Med känsla för karies

Genom en tonad ruta ser jag sonden ­skrapa mot tandytan. Ljudlöst. Känner i handen hur hårt möter hårt. Men så klibbar sonden fast. Jag har hittat ett kariesangrepp.
Jag skjuter upp 3D-glasögonen i pannan och byter till en exkaveringssond genom att trycka på en pekskärm. Jag vänder och vrider på tanden för att se och komma åt, och det känns som om det går bra att få bort det virtu­ella kariesangreppet.

”Man får verkligen den taktila känslan: ”Så här känns karies”, som vi har fått beskrivet på föreläsningar.”

Att borra visar sig vara svårare. Jag övar genom att följa raka linjer på en virtuell kloss. Borren glider lätt utan det vanliga vinande ljudet, men snett.
– Jag tycker att simulatorerna är ett bra komplement. Man får verkligen den taktila känslan: ”Så här känns karies”, som vi har fått beskrivet på föreläsningar, säger Amar Hot, tandläkarstudent på termin fem i Göteborg.
Han och studiekamraten Aria Tarkeshi var bland de första studenter som under vårterminen fick använda Sim­odont, simulatorerna som har köpts in till utbildningen. Under termin fyra fick de använda dem under en övning där de sonderade efter karies och borrade bort angreppet.

Välja borrhuvud

– Man får välja på olika omfattande kariesangrepp och till exempel vilket borrhuvud man ska använda – som i verkligheten. Det kändes som en bra första övning. Det var kul, vilket gör att man blir mer motiverad att sätta sig in i ämnet, säger Aria Tarkeshi.
Före övningen hade de gjort preparationer i plast­tänder. Tanken är att övningar med simulatorer ska bli ett komplement till de praktiska övningar som i dag finns på utbildningen.
Amar Hot och Aria Tarkeshi återkommer till den känsla simulatorerna ger.
– Vi har aldrig fått känna på karies innan. Nu blev det tydligt. När man trycker med exkavatorn fastnar det verkligen i kariesangreppet. Det var ett bra tillfälle att lägga in den här övningen i övergången från det teoretiska förra terminen till den här terminen där det är mycket mer praktiskt, säger Aria Tarkeshi.

– Karies ska vara mjukt, kletigt, geggigt. Nu vet jag hur det ska kännas och vad jag letar efter när jag träffar en patient. Man kan också se hur stor procentandel av den karierade tandsubstansen man har exkaverat, vilket gör att man vill förbättra sig. Jag skulle gärna ha fler övningar med ökande svårighetsgrad, säger Amar Hot.
I dag går man från plasttänder till exkavering på extraherade tänder, till den så kallade SIMU-kliniken där allt är så nära en riktig klinik som möjligt, men där patienterna fortfarande är dockor. Efter det jobbar man på riktiga patienter i utbildningskliniken, och under sista terminen är man en dag per vecka ute på en folktandvårdsklinik där man arbetar i eget rum under full assistans men under handledning.
– Den övning de gjorde på termin fyra gav verkligen ett lyft på kursen. Det ger en känsla för hur man ska borra. I dag kommer den praktiska övningen in relativt sent under utbildningen. Nu kan vi se om någon har det svårt med handlaget och kan sätta in extra resurser. Jag skulle vilja lägga in simuleringar redan första terminen så att studenterna får känna på om de passar för yrket tidigare, säger Ulf Örtengren, som ansvarar för den virtuella klinikförberedande träningen på Göteborgs universitet.

Kronpreparationer

Han berättar om möjligheter att ge studenterna lagom svåra fall, att successivt öka svårighetsgraden på övningarna, att terapiplanera och att arbeta med riktiga patientfall. Man kan även arbeta med kronpreparationer. Det är också möjligt för läraren att sitta på distans vid egen dator och göra bedömningarna, och alla tidigare arbeten finns sparade i systemet.
Systemet kan inte simulera fyllningar, men Ulf Örtengren konstaterar att om studenterna kan simulera preparationen på ­Sim­odont kan mer lärarresurser läggas på att göra bra fyllningar.
– Under de kliniska kurserna kan man skanna och föra över information gällande ett verkligt patientfall för kronpreparation och öva på att göra behandlingen i sim­odont­­en innan man gör det på patienten, säger Ulf Örtengren.

