Hon jobbar mitt i pandemin

Det dröjer några dagar innan jag får kontakt med Susan Sarwari, jag börjar nästan miss­trösta när hon så mejlar igen. Det visar sig att hon varit hemma några dagar i karantän efter misstanke om covid-19. Men testet var negativt, det var en vanlig öroninflammation.
– Det var skönt att få besked, jag kunde andas ut, ­säger hon.
Just symtomen är en av svårigheterna med pandemin, nästan alla symtom kan lika gärna höra till en vanlig förkylning eller influensa: feber, halsont, påverkat allmäntillstånd och hosta.

Sedan i slutet av sommaren 2020 arbetar Susan Sarwari tillsammans med en tandsköterska heltid på den speciella klink som inrättats inom Folktandvården Skåne för ­covid-19-patienter. En befintlig klinik, Videdal i Malmö, tömdes helt. Verksamheten där fick flytta till andra klinker och lokalerna total­sanerades och anpassades så att patienter nu kan slussas in en och en. Patienterna kommer till kliniken genom Folktandvården Skånes kundtjänst eller 1177, som förmedlar kontakten. Susan ringer sedan upp patienten och bokar tid.
– Jag pratar ingående med dem för att få en så bra bild som möjligt av vilken behandling som kan bli aktuell. Då kan vi förbereda så att vi har allt vi kan behöva inne på rummet.

Smittsäkert arbete

Att arbeta smittsäkert är förstås helt centralt. När patienten, iförd munskydd, har kommit in till behandlingsrummet kan inga kompletterande saker eller material hämtas in till rummet, allt måste finnas på plats från början. När sedan besöket är av­slutat kastas allt material och hela rummet saneras noggrant och får ”vila” i två timmar ­innan det kan användas igen.
– Städningen görs av särskild smittstädpersonal. Anledningen till att vi sedan väntar två timmar är att droppar från aerosol som finns kvar i luften ska hinna sjunka ner till golvet.
För egen del har Susan vad man kan kalla full mundering, det vill säga särskild skyddsutrustning på sig: Skyddsrock ovanpå klinikkläderna, visir, munskydd med ventil (andningsskydd FF93) och dubbla handskar. Hon tycker det går bra, enda hind­ret kan vara att munskyddet ibland gör det trögt att andas. Dubbla handskar gör det möjligt att behålla ett lager handskar till exempel vid inloggning i journalsystemet och liknande, där handskar kan behöva tas av.

”Jag kan göra nytta, och den känslan är större än rädslan.”

Min självklara fråga är förstås hur hon ser på smittorisken för egen del. Är hon rädd för att bli smittad?
– Nej, jag känner mig skyddad i min utrustning. Jag kan göra nytta, och den känslan är större än rädslan, ­säger hon och berättar att hon har fått extra smittskyddsinstruktioner via en video och en noggrann genomgång på kliniken.
– Normalt inom tandvården förekommer det att patienter bär på MRSA, hepatit C eller HIV men kanske inte alltid berättar det. Basal hygien ska ju räcka då, men nu är det särskild skyddsutrustning som gäller.

Akuta vårdbehov

Med ett helt nytt virus som sars-cov-2 är det troligtvis bäst att ta det säkra för det osäkra, och på kliniken ­följer man Folkhälsomyndighetens riktlinjer för patient­behandlingar.
På kliniken tar man endast emot patienter som har akuta vårdbehov eller behöver vård som inte kan anstå. Vid första kontakten sker en triagering för att förstå om patienten har något misstänkt eller konstaterat covid‑19-­symtom, det vill säga symtom för luftvägs­infektion – främst feber eller hosta, men även snuva, halsont, huvudvärk, illamående, muskel- och ledvärk. När Susan Sarwari sedan kontaktar patienten avgör hon om behovet är akut och om det är exempelvis pulpit, varbildning, pericoronit, tandfrakturer, extraktionsmässiga tänder eller tandtrauma.
– Vi jobbar dock inte med aerosolbildande instrument om det inte är absolut nödvändigt, och då under kofferdam, och med adekvat sugteknik.

