Bättre behandling för tidiga tandtrauman

Vad är det du undersöker och varför?
– Vad som är den bästa behandlingsmetoden för barn som skadat sina tänder tidigt i livet när tanden inte är färdigutvecklad. Tänderna har då kort rot med tunna rotväggar och öppen rotspets. Vid svårare skador finns risk för att den omogna permanenta tanden går i nekros.
– De befintliga behandlingsmetoderna har begränsningar; de skadade tänderna är sköra och det finns risk för komplikationer efter behandlingen. Roten kan gå av trots att man har lagt ned mycket behandlingstid. Sedan får barnet gå många gånger för att återställa estetiken.
Vad har du gjort hittills i projektet?
– Det är fyra delstudier. Den första var en systematisk litteraturöversikt över regenerativ endodontisk behandling. Jag arbetar också med en behandlingsstudie på 75 patienter och tittar på kliniska, radiologiska och mikrobiologiska utfall av regenerativ endodontisk behandling av omogna tänder med traumaskador och pulpanekros. Parallellt gör jag en registerstudie på 2500 patienter som har behandlats med de antingen konventionell rotfyllning med guttaperka och sealer, eller förslutning med MTA, och tittar på överlevnad och riskfaktorer för komplikationer.
Vad tycker du är mest intressant?
– Vid trauma kan man få infektioner på ovanliga ställen och bakterierna får mer utrymme att växa till. Då är det viktigt att undersöka vilka bakterier det är som växer i tänderna. Jag ser fram emot att, i samarbete med Umeå universitet, påbörja analyserna av bakterieproverna från behandlingsstudien. I dagsläget finns det ingen mikrobiologisk forskning inom området.
– Det är komplicerat att utföra en korrekt kemo-mekanisk rengöring av en omogen nekrotisk tand med öppen rotspets för att bli kvitt infektionen och få en bra utläkning, så det ska bli intressant att se hur den regenerativa behandlingen fungerar.
Hur fungerar den regenerativa endodontiska behandlingen?
– Oftast gör patienten två besök. Vid det första spolar man rent med större mängder desinfektionsmedel än vanligt, och använder ultraljud i stället för rotkanalsinstrument. Sedan görs antibakteriella inlägg med antingen kalciumhydroxid eller klorhexidin. Vid det andra besöket stimulerar man roten så att den blöder och bildar ett blodkoagel. Detta ska fungera som byggställning för blodkärl och stamceller så att roten förstärks. Sedan försluts tanden halvvägs. Vi hoppas att metoden kan bidra med bättre långtidsprognoser för traumaskadade tänder hos barn.