”Maskinen kan bedöma studenternas förmåga objektivt. Det går inte att lura den.”

Planen är att stegvis ta in simu­lerings­övningar i utbildningen och flytta över vissa befintliga moment. Syftet är att underlätta den klinikförberedande träningen.
Ulf Örtengren talar också om hur man skulle kunna använda sim­odont­­erna för att examinera studenterna eller testa färdigheter hos till exempel utländska tandläkare som söker svensk legitimation.
– Maskinen kan bedöma studenternas förmåga objektivt. Det går inte att lura den.

Begagnad utrustning

Studenterna har efterfrågat möjligheter att träna utöver ordinarie övningspass. Det händer även att någon ibland köper begagnad utrustning och övar hemma.
– Det är bättre att vi kan erbjuda mer träning. Det är som när man lär sig köra bil: man behöver olika antal träningspass för att uppnå godkänd färdighetsnivå. En fördel med simulatorerna är att studenterna kan träna utan lärare. Så småningom hoppas vi också kunna hitta möjligheter för att de ska kunna träna utanför ordinarie undervisningstid, säger Peter Lingström, professor i kariologi och prefekt vid institutionen för odontologi vid Göteborgs universitet.

Svårt att hitta rätt patienter

Satsningen på Sim­odont­­ görs i samarbete med Folktandvården Västra Götaland, som har ett uppdrag att medverka i den kliniska delen av utbildningen.
– Vi köpte in dem för att studenterna ska öka träningsgraden innan de kommer till patienter. Vi har svårare och svårare att hitta rätt patienter, så vi såg en möjlighet att göra något. Här får man en helt annan taktil känsla och man tror att man tittar på en tand. Vi får ytterligare ett sätt att förmedla kunskap och bygga upp studenternas självförtroende, berättar Bent Petersen, tandvårds- och utvecklingschef inom Folktandvården Västra Götaland.
Peter Lingström poängterar att det just handlar om ett komplement, som ska underlätta den klinikförberedande träningen.
– Vi tycker att vi har en väl fungerande utbildning både vad gäller klinikförberedande och klinisk del. Studenterna ska lära sig manuella färdigheter, säger Peter Lingström.

Känna på karies

Han berättar också om tankarna på att använda sim­odont­­erna i vidareutbildning, och att även andra yrkesroller, som tandhygienister, skulle kunna använda dem för att känna på hur ett kariesangrepp känns.
Entusiasmen över nya möjligheter med de nya simulatorerna är påtaglig, och tekniken utvecklas ständigt.
– Vi kan skapa patientfall som är skräddarsydda för våra utbildningsmål och kursmål. Detta behöver vi utveckla tillsammans med leverantören, säger Ulf Örtengren.

”Vi vill inte att tandläkarnas roll tas över av en ­robot. Men det här är en utvecklingstrend och därför är det viktigt att vi hänger med väldigt tidigt.

Han poängterar att medicintekniken går mer och mer mot simuleringar, artificiell intelligens och robotar.
– Vi vill inte att tandläkarnas roll tas över av en ­robot. Men det här är en utvecklingstrend och därför är det viktigt att vi hänger med väldigt tidigt, säger Peter Lingström.
Bent Petersen tycker också att det är viktigt att ut­bildningen ligger långt fram när det gäller ny teknik, till exempel får studenterna lära sig att använda digital skanner.

Fräsa kronor direkt

– Det har vi inte på plats överallt ute i verksam­heten än. Det tar så lång tid för oss att upphandla, men det kommer. På vår utvecklingsklinik testar vi till exempel just nu att fräsa kronor direkt på kliniken, så att man får tanden samma dag, säger Bent Petersen.
Han talar också om hur artificiell intelligens kan bli en hjälp för diagnostik och uppföljning, till exempel analysera röntgenbilder och bidra med beslutsstöd för behandlaren.
– Med stor sannolikhet kommer tandvården att se annorlunda ut i framtiden, därför är det också naturligt att ta in ny teknik i utbildningen, säger Peter Lingström.