Det nationella kvalitetsregistret Senior alert infördes i den svenska äldrevården 2009 för att bedöma trycksår, undernäring och fall. Det är det enda kvalitetsregister som förutom riskbedömningar innehåller preventiva åtgärder som dessutom ska följas upp. Två år senare infördes ett bedömningsinstrument för munhälsan som kallas för ”Revised Oral Assessment Guide-Jönköping”, eller ROAG-J, där vårdpersonalen ska undersöka de boende. Men för att undersöka hur väl det faktiskt används har svenska forskare analyserat data ur registret mellan 2011 och 2016.
Lisa Bellander
– Jag arbetar själv på ett äldreboende och har därför intresserat mig för området. Jag har sett vilka problem som finns med omsorgsberoende äldre, säger Lisa Bellander, tandläkare och doktorand vid institutionen för odontologisk psykologi och folkhälsa vid Sahlgrenska akademien och förstaförfattare till studien publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nursing Open.
Lisa Bellander berättar att folktandvårdsklinikerna i Mölndal alla har ett äldreboende var som de är ansvariga för.
– Vi har en tandläkarstol på boendet och gör behandlingarna där. Det är ett stort vårdbehov på boenden, många har mycket karies och trasiga tänder, säger hon.
“När de blir sköra och beroende tappar de ofta orken och förmågan till daglig munvård på grund av exempelvis demenssjukdom.”
Det är dessutom ett problem som kommer att växa eftersom allt fler äldre nuförtiden behåller sina egna tänder, menar hon.
– Många har egna friska tänder långt upp i åldrarna, men när de blir sköra och beroende tappar de ofta orken och förmågan till daglig munvård på grund av exempelvis demenssjukdom, vilket kan leda till ökad risk för orala sjukdomar, säger Lisa Bellander.
Därför är det en klok strategi att försöka hitta problemen tidigt innan de kräver alltför stora ingrepp.
90 procent har risk för parodontit
Studien visar att ungefär hälften av alla boende i Sverige får minst en ROAG-J-bedömning per år. När det sedan gäller de tandhälsorisker som rapporteras, menar Lisa Bellander att de sannolikt underrapporteras.
– En studie från 2017 på svenska äldreboenden visar att 70 procent har karies och 90 procent har risk för parodontit. I vår studie rapporteras att 42 procent har munhälsoproblem och endast 27 procent har problem med tänderna. Vår tolkning är att vårdpersonalen inte hittar alla problem och vi tror att det kan bero på den korta utbildning de får, säger hon.
Lisa Bellander och hennes forskargrupps slutsats är att ROAG-J är ett stort steg framåt, men att det behöver förbättras.
– Vi menar att riskbedömningen av tandhälsan i omsorgen är viktig, men att utbildningen av vårdpersonalen i munhälsa och munvård behöver förbättras så att problem inte missas. Men i grunden är Senior alert ett bra system som i högre grad leder till att munnen börjar ses som en del av kroppen i vården och omsorgen om de äldre. Förhoppningen är även att vårdpersonalens munhälsobedömningar innebär ett utökat samarbete med tandvården, säger hon.
