Äldre missgynnas i antagningen till KUT

Det är något som skaver. Ali* har just fått veta att han inte har blivit antagen till den kompletterande utbildningen för tandläkare med examen från land utanför EU/EES. Igen. Han har flera gånger klarat det skriftliga testet och blivit uttagen bland de bästa till sista steget i urvalsprocessen, men sedan inte fått någon plats på utbildningen.
– Jag och andra märkte att de flesta som blev antagna var unga, under 35 år, och att bara enstaka personer bland oss äldre gick vidare, berättar han.
Han är strax över 40 år och har jobbat som tandläkare i över tio år innan han kom till Sverige. Nu har han ett enklare arbete för att klara försörjningen.

”De jag har lärt upp har nu legitimation, men inte jag.”

– Det är frustrerande att inte få arbeta med det jag är utbildad till, yrket som jag har kämpat för. Första gången jag inte blev antagen tänkte jag ”Ok, de and­ra är bättre. Jag försöker igen”, men nu känner jag mig helt knäckt. Det här påverkar hela min familj.
Han tillägger att personer som varit praktikanter på hans mottagning i Syrien har blivit antagna till den kompletterande utbildningen.
– Så de jag har lärt upp har nu legitimation, men inte jag. Jag tycker att de borde fördela platserna mer rättvist, eller vara ärliga och säga att man inte ska ansöka om man är över 40, efter­som man ändå inte får plats.
Han önskar att man ­skulle fråga mer efter erfarenhet, och tycker att det är orättvist att jämföra den som blev klar med sin utbildning för 15 år sedan med någon som är nyexami­nerad.

Alla får skriva första testet

Det är hård konkurrens om platserna på alla tre ­läro­säten där utbildningen anordnas. Göte­borgs universitet och ­Karolinska institutet har haft utbildningen sedan år 2010, och sedan i våras finns den även på Malmö universitet. De senaste åren har över 400 personer sökt till drygt 30 platser i Göteborg och på KI.

– Vi gjorde om antagningsprocessen för två år sedan för att göra den mer rättvis. Tidigare tittade vi enbart på meriter för att avgöra vilka som skulle få komma på intervju, vilket gjorde att de yngre tandläkarna slogs ut. Nu låter vi alla som är intresserade av att gå utbildningen få skriva det första testet, och meriter och erfarenhet bedöms under intervjun, säger Karin ­Garming-Legert, som är ansvarig för antagningsprocessen vid KI och ordförande i urvalskommittén vid KI.
Det skriftliga testet är ett flervalstest med frågor om odontologiska baskunskaper. Det rättas blint och efter det väljs de 70–80 bästa sökande ut för att göra intervjun vid Göteborgs universitet eller Karolinska institutet.

Varannan antas efter intervju

Chansen att bli antagen är alltså inte så stor. Har man väl blivit utvald till intervju kommer dock nästan varannan person in på utbildningen.
Men här visar det sig finnas fog för Alis känsla av att framför allt unga tandläkare blir antagna. Sedan år 2010 har bara en av tre sökande över fyrtio år gått vidare efter intervjun. Även vid Malmö universitet blir födelse­åren för de sökande högre för varje steg i antagningspro­cessen.
På KI har det varit allra svårast att bli antagen. Under de senaste fem åren har 54 sökande över 40 år gjort intervjun här, men endast tio av dem har blivit antagna. En chans på fem alltså.

”Antagningsprocessen är utformad för att ta fram de bästa tandläkarna. Om regeringen i stället ger oss direktiv att utbilda dem som är äldst får vi ändra rutinerna.”

