Marknadsföring av narkostandvård kan vara olaglig

Till skillnad från specialisttandvård med narkostbehandling för tandvårdsrädda krävs ingen remiss, utan vem som helst kan få behandling.

– Absolut! Man behöver inte ha en remiss för att komma till oss, säger Patrik Mofors.

De vanligaste läkemedlen vid narkosbehandling är propfol, midazolam och nitrazepam, som används i kombination och ger en sederande och sövande effekt. Då narkosbehandling alltid innebär en viss risk måste risken vägas mot fördelarna.

På Danderyds sjukhus genomför Folktandvården tandläkarbehandlingar under narkos i de fall det inte går att behandla patienten på annat vis. Det kan bland annat röra sig om att patienten har en funktionsvariation eller andra omständigheter som gör det omöjligt att behandla patienten i vaket tillstånd.

Eva-Lena Åkerlund, klinikchef för orofacial medicin på Danderyds sjukhus, berättar att personalen kan behöva träffa patienten vid mer än ett tillfälle före narkosbehandlingen om denne är tandvårdsrädd.

– Vi har remisskrav för tandvårdsrädda. Patienten behöver ha en tandläkare inom allmäntandvården som skickar en remiss, för vi vill gärna ha en tandläkare att bolla med där patienten kan fortsätta efter narkosen.

Patrik Mofors ser däremot inte narkostandvård som ett sista alternativ utan tycker att kraven ska sänkas för när narkos ska användas. Så länge patienten är tillräckligt frisk och behöver eller vill det, är narkos ett gott alternativ, menar han.

– Beroende på vad som ska göras är jag nog benägen att sänka tröskeln av bekvämlighets- och komfortskäl. Jag tycker inte nödvändigtvis att man måste ha en sådan fruktansvärd tandvårdsrädsla för att få narkos.

Han säger att patienterna hos dem i regel bekostar narkosen på egen hand, eftersom de inte har någon remiss från allmäntandvården eller intyg från psykiatrin som styrker tandvårdsrädslan, och därmed ger dem rätt till särskilt tandvårdsstöd från regionen.

På Danderyds sjukhus behandlar tandläkarna mellan 45 och 50 barn och vuxna per vecka. Eva-Lena Åkerlund förklarar att de träffar patienten före narkostillfället tillsammans med dennes anhöriga eller personal på ett eventuellt särskilt boende.

Information om tänderna tas, en medicinsk bedömning genomförs och de upprättar en vårdambitionsnivåplan för narkostillfället tillsammans med patienten.

– Målet är att vi ska bli klara med allt på bara en sövning och då har vi ett par timmar på oss. Narkosbehandling är det sista man gör av alla vårdförsök och vi dokumenterar allting. Vi informerar även patienter om de begränsningar som finns med narkosbehandling. Vi sätter exempelvis inte in en bro eftersom patienten måste kunna känna om den sitter bra.

På Bene tandvård, där man utfört tandvårdsbehandlingar under narkos sedan 2012, tar man endast emot vuxenpatienter. En dag i veckan ägnas helt åt narkostandvård, där mellan två och fyra patienter behandlas. Patienten har på förhand fyllt i ett narkosformulär med information om eventuella sjukdomar som sedan bedömts av en läkare. Sövningstiden är max fyra timmar.

– Patienten måste ju kunna kissa, det är inte praktiskt för oss att sätta en kateter. Det gör vi inte på kliniken, säger Patrik Mofors.

Specialister anser att narkos endast ska användas när alla andra behandlingsalternativ har uttömts. Hur kommenterar du det?

– Jag har nog vänt på det litegrann. Innan vi gör en behandling under narkos har vi ett bedömningssamtal där vi sätter upp ett gemensamt mål för vad vi vill uppnå och hur det ska gå till. Ibland kan det vara flera narkostillfällen, ibland kan man hinna väldigt mycket och kanske rentav bli klar på ett, men det krävs i regel en uppföljning och flera behandlingar.