Ett fåtal fuskar grovt

I höst börjar rättegången mot 17 personer som misstänks vara inblandade i ett mycket omfattande bedrägeri med tandvårdsstöd. De är åtalade för grovt bedrägeri, grovt bokföringsbrott och grov penningtvätt.

Flera miljoner

Den huvudmisstänkte, en 42-årig Växjöbo, ska enligt åtalet ha startat tre tandvårdskliniker med det enda syftet att lura Försäkringskassan på pengar ur tandvårdsstödet. Tillsammans med sina medhjälpare, som i flera fall består av släktingar, har han begärt tandvårdsstöd för en stor mängd behandlingar som inte har genomförts. Pengarna har överförts till olika privata konton och företagen har därefter försatts i konkurs. Totalt rör det sig om flera miljoner kronor.

”Bedrägerihärvan är unik på flera sätt. Tandvårdsklinikerna har skapats för att begå brott, många personer är inblandade i en välorganiserad verksamhet och det rör sig om mycket stora summor.”

Brotten har enligt åtalet skett 2012–2016. Under rättegången ska ett antal patienter kallas att vittna om att de inte fått någon tandvård och inte betalat någon patientavgift till den huvud­misstänkte som trots det begärt tandvårdsstöd för vård utförd på dem.
Bedrägerihärvan är unik på flera sätt. Tandvårdsklinikerna har skapats för att begå brott, många personer är inblandade i en välorganiserad verksamhet och det rör sig om mycket stora summor. Samtidigt passar bedrägeriet in i det mönster som Försäkringskassan ser vad gäller fusk med tandvårdsstödet: Det är få som fuskar, men några gör det mycket grovt.

– Vi kan inte se några tecken på ett utbrett överutnyttjande av tandvårdssystemet. Men det finns en liten grupp som återkommande utnyttjar systemet på ett felaktigt sätt, säger ­Linda Jakobsson, områdeschef för tandvårdsstöd.

Fokus på dem som gör många fel

Hon berättar att Försäkringskassan håller på att införa ett nytt arbetssätt för att fokusera på de vårdgivare som gör många fel när de begär tandvårdsstöd. I stället för att som förut göra breda kontroller av vissa åtgärder riktar de nu kontrollerna mot vårdgivare som de bedömer har stor risk för att använda systemet felaktigt.
– Vi vill identifiera de aktörer som gör fel och aktivt jobba för att förhindra att fler felaktiga utbetalningar uppstår, berättar Linda Jakobsson.

För att hitta vårdgivare som man bör granska närmare har Försäkringskassan tagit fram ett antal indikatorer som bygger på analyser av vad som kan betraktas som normal verksamhet på en tandvårdsklinik. Vad hinner man göra inom en viss tid? Vad är en rimlig mängd av en viss åtgärd sett till tandvårdsbehovet i stort i landet?
Indika­torerna i sig bevisar ingenting, men de kan ge signaler om att man bör titta närmare på en vårdgivare genom att göra efterhandskontroller. Då begär Försäkringskassan in journaler, röntgenbilder och underlag som ska visa att det är rätt vård i förhållande till behovet som har utförts och att patienten har betalat. I en del fall hittar man vårdgivare som utnyttjat tandvårdssystemet felaktigt. Bland dem finns en grupp som gör det återkommande.
– Om de gör fel på grund av okunskap eller medvetet fusk kan vi inte avgöra. Med det nya arbetssättet arbetar vi aktivt med de här vårdgivarna tills de antingen har bättrat sig eller avanslutit sig från försäkringen, säger Linda Jakobsson.

Stoppa automatiska utbetalningar

Försäkringskassan har en rad sanktionsmöjligheter. De kan stoppa de automatiska utbetalningarna och inte betala ut några pengar utan att först ha gjort en manuell kontroll. En hårdare sanktion är att kräva förhandsprövning på hela eller delar av den vård som ska ges. Det innebär att vårdgivaren inte kan göra någon behandling utan att först ha fått grönt ljus från Försäkringskassan. I allvarliga fall görs polisanmälan och de kan även skicka vidare information till andra myndigheter, till exem­pel IVO eller Strålskyddsmyndigheten.
Under 2018 har Försäkringskassan beslutat att hålla inne de automatiska betalningarna eller kräva förhandsgranskning i ett 20-tal fall. Sedan ett år tillbaka har de även rätt att neka en vårdgivare att ansluta sig till tandvårdsförsäkringen om man har sett att denne har utnyttjat den på fel sätt tidigare. Däremot har de inte rätt att avansluta någon som missköter sig, men det regelverket kan komma att ändras.
– Det är en möjlighet som vi gärna skulle vilja ha, säger Linda Jakobsson.

Stärka patienterna

Det nya arbetssättet för att tidigt identifiera vård­givare som använder tandvårdsstödet fel är bara en del av en ny handlingsplan som Försäkringskassan utarbetat. En annan del handlar om att utveckla webben för att göra det lättare för patienter att förstå hur tandvårds­stödet fungerar och vilka rättigheter de har.
– Vi vill stärka patienterna som konsumenter, och när de blir kunnigare så hoppas vi att tandvårdsstödet kommer att användas på ett mer korrekt sätt, berättar Linda Jakobsson.

Det automatiska utbetalningssystemet ska utvecklas för att identifiera felaktiga utbetalningar innan pengarnas betalas ut. Samtidigt vill man lägga mer resurser på att informera och stötta tandvårdsbranschen så att alla får kunskap om hur systemet med tandvårdsstöd ­fungerar.

348 miljoner kronor

Försäkringskassan har också påbörjat årliga mätningar av hur många felaktiga utbetalningar som görs så att man kan följa det över tid. Andelen felaktiga utbetalningar uppskattades enligt den senaste mätningen till 4–7 procent. Den mätningen avsåg 2016 års utbetalningar och motsvarar 348 miljoner kronor av totalt 5,5 miljarder som betalas ut årligen.
– Att jämföra med tidigare år är svårt, det finns inga riktigt jämförbara siffror. Men det finns inget som tyder på att de felaktiga utbetalningarna ­skulle ha ökat, säger Linda Jakobs­son.

”Det är ett litet fåtal som använder systemet fel.”

Försäkringskassan åter­kräver omkring 20 miljoner kronor per år. Återkraven handlar ofta om att vårdgivaren har begärt ersättning för en dyrare behandling än den som gjorts. I vissa fall har det inte gjorts någon behandling alls. Det är ­också vanligt att det saknas dokumentation som visar vilken behandling som gjorts eller om pati­enten har betalat.
Enligt de senaste mätningarna är det de privata vårdgivarna som står för de flesta felen och de största beloppen.
– Men felen som görs är inte utspridda i hela gruppen, det är ett litet fåtal som använder systemet fel, understryker Linda Jakobsson.

Fyra polisanmälningar

I år har Försäkringskassan gjort fyra polisanmälningar. De handlar om vårdgivare som gjort upprepade felaktiga inrapporteringar och där Försäkringskassan har begärt återkrav.
– Vi skulle behöva göra fler polisanmälningar och det är något vi jobbar med. Men tyvärr är det mycket få som leder till åtal, säger hon.