Demonstrerar för snabbare legitimation

Nosheen Naz och Noor Malek är två av tandläkarna som deltog i demonstrationen tillsammans med läkare från tredje land.
Nosheen Naz arbetade som tandläkare i Pakistan i fem år innan hon kom till Sverige 2013. Noor Malek, från Syrien, hade tio års erfarenhet som tandläkare när hon kom till Sverige 2014.
Båda bor i dag i Stockholms län och gör vad de kan för att så snabbt som möjligt få svensk tandläkarlegitimation – men det dröjer.
Demonstrationen inleddes med ett tal som speglade deltagarnas frustration:
”Vart man än vänder sig är det nej… Om Sverige inte kan integrera de högutbildade, hur ska det gå för de andra?”
Konkreta förslag
Nosheen Naz och Noor Malek har flera förhoppningar. De vill att:
* Kunskapssystemet ska bli mer transparent. Vad behöver utländska tandläkare veta för att få svensk tandläkarlegitimation?
*  Den praktiska delen av kunskapsprovet som krävs för att få legitimation ska erbjudas vid fler tillfällen per år.
*  Det ska startas förberedande kurser, framför allt inför det praktiska provet.
*  Det ska bli fler studieplatser på KUT (kompletterande utbildning för tandläkare med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz).
Tre vägar att välja
Som det är i dag finns det tre vägar till svensk legitimation för tandläkare utbildade i länder utanför Europa:
1) De kan börja på nytt och läsa tandläkarutbildningen i Sverige, om de kommer in.
2) De kan söka in på KUT, en ettårig kompletterande utbildning, men det finns bara drygt 40 platser – och hundratals sökande.
3) De kan göra ett kunskapsprov som består av en teoretisk del och en praktisk del. Delproven ges inte så ofta och bara en liten andel klarar dem. De som får godkänt får svensk legitimation efter en kurs om svenska lagar och regler samt praktisk tjänstgöring i ett halvår.
Alla tre vägar förutsätter kunskaper i svenska.
Förberedande kurs behövs
Nosheen Naz vill att det ska bli bättre förutsättningar för utländska tandläkare att klara Socialstyrelsens kunskapsprov.

– Det behövs en förberedande kurs på någon vecka inför provet så att vi vet vad vi behöver kunna. Om vi kunde göra övningar som liknar dem som kommer på provet skulle fler klara provet, säger hon.
Hon vill ha hjälp av Tandläkarförbundet. Hon tycker att tandläkare som kommer från utanför Europa kan betraktas som studenter och få gå kurser billigt.
– Vi har för dålig ekonomi att betala den vanliga kursavgiften.
Situationen påverkar hela familjen. Inte bara ekonomiskt, utan för att man mår dåligt av att inte få jobba med det man är utbildad till.
Förlorar mycket tid
Noor Malek tycker inte att det är något problem att studera, men hon behöver veta vad.

– Det finns ingen kurs eller bok. Folktandvården har ingen utbildning, Arbetsförmedlingen har ingen utbildning. De bara pratar och pratar. Man förlorar mycket tid. Hur kan vi integreras utan att få jobb?
Hon tycker att det är märkligt att det finns ett snabbspår för läkare, men inte för tandläkare.
– Varje år väntar jag från mars till september på nästa provtillfälle. Det är svårt.
Hon är också kritiskt till att Folktandvården Dalarna tar in portugisiska tandläkare för att lösa tandläkarbristen.
– Varför? Vi finns ju här. Vi har erfarenhet och vi har lärt oss svenska. Jag är mycket tacksam att Sverige har tagit emot mig, men varför fortsätter de inte med oss?
Börjar tvivla
Hon gör vad hon kan för att integreras i samhället, är aktiv i föreningslivet och så, men utan jobb tappar hon självförtroendet och hoppet.
– Det är stor skillnad jämfört med för några år sedan. Jag börjar tvivla. Är jag på rätt väg? Jag vill ha en snabb lösning, säger hon.