Forskningen som görs inte alltid den som efterfrågas

I en nyligen publicerad studie har nederländska forskare frågat yrkesverksamma inom tandvård, från tandhygienister till käkkirurger, vilka forskningsfrågor de helst vill ha svar på, och sedan rankat dem efter prioritetsordning. Artikelförfattarna noterar att det är ett glapp mellan den forskning som görs och den som efterfrågas av dem som arbetar kliniskt.

Tandläkartidningens tidigare vetenskapsredaktör Thomas Jacobsen, kvalitets- och utvecklingschef inom Folktandvården Västra Götaland, håller med.
– Tandvårdsforskning domineras av vad forskare vill forska på och företagsintressen, som olika tekniska lösningar.
Han pekar på att SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, också rapporterat att det finns ett glapp mellan vad medicinsk forskning fokuserar på och vad kliniker och patienter efterfrågar.
– Det har kommunicerats till Socialdepartementet, men sedan har inte så mycket hänt.

Beakta patientens perspektiv

SBU har också argumenterat för att man ska beakta patientens perspektiv. I den nederländska studien är dock endast professionen tillfrågad.
– Studien är intressant, men det är synd att patientperspektivet saknas, menar Thomas Jacobsen.
Han lyfter fram James Lind Alliance, en brittisk organisation som arbetar med att lyfta fram kliniskt viktiga kunskapsluckor. De har gjort många liknande studier där man också lyfter patientperspektivet.

”Hur bättre kunna förändra patientbeteenden hamnade överst på vår lista.”

Thomas Jacobsen sammanställde 2019 en översikt på vilken kunskap som efterfrågades av yrkesverksamma inom Folktandvården Västra Götaland, liksom av patienter.
– Hur bättre kunna förändra patientbeteenden hamnade överst på vår lista.
Det är ju ofta beteenderelaterade sjukdomar som behandlas inom tandvård, menar Thomas Jacobsen.

Bättre utbildningar

Samma fråga var den högst prioriterade i den nederländska studien, men Thomas Jacobsens översikt är inte en svensk motsvarighet.
– Det är en behovskartläggning, därmed också kunskap där forskningen gett svar, inte bara där det saknas forskning.
Informationen från den svenska kartläggningen har kommit till nytta för att skapa bättre utbildningar. Det kommer troligen också leda till nya forskningsprojekt tillsammans med institutionen för odontologi i Göteborg.

Strikt vetenskaplig kvalitet

Glappet mellan kliniskt behov och forskning är internationellt, menar Thomas Jacobsen. Han tror processen bakom forskningsfinansiering är problemet.
– Det är ofta forskare på anslagsgivarens plats. De bedömer och prioriterar forskning enbart utifrån strikt vetenskaplig kvalitet.
Han skulle gärna se att både kliniker och patienter var mer involverade i den processen.
– Resultatet av forskningen ska ju i slutändan nå patienten, och om det inte är relevant är det bortkastat.