Fyra patienter per dag

En ny riktlinje som kommit för kliniken är att man även ska ta emot familjemedlemmar till covid-19-­smittade för akut vård. På kliniken kan fyra patienter behandlas per dag.
– I början hade vi någon patient per dag här, nu har vi fullt i stort sett varje dag.
Nu under hösten, när testning i stor skala har kommit igång, är det mest konstaterade och testade fall som kommer.

Sväljsvårigheter och halsont

En svårighet Susan märker är att en del patienter hamnar mellan stolarna då de uppvisar förkylningssymtom men inte kan få tillgång till testning inom rimlig tid. Många patienter som kommer berättar att de inte blivit mottagna på andra kliniker när de uppgivit att de haft symtom som liknar covid-19.
– Vi har ju vanligtvis inga särskilda riktlinjer för förkylda patienter inom tandvården, och det händer ju att folk kommer sjuka till kliniken. Pandemin har orsakat en befogad rädsla hos kolleger och det har hänt att patienter blivit hemskickade från behandlingsstolen då de hostat eller nyst, för att sedan bli hänvisade till covid-19-klinik.
Det kan också vara patienter med pericoronit i underkäken och medföljande sväljsvårigheter och halsont som släpps. De får då komma till specialkliniken trots att symtomen alltså inte har med covid-19 att göra utan har odontologiskt ursprung.

En tandläkare på heltid

Folktandvården Skåne följer rådande riktlinjer från Folkhälsomyndigheten vid patientbehandling. För att kunna bryta smittkedjan och hålla smittspridningen så låg som möjligt, tänkte man om vad gäller bemanningen på covid-19-kliniken från rullande bemanning till en enda tandläkare på heltid.
Susan Sarwari tvekade aldrig att söka tjänsten.
– Jag känner för de här patienterna och kan göra en insats i ett krisläge. Och jag gillar utmaningar.

”Kanske kommer vi alltid att behöva ha en pandemiklinik i beredskap.”

Men hon kan också förstå rädslan.
– Det är så mycket osäkerhet och ständiga nyheter om ökad spridning. Det kryper ju också närmare när kolleger blir sjuka, och även inrättandet av en särskild covid-19-­klinik inpräntar allvar. Det kan ju också gå fort, en symtomfri person kan några timmar senare vara ordentligt sjuk, så visst är rädslan befogad trots allt.
Hon tror att rädslan kommer att minska när kun­skapen ökar och trycket lättar, men att kliniken kommer att behövas under lång tid framöver, även långt efter att vaccineringen har startat och smittspridningen klingat av.
– Hittills har det fungerat jättebra med triageringen och jag är stolt över insatsen vi gjort. Covid-19 kommer att finnas kvar länge, kanske kommer vi alltid att behöva ha en pandemiklinik i beredskap, funderar hon.
Är det något som utmärker covid-19-patienter jämfört med andra?
– Jag tycker mig ha märkt att många av dem har en mycket intensivare smärtupplevelse än vad som är vanligt, till exempel vid pericoronit. Många är desperata av smärtpåverkan när de kommer. En del har också sår i munnen som inte kan förklaras av något annat. De här iakttagelserna har jag absolut inget vetenskapligt belägg för utan är sådant jag noterat och funderat över, säger hon.
Om munbakterier spelar någon roll, och i så fall vilken, när det gäller covid-19 återstår att klarlägga. Susan Sarwari följer kunskapsutvecklingen och har stort intresse för integrationen mellan tandhälsa och allmänhälsa.
– Det är väldigt spännande och jag vill jobba på ett integrerat sätt. Jag ser flera luckor vi kan täppa till, till exempel när patienter kommer i kontakt med sjukvården akut på grund av tandsmärta.

Nytt arbetssätt

Susan Sarwari funderar mycket på hur tandvården kommer att se ut efter pandemin och frågar sig om det ens finns ett slutdatum för den.
– Det beror ju på hur vaccinen fungerar, hur många som vaccinerar sig och hur immuniteten sprids. Frågan är om man kommer att återgå till det normala, och vad är det nya normala? Hur ser man på de förkylda nästa år, vi kanske har ett nytt tankesätt kring det. Jag skulle vilja utveckla ett sådant nytt arbetssätt, det vore mycket spännande ur en odontologisk synvinkel. Kanske har man snabbtester inför varje behandling, spekulerar hon.