Utredningen om jämlik tandhälsa presenterades i mars och remisstiden har gått ut. Tidigast våren 2022 kan socialdepartementet lägga en proposition med förslag om ändringar inom tandvården. Om det blir så kan riksdagen fatta beslut till sommaren, men det kan också dröja till efter valet om ett år. När riksdagen har sagt sitt ska förslagen utvecklas fram till slutet av 2025. Utredningen föreslår att förändringarna träder i kraft i januari 2026.
I budgetpropositionen som lades fram i dag nämns innehållet i utredningen om jämlik tandhälsa helt kort: att den föreslår ett fast pris för undersökningar och viss förebyggande tandvård, att de regionala tandvårdsstöden till personer med särskilda behov föreslås övergå i statlig regi och att utredningen presenterar några olika modeller till det statliga högkostnadsskyddet.
Det verkar dock inte finnas några särskilda pengar öronmärkta till utveckling av förslagen eller liknande, utan det kommer i så fall längre fram.
– Vi kan konstatera att tandvårdsutredningens förslag nu hanteras och remissvaren analyseras för att eventuellt ta förslagen igenom riksdagen. Därför är det inte konstigt att det inte finns några spår av förslagen i den här budgetpropositionen, säger Jenny Måhlgren, kanslichef på Sveriges Tandläkarförbund.
Pandemin påverkade tandvården
Budgetpropositionen konstaterar att de statliga tandvårdsutgifterna minskade med drygt tio procent under 2020 på grund av pandemin – från nästan 6,7 miljarder kronor 2019 till knappt sex miljarder 2020.
Antalet besökare sjönk mest under första delen av pandemin och ökade igen mot slutet av 2020 och första halvåret 2021.
Många patienter var mitt i en behandlingsperiod när pandemin bröt ut och hade svårt att genomföra tandvårdsbehandlingar. En regeländring som trädde i kraft i september 2020 och gällde till augusti 2021 innebar att kostnaderna för vissa patienter kunde föras över till en ny ersättningsperiod. Totalt tog runt 150 000 patienter del av förlängningen. De flesta var mellan 71 och 75 år.
”Anslaget ökades under 2021 med 412 miljoner kronor på grund av detta och föreslås minskas med motsvarande nivå 2022 eftersom förordningen löpt ut,” står det i budgetpropositionen.
Totalt drygt sju miljarder kronor från staten föreslås gå till tandvårdsförmåner för 2022.
Pengar till utbildning
I budgetpropositionen finns det pengar till kompetensutveckling för personalen inom hälso- och sjukvården.
– Det är självklart positivt och vi behöver arbeta för att säkerställa att tandläkare får ta del av dem, säger Jenny Måhlgren.
Äldre får mer
Propositionen innehåller också resurser till äldreomsorgen.
– Tandläkarförbundet kommer att fortsätta arbetet med att säkerställa att äldres tandvård och munhälsa inkluderas.
Satsningar på universitetsforskning är däremot blygsamma, anser Jenny Måhlgren.
– Det går emot de slutsatser vi drar att större och långsiktiga satsningar måste göras på forskning och kunskapsspridning, inte minst efter lång tid med en pandemi, säger hon.
Privattandläkarna besvikna
Organisationen Privattandläkarnas vd Merit Lindberg är kritisk till budgetpropositionen.
– Budgeten är en stor besvikelse. Det saknas viktiga reformer för tandvårdsföretagen. Till exempel hanteras inte frågan om vårdmoms vid uthyrning av vårdpersonal, trots att denna nyligen införda moms har ökat kostnaderna för såväl tandvårdsföretag som patienter, säger hon i ett pressmeddelande.
Janet Suslick
Annons
Annons
