Enligt Anna Westerlund bygger dagens index främst på morfologiska avvikelser, och tar bara i begränsad utsträckning hänsyn till funktion och livskvalitet.
Foto: Colourbox
Flera av de index som används i dag har mer än 20 år på nacken. Det är ett problem, menar Anna Westerlund, professor i ortodonti och ordförande i Svenska ortodontiföreningen.
– Kunskapsläget har utvecklats avsevärt sedan dess, inte minst vad gäller samband mellan bettavvikelser och oral hälsorelaterad livskvalitet.
Svenska ortodontiföreningen vill därför att de bedömningsunderlag som används inom ortodontivården uppdateras. Man vill också att den handfull index som regionerna använder i dag byts ut mot ett nationellt index.
Anna Wsterlund. Foto: Johan Wingborg/Göteborgs universitet
– Utan ett uppdaterat och enhetligt index finns en påtaglig risk för ojämlik tandvård, där bedömningar varierar mellan regioner och kliniker.
Enligt Anna Westerlund speglar dagens index inte det aktuella evidensläget utan bygger främst på morfologiska avvikelser och tar bara i begränsad utsträckning hänsyn till funktion och livskvalitet.
– Ny evidens talar för att bettavvikelser kan påverka livskvaliteten, och ett uppdaterat index bör inkludera hur dessa tillstånd påverkar patientens välbefinnande.
Ett uppdaterat index bör enligt Anna Westerlund baseras på dokumenterad påverkan på sjukdomsrisk (hård och mjuk vävnad), funktionella störningar (tuggfunktion, tal, käkfunktion) samt psykosocial påverkan och livskvalitet. Faktorerna bör sedan viktas utifrån deras relativa betydelse för hälsa.
– Ett sådant system skulle ge en mer transparent och rättvis resursfördelning.
Den senaste större utvärderingen av hur bettavvikelser och tandreglering påverkar hälsan gjordes av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) för 20 år sedan. Hittills har intresset från centrala aktörer för en uppdatering varit lågt, säger Anna Westerlund.
– Det är anmärkningsvärt att skattemedel används utan ett uppdaterat och evidensbaserat beslutsunderlag. Såväl myndigheter som forskningsfinansiärer har ett ansvar att ta fram moderna och systematiska kunskapsöversikter som kan ligga till grund för framtida riktlinjer.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för tandvård, inklusive ortodonti, som kom 2022 har visserligen varit ett viktigt tillskott, men räcker enligt Anna Westerlund inte för att möta den variation av bettavvikelser som kliniken ställs inför. Svenska ortodontiföreningen har också uppvaktat SBU och andra centrala aktörer för att få till en uppdatering av evidensläget, men fått avslag och har därför tillsatt en nationell arbetsgrupp för att uppdatera kunskapsläget.
Det finns dock vårdgivare som inte ser något behov av ett nationellt index. Inte heller Socialstyrelsen uppger att man fått signaler om ett sådant behov.
Hur väl förankrat är kravet på ett nationellt index ute i landet?
– Vi ortodontister, som arbetar med indexet dagligen och förväntas göra rättvisa urval, har under flera år tillsammans med våra lokalföreningar kartlagt variationer mellan regioner. En uppdatering av evidensbasen är nödvändig för att säkerställa att ortodontivård ges efter behov.
Läs också: Skåne sticker ut i ortodontiurvalet
