Annons

Annons

Hälften av all karies kan förklaras av genetik

I världens största tvillingstudie av ärftlig­heten bakom karies kan svenska forskare nu slå fast att genetiken svarar för hälften av förekomsten. Resten är miljöfaktorer, men kanske inte som man tror.

Att det finns en ärftlighet bakom karies har varit känt länge, men hur stor den är har varit mer omtvistat. Olika studier har pekat på att genetiska faktorer påverkar allt från 15 till 70 procent av kariesförekomsten.

Ingegerd Johansson, seniorprofessor i kariologi

Ingegerd Johansson


– De flesta av dessa studier har inte varit jättestora och i vissa fall nöjde sig forskarna med att klassa karies eller inte karies vid ett visst undersökningstillfälle, säger Ingegerd Johansson, senior professor vid odontologiska institutionen vid Umeå universitet.
Hon är medförfattare i den nu aktuella studien, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Dental Research.
Där har hon och hennes forskarkolleger använt sig av data ur det svenska tvillingregistret och från tandläkarjournaler kunnat inkludera närmare 42 000 tvillingar med komplett karieserfarenhet genom livet.

Största tvillingstudien

– Det är den i särklass största tvillingstudien av kariesförekomst i världen. Dessutom är det svenska tvillingregistret av mycket hög kvalitet eftersom zygociteten, det vill säga om det är enäggstvillingar eller tvåäggstvillingar, är baserat på dna-analyser, man har alltså inte bara frågat mamman utan testat, säger Ingegerd Johansson.
Det innebär att frågan om hur stor ärftligheten vid karies egentligen är sannolikt nu har fått ett slutgiltigt svar.
– Ungefär hälften av kariesförekomsten kan förklaras av genetiska faktorer, säger Ingegerd Johansson.

Specifika genetiska analyser

Eftersom kariesdatan i studien kommer från tandläkarjournaler och är väldigt detaljerad gick det även att göra mer specifika genetiska analyser, berättar Ingegerd Johansson.
– Vi tittade till exempel på ärftligheten i olika regioner i munnen eftersom vi visste hur mycket karies de hade på varje tandyta. Då kunde vi se att ärftligheten faktiskt varierade mellan olika delar i munnen. Betydelsen av miljöfaktorer var större på tuggytorna på kindtänderna än till exempel framme på framtänderna, säger hon.

“I en tidigare studie fann vi till exempel en genetisk koppling till att både ha en högre kariesrisk och att ha en lägre utbildning.”

Eftersom genetiska faktorer ligger bakom ungefär hälften av kariesförekomsten, svarar miljöfaktorerna för den andra hälften. Men det som kanske förvånar är att de miljöfaktorer som tvillingarna delade, som var gemensamma för båda två, endast förklarade mindre än 15 procent av kariesförekomsten, medan miljöfaktorer som de inte delade hade en väsentligt större betydelse.
Det väcker frågor kring hur stark miljöeffekten av att födas i en viss familj egentligen är. Detta kan i sin tur ha bäring på sambanden mellan karies och socioekonomi.
– Det är just sådana frågor som vi ska försöka besvara i vår nya forskning. Hur olika gener interagerar med miljöfaktorer. I en tidigare studie fann vi till exempel en genetisk koppling till att både ha en högre kariesrisk och att ha en lägre utbildning, säger Ingegerd Johansson.
Sökandet fortsätter, med andra ord.

Upptäck mer