Det virvlade upp mycket känslor när Riksrevisionen i början av oktober släppte sin granskningsrapport om tandvårdsstödet.
– Jag blir fruktansvärt förbannad. Att kalla detta en oberoende granskning, när den innehåller både antaganden och rena felaktigheter gör mig djupt bekymrad, säger tandläkaren Anders Jonsson, som tillsammans med en kollega driver Tandvården Hisingehus i Göteborg, med 3 000 patienter.
Han har inte fått några reaktioner från sina patienter, och tror att de som redan har en bra relation med sin tandläkare inte heller kommer att reagera.
– Jag tror att de som lyssnar till detta är de som redan tycker att det är dyrt att gå till tandläkaren och att det handlar om ruffel och båg, säger Anders Jonsson.
Förenklade slutsatser
I sin rapport drar Riksrevisionen slutsatsen att privata tandläkare utför mer omfattande och lönsam vård i situationer där de i stället kunnat använda mindre omfattande och mindre lönsam vård.
Både Privattandläkarna och Praktikertjänst är överens om att tandvården ska granskas, men ser flera problem med rapporten.
– Vi blev oerhört förvånade över de förenklade slutsatser man drar och de många faktafelen, till exempel fel lagrum och fel antal privattandläkare. Vi tänker också på det etiska kring granskningen: Får patienten rätt vård efter att tandläkaren utsatts för ett administrativt hot? Det är tungt att genomgå en efterhandskontroll, och då finns en risk att man väljer en enklare och sämre behandling, säger Ann-Chriztine Ericsson, affärsområdeschef Tandvård hos Praktikertjänst.
Regelverk upphävdes 2008
Merit Lindberg, vd för Privattandläkarna, lägger till att undersökningsmetoden inte ger svar på de frågor man ställer, och att rapporten innehåller kraftigt överdrivna och felaktigt beräknade ekonomiska effekter.
– Om man hade räknat alla åtgärder på detta sätt hade det inneburit att i stort sett hela tandvårdsstödet skulle vara pengar till överbehandling. Men det allvarligaste är att man grundar undersökningen på ett regelverk som upphävdes 2008, vilket gör att rapporten och dess slutsatser faller helt. Man hävdar också att det går att ersätta den åtgärd man tittat på med åtgärd 800, men detta är helt olika behandlingar, säger Merit Lindberg.
Inte utbytbara
Även Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har i ett brev kritiserat Riksrevisionen för felaktig hänvisning till en förordning om tandvårdstaxa som upphörde att gälla 2008 (1998:1337) och för att ha jämfört åtgärd 801 och 800, som inte är utbytbara.
Pathric Hägglund, projektledare för Riksrevisionens granskning, medger att de hänvisat till fel förordning på ett ställe i rapporten, men att det inte påverkar analys, resultat eller slutsatser.
Syftet med granskningen var att titta på en situation med så kallad informationsassymmetri, alltså att vårdgivaren har mer information om både patientens behov och möjliga behandlingar.
– Det är svårt att definiera vad som är nödvändig behandling, därför behövde vi göra experiment. Vi har tittat på en åtgärd där vi tror att det är mer sannolikt att hitta överbehandling, men den är alltså inte representativ för alla åtgärder, säger Pathric Hägglund.
Tolkar resultaten som överbehandling
Han påpekar att de inte hävdar i rapporten att åtgärderna 800 och 801 är utbytbara.
– Det är olika åtgärder rent regelmässigt, men skulle kunna bytas ut mot varandra i praktiken. Vi har sett en nedgång för den kontrollerade åtgärden, vilket skulle kunna handla om underbehandling, men då borde vi till exempel se att patienterna kommer tillbaka. Jag tycker inte att man kan tolka resultaten som något annat än att det förekommer överbehandling, säger Pathric Hägglund.
På kritiken angående hur de har beräknat kostnader i rapporten svarar han att detta handlade om en räkneövning och inte är ett faktiskt resultat som de vill göra någon stor affär av.
– Vi har resonerat som så, att om vi räknar på att alla privata tandläkare skulle överbehandla på samma sätt, så gör vi en överskattning av kostnaden. Samtidigt tror vi att informationsspridning mellan mottagningar kan ha gjort att vi underskattar omfattningen, säger Pathric Hägglund.
Fler riktade kontroller
Riksrevisionen föreslår i rapporten att Försäkringskassan ska göra fler riktade kontroller och få fler möjligheter till sanktioner.
Försäkringskassan har redan förändrat sitt arbetssätt och gör i dag fler kontroller där det finns hög risk för systematiskt felaktiga utbetalningar.
Turerna kring rapporten lär bli flera.
– Vi kommer att begära att rapporten dras tillbaka, och det vore också lämpligt att Riksrevisionen ber den privata tandvårdsbranschen om ursäkt, säger Merit Lindberg.
