Shqipe Havolli Bala gick en femårig tandläkarutbildning i Pristina, Kosovo under kriget i slutet på 1990-talet. Två gånger stängdes tandläkarhögskolan på grund av situationen i Kosovo och utbildningen fick delvis genomföras som auskultationer hos privattandläkare.
– Efter kriget fick jag examen i Kosovo, men jobbade aldrig som tandläkare utan på olika hjälporganisationer, berättar Shqipe.
2008 kom hon till Sverige. Hon kunde inte få svensk legitimation direkt eftersom Kosovo inte är medlem i EU. När hon hade lärt sig svenska var målet att komplettera tandläkarutbildningen. Hon sökte in på den ettåriga kursen för tandläkare utbildade utanför EU, både i Stockholm och Göteborg, men kom inte in.
Började på termin fem
– 2011 gick jag på ett magisterprogram i oral hälsa i Malmö för att göra någonting inom tandvården. Då fick jag veta att jag kunde söka in på den senare delen av tandläkarprogrammet i Malmö.
Hösten 2012 började hon på termin fem, men fick även komplettera den praktiska delen av parodontologiundervisningen med studenterna på tredje terminen, eftersom det saknades i hennes examen från Kosovo.
Lätt att få jobb
I fyra år har Shqipe pendlat mellan Tandvårdshögskolan i Malmö och Helsingborg, där hon bor tillsammans med man och tre barn. I mars sökte hon jobb som tandläkare på folktandvården i Bjuv, som ligger nära Helsingborg. Hon fick jobbet direkt och börjar på kliniken i mitten av augusti.
– Det känns som om jag har pluggat i hela mitt liv. Det har varit tufft, men jag är tacksam för att jag har fått chansen att studera här i Sverige. Eftersom jag bor här är det bäst med svensk tandläkarexamen. Nu var det lätt att hitta jobb direkt. Jag har hört att det är svårt att få jobb om man går den ettåriga kompletteringsutbildningen, säger hon.
Många får problem
Tandläkare som kommer till Sverige med en utländsk tandläkarutbildning måste ofta gå långa omvägar innan de kan arbeta inom yrket i Sverige. Tandläkartidningen har nyligen skrivit om svenskar med polsk tandläkarutbildning som har fått problem med att arbeta i Sverige. Några exempel:
Svenskan Isidora Lazarevic fick norsk legitimation förra året efter fem års studier på en internationell tandläkarutbildning i Polen. Men eftersom Socialstyrelsen säger nej till svensk legitimation arbetar hon nu i Danmark.
Folktandvård Östhammar vill anställa svenskan Perima Ighani Arani som tandläkare. Hon har också polsk utbildning och norsk legitimation. Eftersom Socialstyrelsen säger nej till svensk legitimation jobbar hon nu på särskilt förordnande som snart går ut. Det är oklart hur framtiden blir.
Behzad Talebi utbildade sig till tandläkare i Polen men istället för att att jobba som tandläkare är han i dag läkare i Tranås. Han har svensk tandläkarlegitimation, men det var så krångligt att få den att han hann gå läkarutbildningen i Polen under tiden.
Tandläkartidningen har också skrivit om Abduladheem Abdulhussein Tali (Abdo) från Irak. Han utbildade sig till tandläkare i Ukraina. Han sökte asyl i Sverige, men fick avslag. I dag jobbar han som tandvårdsbiträde i Halland och hoppas kunna få svensk tandläkarlegitimation så småningom.
Janet Suslick
Annons
Annons
