Foto: Colourbox
Klimatkrisens koppling till människors hälsa är otillräckligt uppmärksammad i offentlig debatt, trots att den enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är århundradets största hälsokris. Klimatkrisen innebär ofelbart ökat vårdbehov. Bara under sommaren har till exempel tusentals människor dött av värmeböljan i Europa.
Sambandet mellan temperaturökning och/eller sämre luftkvalitet och försämrad allmänhälsa är sedan länge fastslaget. Många av de sjukdomar som förvärras har också samband med munhälsa; såsom hjärtproblem, psykisk ohälsa och astma. Även ökad medicinering och annan sjukdomsbehandling kommer att krävas i allt högre grad och påverkar munhälsan negativt. Krisen leder obönhörligen till mer konflikter, fler flyktingströmmar och ökat vårdbehov. Antibiotikaresistens är ett känt globalt hot, som påverkas av pandemier och tilltagande brist på rent vatten. Vid pandemin 2020 drabbades tandvården dessutom hårt av materialbrist.
I Sverige har Klimatanpassningsrådet bedömt att hälso- och sjukvården är otillräckligt förberedda. Vården måste jobba förebyggande med klimatanpassning och utsläppsminskning.
”Vi skulle kunna dela erfarenheter och samarbeta långt mer än i dag.”
Åsikterna i denna debattartikel är textförfattarens, inte Tandläkartidningens.
Vill du skriva en debattartikel i Tandläkartidningen?
Vi tar emot debattartiklar inom odontologi, politik och samhälle som är av intresse och relevans för tandläkare och tandvårdsbranschen.
WHO:s Bangkok-deklaration från 2024, No Health Without Oral Health, har slagit fast en handlingsplan gällande munhälsa och miljö. Utöver minskat amalgambruk förordas prevention samt minimalinvasiv, hållbar och motståndskraftig vård. Metoder för att nå målet är miljövänliga produkter, minimering av engångsprodukter och det som inte är biologiskt nedbrytbart samt förbättrad avfallshantering och allmän minskning av koldioxidutsläpp.
En majoritet av befolkningen vill ha kraftfull miljö- och klimatpolitik. I Sverige har tandvården redan fasat ut amalgam och är i framkant gällande vattenrening, sopsortering och ren energi. Prevention har länge varit en svensk paradgren, vilket medför uteblivna utsläpp från invasiv vård som inte behöver genomföras. Det är dock oroande att klimat- och miljöfrågorna fortsätter vara tämligen osynliga, eftersom vi behöver minska våra utsläpp i än högre grad.
Det finns goda exempel på engagerade individer, publicerade vetenskapliga artiklar och arbetsplatser som kontinuerligt jobbar för hållbarhet – men de goda exemplen sprids inte mellan oss. Vi skulle kunna dela erfarenheter och samarbeta långt mer än i dag. Exempel på steg i rätt riktning är ett kontinuerligt synliggörande genom:
- klimatjournalistik i våra medier med goda exempel, referat av studier, intervjuer och analyser av hållbarhetsarbetet i såväl regioner som på högskolor
- en stående klimatsektion i Tandläkartidningen
- fokus på miljö- och hållbarhetsfrågor inom Sveriges Tandläkarförbund
- tillsatta klimatombud lokalt och regionalt
- fackligt arbete som driver miljö- och hållbarhetsfrågor
- återkommande grön inramning av riksstämman, till exempel med lägre pris för besökare som färdas dit hållbart.
Tandvården bör alltid ha miljö och klimat på agendan. För branschens och planetens överlevnad.
Linnea Dahlström, specialisttandläkare, odont radiologi, Uppsala
Åsa Remper, specialisttandläkare, pedodonti, Mölndal
Tack för förslag om klimatjournalistik i Tandläkartidningen.
Vi har inte möjlighet att ha ett dedikerat avsnitt för detta i varje utgåva. Men vi planerar ett temanummer om hållbar tandvård, och vill gärna ha in fler artiklar i ämnet. Tipsa oss gärna!
Svar från övriga adresserade organisationer kommer i nästa nummer av tidningen.
Anna Norberg, chefredaktör
