Utveckling av karies är i hög utsträckning beroende av beteendefaktorer som oral hygien, användning av fluorid och matvanor. Därför borde karies kunna förebyggas med beteendeterapi, resonerade några svenska forskare.
I en randomiserad kontrollerad studie lottades 135 ungdomar mellan 18 och 25 år med minst två manifesta approximala kariesangrepp från två kliniker i Västra Götalandsregionen till att antingen genomgå en typ av kognitiv beteendeterapi som kallas ACT (Acceptance and Commitment Therapy) eller att få vanlig kariesinformation. Beteendeterapin omfattade två 45-minuterssessioner med en psykolog specialiserad i ACT-behandling.
Tandtråd och extra fluorid
De deltagande ungdomarna hade i snitt fem till sex tandytor med kariesangrepp var, och åtta av tio klassade sin tandhälsa som dålig till medelmåttig. Utfallet vad gäller beteende samlades in före och efter studien i form av frågor och svar om frekvens av tandborstning, användning av tandtråd, tandstickor och extra fluoridbehandling.
Efter interventionen hade ungdomarna i beteendeterapigruppen förbättrat sitt beteende i alla fyra utfallsmåtten medan ungdomarna i kontrollgruppen endast förbättrat sig när det gäller användning av tandtråd och extra fluoridbehandling.
Forskarna konstaterar att beteendeterapin fungerade och gav en omedelbar, positiv effekt på beteendet mätt i självrapporterat beteende, men att man bör undersöka den långsiktiga kliniska effekten vad gäller kariesutveckling och gingivit.
