Replik: Beprövad erfarenhet talar för frisktandvård

I en debattartikel i Tandläkartidningen ifrågasätter två professorer i oral kirurgi det vetenskapliga stödet för patientnyttan med frisktandvård. Vi är helt överens om att det inte finns nog med studier än – vare sig kring frisktandvårdens eller styckepristandvårdens effekter på tandhälsan. För var finns det vetenskapliga stödet för styckepristandvård?
Det borde vara oerhört intressant att fortsätta forska kring olika system och deras effekt på tandhälsan. Tandhälsa för våra patienter är ju vårt gemensamma mål – oavsett vilket system vi tror mest på i dagsläget.
Vi ska arbeta utifrån vetenskap, men också utifrån beprövad erfarenhet. Vi som arbetat parallellt i båda systemen ser tydligt hur patienterna beter sig olika i styckepris- respektive frisktandvårdssystemen. Det innebär inte bara att patienter som valt att få sin vård i de olika systemen beter sig olika, utan också att enskilda patienter ändrar sitt beteende när de byter system.
I ett styckeprissystem vill få patienter betala för ett motiverande samtal eller en ingående munhygieninstruktion – det vill säga för vår tid. Det leder i sin tur till att vi får svårt att arbeta med till exempel motiverande samtal som bevisligen har vetenskapligt stöd och därför har hög prioritet enligt våra nationella riktlinjer. I frisktandvården tar patienten där­emot tacksamt emot den vård vi erbjuder och då öppnas möjligheten till ökad förståelse av den egna munhälsan och motivation att ta ett ökat egenansvar.
I debattinlägget finns också ett antal direkta felaktigheter:
”Förebyggande vård och viss reparativ vård ingår”
All reparativ vård ingår i ett frisktandvårdsavtal, inklusive enstaka kronor, även om de behöver utföras av specialist. Däremot ingår inte rehabiliterande vård.
”… avtalen som framför allt utgör en typ av avbetalningssystem”
Nej, frisktandvård är inget avbetalningssystem. Patienten får sin tandvård till ett fast pris under tre år. Riskbedömningen handlar visserligen om att fördela kostnader under en längre tid men för oss är det en vårdmodell, i utformningen mycket lik den som vi länge så framgångsrikt byggt vår barn- och ungdomstandvård på.
”… Försäkringskassan motfinansierar avtalen”
Det enda en avtalspatient får från Försäkringskassan är sitt ATB och i förekommande fall sitt beviljade STB. Inga andra pengar utbetalas till en patient som tecknat avtal. De får inte ens använda sin årsavgift till att upparbeta högkostnadsskyddet om de skulle behöva rehabiliterande vård under avtalsperioden. Häri ligger det i dag en djup orättvisa och detta är också en viktig anledning till att inte fler äldre patienter, som ofta har ökad risk för en rehabiliterande vård, tecknar avtal. Här måste regelverket ändras för att vi ska få ett jämlikt tandvårdsstöd.
Några ytterligare kommentarer till påståenden i artikeln:
”Frisktandvård är en framgångssaga för folktandvården”
Andelen patienter som väljer frisktandvård ökar stadigt. Enligt en nationell attitydundersökning från Sifo 2013 är 91 procent av frisktandvårdspatienterna nöjda med sitt avtal, att jämföra med taxetandvård där motsvarande siffra är 78 procent. Så det är en framgångssaga vi är stolta över. Ekonomiskt ska systemen vara neutrala, vilket vår öppna och transparenta redovisning kan säkerställa.
”Risk för underbehandling”
Att inom ett kapitationssystem som frisktandvård inte ge nödvändig vård leder bara till större vårdbehov längre fram och är därför kontraproduktivt. Oavsett system är det viktigt att ge vård baserad på långsiktighet och bästa möjliga tandhälsa. Frisktandvården ger oss just den möjligheten då patienten inte behöver fundera över om hen har råd med en krona eller inte, eftersom behandlingen redan är betald.
Det har däremot tidigare visat sig att regeländringar i det statliga tandvårdsstödet drivit fram vård där det kan diskuteras om vården lett till en bättre tandhälsa. Meningen med frisktandvård är just att inte driva fram vård, utan tandhälsa.
”Man fann heller inga hälsoekonomiska analyser som visade att systemet är ekonomiskt fördelaktigt för patienten”
Ekonomiskt fördelaktigt i förhållande till vad? Och vid vilken tidpunkt – när vården utförs eller i ett längre perspektiv? Hur ekonomiskt fördelaktig för patienten är styckepristandvården i längden?
”Folktandvården binder upp patienten”
Frisktandvården har den stora fördelen att patienterna, genom att betala i förväg för sin tandvård, binder upp sig till att fortsätta besöka tandvården regelbundet. Bandet är dock inte hårdare än att det går att säga upp avtalet när som helst.
Sammanfattningsvis pekar vår beprövade erfarenhet på att frisktandvården kan förändra hälsovanor och förbättra tandhälsa.
Styrgruppen för Frisktandvård
Sveriges Folktandvårdsförening
Birgitta Haglund, tandvårdschef, Folktandvården Värmland
Bent Petersen, tandvårds- och utvecklingschef, Folktandvården Västra Götaland
Kristin Gahnström-Jonsson, tandvårdschef, Folktandvården Jämtland
Läs också: Replik: Vetenskapligt stöd finns för frisktandvård