Han vill SKaPa jämlik tandhälsa

Lars Gahnberg har varit inriktad på kariologi och samhällsodontologi i många år. De senaste tio åren har han fokuserat på äldre­tandvård och förebyggande tandvård i Väst­ra Götaland, och sedan årsskiftet är han registerhållare för Svenskt kvalitetsregister för karies och paro­dontit (Skapa). Jobbet är på 40 procent och baserat i Karlstad.

Han fyller snart 67 år och med ålderns rätt fasar han i sommar ut chefskapet på folktandvården i Västra Götaland.
Han är entusiastisk inför det nya uppdraget.
– Skapa är något alldeles unikt, både i Sverige och internationellt. Jag känner mig hedrad att få ansvaret. Jag efterträder Hans Östholm, som finns kvar i Skapas organisation, vilket för mig är väldigt bra. Han är fantastiskt kunnig och ett fint stöd, säger Lars Gahnberg.
Skapa kan bland annat användas för att hitta ojämlikheter i munhälsa.
– Skapa är ett fantastiskt instrument som kan identifiera ojämlikheter i munhälsa både geo­grafiskt, mellan olika åldersgrupper och mellan könen.
Registret går också att använda för att studera i vilken utsträckning tandvården är jämlik. För att göra det skulle man behöva samköra uppgifter i Skapa med uppgifter i ett annat register om socioekonomiska faktorer, exempelvis inkomst eller utbildningsnivå.
– Skapa används inte så i dag, men potentialen finns. Det är en stor process som kräver tillstånd, säger han.

”Skapa är skapad för tandvården för tandvården. Det är ingen myndighet som har gjort registret.”

En förutsättning för att föra en diskussion, exempelvis om ojämlik tandhälsa, är att man har fakta. Och Skapa kan leverera fakta. Dessutom är registret ett verktyg som är användbart för tandvårdsorganisationer och för yrkesverksamma tandläkare.
– Skapa är skapad av tandvården för tand­vården. Det är ingen myndighet som har gjort ­registret.
Det finns en poäng i det, tycker Lars Gahnberg.
– Registret ligger nära användaren. Tand­läka­re har möjlighet att lyfta frågor som de vill att Skapa ska belysa. Det är jätteviktigt att de som är med i Skapa känner att det har gjorts för tand­vårdens skull, säger han.

Sex miljoner patienter

Initiativet till Skapa togs i början av 2000-talet av tre värmländska tandläkare: Hans Östholm, Jörgen Paulander och Inger von Bültzingslöwen.
– Många trodde då att det de målade upp som en vision var en omöjlighet, men i dag finns ett välorganiserat system och en databas som omfattar uppgifter om mer än sex miljoner patienter. Alla folktandvårdsorganisationer i landet är anslutna, och dessutom runt 140 mottagningar inom Praktikertjänst, berättar Lars Gahnberg.
Förhoppningen är att flera privata aktörer ansluter sig nu när de som använder journalsystemet Opus kan vara med. Diskussioner förs med tandvårdskedjan Smile, bland annat.

Karies i mjölktandbettet

Skapa är också ett hjälpmedel för att hitta trender, visa resultatet av den vård som bedrivs och utveckla kvaliteten på tandvården. Lars Gahnberg ger exempel på vad uppgifterna hittills har visat:
– Vi ser att kariesförekomsten i mjölktandbettet ökar över hela landet. Fram till 2011/2012 minskade karies, men sedan dess har vi sett en svängning hos barn och trenden verkar hålla i sig.
Skapa visar också att det blir mer och mer sällsynt med tandlösa äldre och att antalet egna tänder ökar hos de äldre. Det får konsekvenser både för de äldre och för tandvården.

Fyllningar måste göras om

– Vi ser också att fyllningar som görs på patienter i åldern 40 år och äldre huvudsakligen beror på att tidigare fyllningar måste göras om. Vi behöver utveckla fyllningar så att de håller längre, men framför allt se till att fyllningar inte behöver göras, tycker han.
Skapa visar också att patienter som får fyllningar oftast inte får förebyggande eller sjukdomsbehandlande åtgärder för karies registrerade i samband med det. Andelen 50- till 59-åringar i landet som fick sjukdomsbehandling vid karies var drygt 21 procent år 2016. Andelen varierar i landet och mellan olika åldersgrupper.
– Men mindre än hälften får sjukdomsbehandling eller förebyggande vård, till exempel fluorbehandling, kostinformation eller mun­hygien­instruk­tioner. Samtidigt ser vi en positiv trend de senaste åren, att fler patienter får sjukdomsbehandling i samband med fyllningar som görs på grund av karies.

Underlag till forskning

Intressanta fynd som görs med hjälp av Skapas data rapporteras i en årsrapport. Skapa levererar också underlag om tandvård till ”Vården i siffror”, en webbplats som presenterar många olika mått inom svensk hälso- och sjukvård.
Sjukdomsbehandling vid karies är en av tre tandvårdsindikatorer som Skapa lämnar underlag till. De andra två är extraktioner på grund av karies och extraktioner på grund av parodontit.
Data i Skapa används i dag också som underlag till forskning. Runt 15 forskningsprojekt får ­eller kommer att få data ur registret om karies eller parodontal sjukdom.

Portal med egna siffror

– Vi har börjat lämna ut data till flera och räknar med att de första studierna publiceras i höst och nästa år, berättar Lars Gahnberg.
De som rapporterar till Skapa kan logga in på en portal och få tillgång till sina egna siffror. I dag kan man titta på medelvärden för alla uppgifter som är med eller på organisationsnivå, till exempel en enskild folktandvårdsorganisation, eller på kliniknivå.
– Portalen är under utveckling. Så småningom kan man kanske även titta på behandlarnivå.
Skapa har system för att säkra att korrekta data kommer in på rätt sätt. Träffsäkerheten är mycket hög, enligt Lars Gahnberg. Uppgifterna är alltså riktiga. Och det är stora mängder data det rör sig om. Registret tar in data på olika nivåer, både om tandytor, tänder och patienter.
En begränsning med Skapa är att data som finns i registret kommer från patienter som besöker tandvården. Det går inte att säga om de som inte gör det har bättre eller sämre munhälsa.

”Vi står på tröskeln till en ny tid inom tandvården där digitala stödsystem får större betydelse.”

Många frågor kan ställas, till exempel: Hur ofta kallas patienter i olika riskgrupper till tandvården och hur stor betydelse har det för att effek­tivt behandla dem? Vilka behandlingar blir vanligare eller mindre vanliga? Hur har det gått för patienter tio år efter att de har fått diagnostiserad parodontit? I vilken utsträckning lyckas vi behandla sjukdomen?
Och hur är det med karies? Inom en 20-års­period tror Lars Gahnberg att det blir möjligt att ge en betydligt mer effektiv och individuellt utformad behandling till patienter med väldigt mycket ­karies.
– Vi står på tröskeln till en ny tid inom tandvården där digitala stödsystem får större betydelse. Skapa är en del i det, men vi har inte tagit till vara potentialen som finns ännu. Med hjälp av artificiell intelligens som tar hand om stora mängder data kommer vi att kunna prognostisera hälsoutvecklingen i framtiden. Vi kommer att kunna väga samman kunskap om till exempel kost, mikrobiologiska, genetiska och sociala faktorer och läkemedel på individnivå.
Janet Suslick