– De som har gått till intervju är bra. Det är många som är duktiga, och det kan upplevas orättvist att man inte blir antagen. Antagningsprocessen är utformad för att ta fram de bästa tandläkarna, eftersom vårt uppdrag är att så snart som möjligt få ut dem i arbetslivet. Om regeringen i stället ger oss direktiv att utbilda dem som är äldst får vi ändra rutinerna, säger Karin Garming-Legert.
Hon tillägger att urvalskommittén har sett att yngre tandläkare har en fördel vid det första testet, vilket man tror kan bero på färskare teoretiska kunskaper, och att de många gånger behärskar språket bättre.
Att åldern också spelar in vid intervjun är däremot en nyhet.
– Det är inte så det är menat. Vi tycker att det är bra när någon som har jobbat länge går vidare och det är inte vår avsikt att ålder ska slå igenom i antagningsprocessen. Vi tittar endast på hur man presterar och vilken kompetens och erfarenhet man har. Utifrån det gör vi sedan en samlad bedömning av hur det gått i de olika testerna och väljer dem som har presterat bäst, säger Karin Garming-Legert.

Nyare kunskap och läroboksexempel

Under intervjun möter den sökande två intervjuare som bedömer de sökande enligt en mall. Till intervjun räknas också en del från det skriftliga testet in: ett patientfall i form av kliniska bilder, en kort anamnes och röntgenbilder.
– Vi får titta mer på varför de yngre har en fördel i intervju­steget. Kanske har de nyare kunskap och fler läroboksexempel på hur man hanterar patientfallet, medan de äldre kanske har byggt upp egna rutiner.
Hon tror också att språket kan vara en faktor även under ­intervjun.

”Språket ­påverkar ju både intervjun och möjligheten att klara utbildningen.”

Jan Olsson, som är program­ansvarig för utbildningen i Göte­borg, säger att de inte har haft någon känsla av snedfördelning i ålder på utbildningen. Här har chansen under de senaste fem åren varit två på fem för sökande över 40 år att efter genomförd intervju komma in på utbildningen.
– Vi tar in individer i alla åldrar, men språkförmågan skulle kunna vara en tänkbar förklaring till att de yngre klarar sig bättre. De behärskar ofta språket bättre, och det ­påverkar ju både intervjun och möjligheten att klara utbildningen, säger han.
Målet med antagningsprocessen är just detta: att välja ut dem som har bäst möjligheter att klara utbildningen.

Praktiskt test skiljer

Jan Olsson påpekar att man har lagt ner mycket tid för att göra antagningsprocessen bättre och mer transparent, och att man har fått positiva reaktioner från de sökande efter omgörningen för två år sedan. Han beklagar dock att man inte har fått en bättre könsfördelning på utbildningen. Ungefär en av tre som antas till utbildningen är kvinna, men detta speglar hur det ser ut redan vid ansökan och påverkas inte av antagningsprocessen.
– Vi kan inte styra efter ålder eller genus även om vi skulle vilja, säger Jan Olsson.
En sak skiljer sig åt mellan de båda lärosätena. Göteborg har valt att inte ha något praktiskt test för de sökande.
– Vi tror att det ger en risk att man väljer bort någon som skulle klara utbildningen bra, säger Jan Olsson.

”I dag är det väldigt många som är väldigt duktiga, och vi skulle kunna ta in fler om det fanns plats.”

På KI görs en preparation av en tand för att bedöma den sökandes tekniska skicklighet.
– Det hjälper oss att välja om vi har flera sökande som är likvärdiga i de andra stegen i antagningen. I dag är det väldigt många som är väldigt duktiga, och vi skulle kunna ta in fler om det fanns plats, säger Karin Garmin-Legert.

Flera hundra tandläkare

Ali har anmält sig till nästa antagningsomgång till den kompletterande utbildningen. Han har även skrivit kunskapsprovet, men missade gränsen för godkänt med någon enstaka poäng. Arbete och familj gör att han inte har tid att studera tillräckligt för att klara det provet.
– Alla utländska tand­läkare föredrar den kompletterande utbildningen, eftersom man får bra stöd där. Vi är flera ­hundra tandläkare. Varför finns det inte fler platser på lärosätena? De tvingar oss att lämna vårt yrke.
*Ali heter egentligen något annat. Han vill inte framträda med sitt riktiga namn av rädsla för att missgynnas vid nästa antagningstillfälle.