Annons
Annons
Oklar omfattning av estetiska injektioner i tandvården
Foto: Colourbox
Läppförstoringar, antirynkbehandlingar eller plasmainjektioner – även om det inte är tandvård är det behandlingar som går att få av tandläkare. Men hur vanligt det är tycks svårt att få grepp om.
I en tidigare intervju med Tandläkartidningen konstaterade socialminister Jakob Forssmed (KD) att produktionen inom privattandvården minskat de senaste åren. Eftersom det inte har blivit färre tandläkare, konstaterade han vidare att utbildade tandläkare tycks ägna sig åt annat än tandvård i sin yrkesroll.
– Det är klart att det är otillfredsställande; att vi har en brist på tandläkare i vissa delar av Sverige och ett behov av att utföra mer tandvård på sina platser, men att de som är utbildade för det ägnar sig, åtminstone delvis, åt annat, sa han.
– Grundfrågan som människor behöver ställa sig är: jag är utbildad för att hjälpa människor med tandproblem – ska jag då ägna mig åt skönhetsingrepp och botox-injektioner? Jag tycker inte det.
Jakob Forssmed. Foto: Regeringskansliet
Med en enkel Google-sökning går det snabbt att hitta ett tiotal tandvårdskliniker i Stockholms innerstad som också erbjuder fillers, antirynkbehandlingar eller PRP-injektioner (Platelet-rich plasma). Men exakt hur många tandläkare som utöver, eller i stället för, tandvård också utför estetiska skönhetsbehandlingar är svårt att få svar på.
Alla som ägnar sig åt estetiska injektionsbehandlingar måste visserligen anmäla detta till Inspektionen för vård och omsorg (Ivo). I myndighetens vårdgivarregister fanns den 15 april i år 56 verksamheter registrerade som både bedriver tandvård och estetiska injektioner, enligt statistik som Tandläkartidningen begärt ut.
Men siffrorna säger egentligen inte så mycket eftersom tandvårdsverksamhet och skönhetsverksamhet kan vara registrerade i olika organisationer och inte se ut att vara sammankopplade, trots att verksamheterna bedrivs av samma personer och i samma lokaler.
– Det är svårt att utifrån vår registerdata avgöra exakt hur många tandläkare som även utför estetiska injektioner i samma lokal som de bedriver tandvård, skriver myndigheten i ett mejlsvar.
Att döma av svaren på Tandläkartidningens webbfråga ”Utförs det estetiska injektionsbehandlingar på kliniken där du arbetar?” tycks dock inte estetiska injektionsbehandlingar höra till vardagssysslorna i tandvården. Åtminstone inte på kliniken där man arbetar.
Av totalt 182 svarande var det bara 5 procent som angav att det utförs estetiska injektionsbehandlingar på arbetsplatsen. En övervägande majoritet, 92 procent svarade ”nej” på frågan och 3 procent ”vet inte”.
Enligt resultaten från Tandläkartidningens webbfråga tycks endast få klinker utföra estetiska injektionsbehandlingar. Totalt svarade 182 personer på webbfrågan.
Med estetisk tandvård avses behandlingar som utförs av estetiska skäl snarare än medicinska. Det kan till exempel handla om:
- Tandblekning
- Skalfasader
- Tandreglering
- Tandslipning
- Tandköttskorrigering
I de fall behandlingarna görs utan att vara medicinskt motiverade omfattas de inte av det statliga tandvårdsstödet och patienten står för hela kostnaden själv
Men en rapport från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) från förra året ger möjligen en annan bild. I rapporten har man undersökt utvecklingen av tandvårdsproduktionen inom det statliga tandvårdsstödet
Rapporten, som också är den som Jakob Forssmed refererar till i texten ovan, visar att privattandvårdens produktion inom det statliga tandvårdsstödet minskade med 17 procent mellan år 2009 och 2019.
Motsvarande minskning sågs inte inom folktandvården, efter att man tagit hänsyn till strukturella förändringar och ändringar inom det statliga tandvårdsstödet som höjd ålder för gratis tandvård för barn och unga.
TLV skriver att flera saker kan bidra till produktionsminskningen, där en bättre tandhälsa i befolkningen, ökande priser på tandvårdsmarknaden och mer administration för vårdgivarna anges som möjliga delförklaringar.
Samtidigt konstaterar man att antalet tandläkare inte blivit färre, utan fler, och att lönsamheten i den privata tandvårdssektorn ökat under perioden. Det tyder enligt TLV på att tandläkare inom privat sektor ersatt tandvård inom tandvårdsstödet med andra typer av tandvård eller ”andra behandlingar”.
Under samma period har dessutom hushållens utgifter för tandvård utanför tandvårdsstödet ökat från 4,6 till 6,1 miljarder kronor, enligt TLV:s beräkningar. Eftersom nästan all tandvård ingår i antingen statligt eller regionalt tandvårdsstöd kan man, enligt myndigheten, anta att utgiftsökningen avser estetisk tandvård.
Oavsett orsak till privattandvårdens produktionsminskning konstaterar myndigheten att den kan få konsekvenser för hela tandvårdsbranschen. En risk är minskade färdigheter för tandvård inom tandvårdsstödet, vilket i sin tur kan leda till att fler patienter behöver remitteras till specialisttandvård. En annan är att det uppstår en obalans mellan efterfrågan och utbud om antalet invånare fortsätter att öka i landet. Även ytterligare prisökning ses som en risk, skriver TLV.
Myndigheten ser också en risk att ökningen av estetisk tandvård sker på bekostnad av tandvård inom det statliga tandvårdsstödet:
”Om intresset för estetisk tandvård ökar och den dessutom är mer lönsam, kan det skapa undanträngningseffekter”, skriver TLV i rapporten.
- Sedan den 1 juli 2021 får enbart legitimerade sjuksköterskor, läkare och tandläkare utföra estetiska injektionsbehandlingar.
- Estetisk kirurgi får endast utföras av legitimerade läkare och tandläkare.
- Alla verksamheter som utför estetiska behandlingar måste också anmäla detta till Inspektionen för vård och omsorg (Ivo).
Källa: Ivo
