Annons

Annons

Nytt kvalitetsregister tar form

För att även fortsättningsvis få sjukhusresurser till ortognatkirurgi behöver man visa vad man gör och hur det går för patienterna. Sedan hösten 2017 finns NROK, Nationellt register för ortognatkirurgi, som kan visa just detta.

Vem som helst kan starta ett kvalitetsregister. Därmed inte sagt att det är enkelt. Och det kostar pengar, minst 250 000 per år kostar det att hålla i gång ett register.
Inom odontologin finns sedan några år SKaPa, ett nationellt kvalitetsregister för karies och parodontit. Nu har en grupp käkkirurger startat ett nytt register, Nationellt register för ortognatkirurgi, NROK. Tandläkartidningen fick vara med när styrgruppen samlades till möte på Registercentrum i Göteborg i maj.

“Vi behöver visa vad vi gör och hur det går för patienterna.”

Inom ortognatkirurgi sysslar man framför allt med kirurgiska korrigeringar av dentofaciala anomalier och växtstörningar. Sedan november 2017 har det funnits möjlighet att registrera utförda operationer i NROK.

Lars Rasmusson


– Vi behöver visa vad vi gör och hur det går för patienterna, säger Lars Rasmusson, professor i maxillofacial kirurgi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg och registerhållare för NROK.
Initiativet till ett kvalitetsregister kom från Svensk Käkkirurgisk Förening, KKF, där Lars Rasmusson drev frågan tillsammans med Bodil Lund och Mikael Magnusson, som då var ordförande. En styrgrupp bildades 2016 och man har sedan jobbat fram det register som nu finns. Så här långt har 15 av de cirka 20 kliniker som utför ortognatkirurgi anslutit sig till registret, som i skrivande stund innehåller 469 registrerade operationer av olika ingreppstyper inom 12 grupper av diagnoser.

Likvärdig vård

Mötesagendan för dagen är lång och frågorna är många. Jonas Lekander från Registercentrum håller en dragning och svarar på frågor utifrån erfarenheterna från andra kvalitetsregister. Det handlar bland annat om vilka data ur registret man kan och vill visa, och för vem. Hur återkopplar man bäst till de kliniker som deltar? Vad kan Registercentrum hjälpa till med och vad återstår för styrgruppen att ta itu med?
Ett syfte med registret är att visa hur många operationer som utförs per år vid varje klinik, ett annat syfte är att uppnå likvärdig vård över hela landet och följa upp hur patienternas livskvalitet påverkas av operationen. Att ortognatkirurgin är sjukhusbunden innebär en särskild utmaning.
– Det är hård konkurrens om resurserna i dag. Käkkirurgi har tillsammans med öron-näsa- hals och plastikkirurgi prioritet fyra, så vi får ofta kriga för att få resurser, berättar Bo Sunzel, käkkirurg i Skåne och medlem i styrgruppen.

Jämföra med rikssnittet

En viktig punkt vid dagens möte är att göra en ”raggningslista” för att få med de 5–6 kliniker som ännu inte anslutit sig att börja rapportera in data. Täckningsgraden är en viktig framgångsfaktor för ett kvalitetsregister. Att registret kan erbjuda användbar återkoppling till verksamheterna är en annan. En klinik kan inte se hur det går för andra kliniker, men kan jämföra den egna verksamheten med rikssnittet.
– Vi har jobbat mycket med frågorna i formuläret. Det får inte vara för omständligt och krävande, men registret får inte heller ha för mycket av ”missing data”, säger Bodil Lund.

Operationstid och blödningsmängd

Snart kommer man att kunna plocka ut den första omgången uppföljningsdata ur registret. Operationsmetod, operationstid, blödningsmängd, antibiotikaregim och tid på sjukhus är några av de parametrar som registeras. I en ettårsuppföljning registreras bland annat om patienten behövt reopereras, haft några infektioner och om subjektiv, fullgod känsel uppnåtts. Livskvalitet är också en viktig aspekt, framhåller styrgruppen.
Närmast siktar styrgruppen på att ansöka hos SKL om att bli nationellt kvalitetsregister. Ett godkännande skulle innebära tillgång även till statliga medel. Hittills har NROK fått medel via årsavgifter från de anslutna klinikerna och satsningar från bland andra Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Upptäck mer