I mars i år presenterades utredningen om jämlik tandhälsa. Sedan gick den ut på remiss. Drygt 70 myndigheter, organisationer, regioner och andra instanser har lämnat remissvar.
Utredningen föreslår att varje vuxen patient ska få en individuell tandhälsoplan och erbjudas undersökningar och viss tandvård till en fast patientavgift på 200 kronor per besök.
Förändringar i högkostnadsskyddet
Andra förslag är att det allmänna tandvårdsbidraget och det särskilda tandvårdsstödet ska tas bort, att gränsen för avgiftsfri tandvård ska återgå till 19 år samt att dagens regionala stöd för vuxna med särskilda tandvårdsbehov ska ersättas av ett statligt selektivt tandvårdsstöd. Utredningen har också presenterat fyra alternativa modeller för förändringar i det statliga högkostnadsskyddet.
Säger riksdagen ja till en tandvårdsreform kommer mycket av arbetet med utveckling och implementering att ligga på Försäkringskassan, som tillsammans med Socialstyrelsen och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) får i uppdrag att utveckla, reglera och införa förändringarna.
Vill skjuta upp starten
Försäkringskassan är i stort sett positiv till reformerna som föreslås i utredningen, men bedömer att de inte kan sjösättas i januari 2025, som utredningen föreslår. En rimligare starttid är januari 2027, enligt myndigheten. Anledningen är att reformerna förutsätter ett nytt it-stöd, vilket tar lång tid att utveckla.
Myndigheten har många synpunkter på vad som behövs för att reformerna ska kunna implementeras på ett bra sätt. Försäkringskassan anser till exempel att det behöver bli tydligt när en behandlingsplan ska upprättas och skickas till Försäkringskassan efter att en riskbedömning är utförd. I remissvaret står det:
”Försäkringskassan tolkar förslaget som att en patient inte har rätt till tandvård inom tandhälsoplan förrän Försäkringskassan har fattat beslut om en sådan plan. Beslutet innebär att patienten endast har rätt till den tandvård som ingår i planen om den är slutförd efter att beslutet är fattat.”
Vill automatisera kontrollen
Utredningen föreslår att Försäkringskassan ska kontrollera att patienten erbjuds tandhälsoplan och skriftlig behandlingsplan inom ramen för nuvarande efterhandskontroller. Myndigheten tycker att efterhandskontroller är ett dåligt sätt att göra sådana kontroller, eftersom det är arbetskrävande för alla inblandade. Försäkringskassan vill i stället automatisera kontrollen så att alla tandhälsoplaner granskas med en digital lösning som slår larm vid avvikelser.
Myndigheten föreslår även en del justeringar och tillägg för att kunna ingripa mot fusk och överutnyttjande. De vill exempelvis ha befogenhet att ändra felaktiga beslut om vilken riskgrupp en viss patient ska tillhöra och om en patient har rätt till det statliga selektiva stödet eller inte.
Ett exempel:
”Om Försäkringskassan får indikationer på att en vårdgivare utför felaktiga riskbedömningar i stor omfattning behöver det finnas en reglering som ger möjlighet för myndigheten att hålla inne med beslut om behandlingsplan för vårdgivarens patienter tills denne har skickat in underlag som visar att patienten har den risk som rapporterats in.”
Prissättningen ska var fri
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) säger nej till förslaget att begränsa den fria prissättningen inom tandvård. Så här står det i remissvaret:
”SKR avstyrker den föreslagna ändringen i tandvårdslagen som innebär att den fria prissättningen upphör. SKR:s uppfattning är att det riskerar mångfald av utförare och tillgänglighet till tandvård i hela landet. En försämrad tillgänglighet gynnar inte de med störst behov av tandvård.”
SKR säger också nej till utredningens förslag att ersätta regionernas särskilda tandvårdsstöd med ett statligt selektivt stöd. Risken är att man ersätter ett komplext system med ett annat, anser SKR.
I övrigt tycker SKR också att de flesta av utredningens förslag är bra.
Säger nej till prisreglering
Organisationen Privattandläkarna är också emot prisreglering och säger nej till utredningens förslag om tandhälsobesök till ett fast pris. ”Förslaget innebär att cirka 15 procent av den tandvård som i dag omfattas av fri prissättning skulle prisregleras. En prisreglering skulle få förödande konsekvenser för tandvården”, anser Privattandläkarna. Praktikertjänst framför samma åsikt i sitt remissvar.
Privattandläkarna och Praktikertjänst säger däremot ja till utredningens förslag om att ersätta de regionala särskilda tandvårdsstöden med ett statligt selektivt stöd och till att högsta åldern för barn- och ungdomstandvård återgår till 19 år.
Frisktandvård bör omfattas
Sveriges Folktandvårdsförening är också i stort sett positiv till utredningens förslag men är kritisk mot att högkostnadsskyddet inte ges för tandvårdsåtgärder som omfattas av abonnemangstandvård.
”Detta drabbar framför allt patienter med större tandvårdsbehov och styr inte mot en jämlik tandhälsa”, skriver Folktandvårdsföreningen i sitt remissvar. Föreningen är också orolig för att undersökningar och viss tandvård till fast pris kan innebära ett minskat intresse att teckna avtal om abonnemangstandvård.
Tandläkartidningen har tidigare skrivit om remissvaren från Sveriges Tandläkarförbund och Socialstyrelsen.
Janet Suslick
