Pandemin slukade över en miljard

–Vi har uppfattat det som att man från statens sida bedömt det som svårt att kompensera vår verksamhet som till så stor del bygger på externa intäkter, säger Gunilla Swanholm, ordförande i Sveriges folktandvårdsförening och tandvårdsdirektör i Uppsala.

– Men man kan fundera över om det är rimligt att allt statligt stöd går till regionen och att man från staten säger att det är upp till respektive region att fördela vidare. Jag tror inte att folktandvården någonstans i landet fått ta del av det stödet, med reservation för att det kan finnas undantag som jag inte känner till.
Hon pekar på att osäkerhetsfaktorerna kvarstår för många folktandvårdsorganisationer även under 2021.
– Om jag tar Folktandvården Uppsala som exempel så lades vår budget med förutsättningen att pandemin skulle vara avslutad. När det nu under våren varit värre än någonsin så ser vi redan nu att vi knappast klarar vår budget med ett resultatkrav på 11 miljoner kronor. Nu är det mer realistiskt med ett resultat kring noll.
Tandläkartidningens genomgång visar att intäktsbortfallet 2020, kopplat till pandemin, stannade vid omkring 1,1 miljarder kronor för folktandvården i 20 av 21 regioner. (Uppgift saknas från Region Jämtland Härje­dalen.)

Tillfälliga statsbidrag

Samtidigt dämpas konsekvenserna något av att kostnadsminskningarna i regel varit större än merkostnaderna. De nio regioner som särredovisat de delarna kan redovisa ett ”plus” på drygt 100 miljoner kronor i skillnaden mellan lägre kostnader och merkostnader som kan relateras till pandemin.
Men sifforna kan också ses i ljuset av rekordresultatet för regionsektorn under 2020, där tillfälliga statsbidrag gjorde att samtliga regioner gick med vinst och med ett samlat överskott på 21,5 miljarder kronor.
Gunilla Swanholm tycker att det är svårt att ge en samlad bild:
– Generellt skiljer det ganska mycket hur folktandvården inom respektive region påverkats ekonomiskt. Det kan bland annat kopplas till vilka förväntningar som funnits på folktandvården att bidra med personal till exempelvis provtagningsteam och hur tillgången till skyddsutrustning sett ut, men även hur man hanterat riskerna för aerosolspridning och likaså har den oro som funnits fackligt haft betydelse för hur vi kunnat agera.
– Villkoren har också varit olika beroende på om verksamheten är organiserad som bolag eller i förvaltningsform. Folktandvården som drivs i bolagsform har kunnat permittera personal, säger Gunilla Swanholm.

Pandemin som en särskild händelse

I några regioner har folktandvården fått stöd eller löften från högsta nivå för att hantera intäktsbortfallet.
Ett exempel är Folktandvården Dalarna som i sin verksamhetsberättelse redovisar ett totalt ”covidutfall” för 2020 på nästan 50 miljoner kronor i försämrat resultat. Med hänvisning till pandemin som en särskild händelse ”som verksamheten inte haft möjlighet att påverka” har Region Dalarna gett ett löfte att folktandvården slipper ta med sig underskottet.
I Skåne har ett kapitaltillskott på 113 miljoner ­kronor från regionen centralt lindrat effekterna av pandemin med ett intäktsbortfall på omkring 200 miljoner kronor för 2020.

– Vi förde tidigt en dialog med våra ägare om på vilka olika sätt pandemin skulle kunde påverka verksamheten, den globala material­bristen och hur vi kunde bidra till sjukvårdens material­försörjning. I och med att vi erhöll kapitaltillskott ser vi ingen direkt påverkan på resurserna framåt, givet att det inte uppstår nya oväntade effekter av pandemin, säger Katarina Liljen­berg, tillförordnad vd på Folktandvården Skåne.

Korttidspermitteringar

I en SKR-rapport konstateras att folktandvården haft väsentligt skilda förutsättningar att ta del av stödåtgärder med korttidspermitteringar enbart för verksamhet som bedrivs i bolagsform och i brist på riktade, statliga insatser till folktandvården.
Folktandvården Västmanland är ett av aktiebolagen som nyttjat möjligheten till permittering, vilket skedde på deltid (40 procent) under sex veckor fram till juni i fjol med hänvisning till patientbrist och risk för materialbrist.
Folktandvården Västmanland redovisar ett överskott för 2020 på 3,6 miljoner kronor.
– Ett något lägre resultat än året innan, men betydligt bättre än vi hade vågat hoppas när pandemin tog fart ifjol, säger Claes Stenlander, vd för Folktandvården Västmanland.