Prismaglasögon kan rädda nacken

– Jag märkte skillnaden ­direkt”, berättar Hussam ­Arjah.

Västra Götalandsregionen erbjuder sedan 2012 indi­vidu­ellt utprovade prismaglasögon till alla tandläkare, tandhygienister och ortodonti­assistenter, såväl anställda som nyanställda. Bakom arbets­miljö­åtgärden ligger närmare tio år av forskningsarbete.
– Upp till sju av tio tandläkare har nästan daglig smärta i nacken och/eller axlarna. Det beror på extrema arbetsställningar och synkrävande arbetsuppgifter som ofta upptar mycket av arbetsdagen. Våra studier visar att prismaglasögon både kan minska och förebygga arbets­relaterad smärta från nacke och axlar, berättar ergonom ­Agneta Lindegård Anders­son, docent och utvecklingsledare vid Institutet för stressmedicin i Göteborg.

”Jag orkade inte hålla huvudet uppe.”

Hussam Arjah jobbade som tandläkare i Syrien under fem år innan han kom till Sverige 2012. Då hade han inga besvär, trots sämre tekniska förutsättningar som till exempel dålig belysning. Det var när han började arbeta i den svenska tandvården 2015 som belastningen från arbetsmiljön blev påtaglig.
– Jag märkte inget medan jag jobbade. Men på väg hem med bussen orkade jag inte hålla uppe huvudet utan var tvungen att luta mig mot något. Jag hade också spänningar och värk runt ögonen och i ansiktet, minns Hussam Arjah.
Hemma behövde han ligga ner med stöd för nacken och orkade inte leka med sin tvååring. Han vaknade ofta mitt i natten av muskelvärk.

Nackbesvär upphörde direkt

Det är nu cirka ett år sedan Hussam Arjah fick sina prismaglasögon. Nack­besvären upphörde direkt, ­spänningarna i ansiktet försvann efter några månader och numera vaknar han inte längre om nätterna. Skillnaderna i arbetstempo kan ha betydelse tror Hussam Arjah.
– I Sverige är arbetet mer ­fokuserat och tempot högre. I Syrien är det mer avslappnat och man kan ta rast mellan patienterna. Patienterna kommer heller aldrig i tid, en timme sent är inget ovanligt, säger Hussam Arjah.
Han berättade om sina besvär för klinikchefen som kallade in företagshälsovårdens ergonom. Hon bedömde att hans arbetsställning behövde rättas till.
– Jag hade nästan näsan i munnen på patienten, säger Hussam Arjah.

Bryter ljuset

Receptet blev att både jobba med ergonomin och skaffa prismaglasögon för en mer upprätt arbetsställning i nacke och bröstrygg. Prismat bryter ljuset och guidar blicken så att man kan se in i munnen utan att behöva böja nacken lika mycket. Glasögonen försågs dessutom med luppar, injusterade efter prismorna. Förstorningen ger bättre synskärpa och förlänger arbetsavståndet vilket bidrar till minskad anspänning i nacke och skuldror.
Från leverantören av prismaglasögonen kom sedan en särskilt utbildad optiker med inriktning mot dentalergonomi ut till kliniken för att på plats individ­anpassa glasögon och luppar i kombination med en korrekt arbetsställning.

Tandsköterskan får bättre utrymme

För Hussam Arjahs del tog det inte mer än en vecka att vänja sig vid det nya arbetssättet.
Det normala är dock att det tar runt tre veckor att vänja sig vid prismaglasögonen.
– Prismaglasögonen har inneburit en klar förbättring. Inte bara för min egen del utan också för kvaliteten på mitt arbete. Jag använder glasögonen och lupparna även vid undersökningar. Det kan till exempel vara bra när det gäller barn som inte gapar så stort. Tandsköterskan har också fått bättre utrymme och arbetsställning eftersom jag inte lutar mig in så mycket över patienten, berättar Hussam Arjah.

Det var 2008 som Västra Götalandsregionen med anledning av en pågående upphandling bestämde sig för att utvärdera prismaglasögonens eventu­ella ­effekt. Uppdraget gick till ­Agneta Lindegård Andersson som tillsammans med Arbets- och miljö­medicin vid Lunds universitet utförde en pilotstudie.
I studien ingick 45 tandläkare och tandhygienister. De slumpades till två grupper där båda fick ergonomiinstruktioner men den ena även fick prova på prismaglasögonen. Resultaten publicerades 2012 och visade att prismaglasögonen ledde till en signifikant bättre arbetsställning för nacken hos prismagruppen jämfört med kontrollgruppen.
Regionen ville gå vidare och avsatte pengar för att kunna erbjuda hälften av alla tand­läkare, tandhygienister och ortodonti­assistenter (600 av 1 284) ­konceptet med prismaglasögon och luppar samt anpassad ergo­nomi.

”De som redan hade besvär blev bättre och de som kände sig väldigt ansträngda blev mindre ansträngda.”

Parallellt sökte Agneta Lindegård Anders­son medel från AFA försäkring för en vetenskaplig studie som skulle reda ut om prismakonceptet även ledde till minskad nacksmärta. Hon fick 1,8 miljoner kronor till projektet och i augus­ti 2016 publicerades resultaten från uppföljnings­studien (se faktaruta). Resultaten visade att ett års användning av glas­ögonen hade medfört signifikant mindre nacksmärta och färre kliniska diagnoser i nacken hos prismagruppen.
– De som redan hade besvär blev bättre och de som kände sig väldigt ansträngda, men ännu inte hade fått besvär, blev mind­re ansträngda jämfört med kontrollgruppen som enbart fick ergonomisk information, säger Agneta Lindegård Andersson.
Tidigare forskning inom belastningsergonomi har visat att rapporterad hög ansträngningsgrad i nacken är starkt kopplad till ökad risk att utveckla mer permanenta besvär, exempelvis nervinklämningar och nackdiskbråck.