Foto: Colourbox
En kartläggning av Tandläkartidningen i våras visade stora regionala skillnader i bedömningen av barns och ungas behov av tandreglering. Var man bor påverkar därmed vem som får kostnadsfri behandling och vem som inte får det.
Under programpunkten ”Vem får tandreglering – och på vilka grunder?” på riksstämman diskuteras hur bedömningarna kan bli mer enhetliga – och om ett nationellt index är vägen framåt.
Läs också: Så avgör regionerna vem som får tandreglering
Medverkar gör bland annat Anna Westerlund, professor i ortodonti och ordförande i Svenska ortodontiföreningen. Hon påpekar att det senaste kunskapsunderlaget från SBU om hur bettavvikelser påverkar hälsan är 20 år gammalt och efterlyser en uppdatering.
Programpunkten ”Vem får tandreglering – och på vilka grunder?” äger rum torsdag 12 november, klockan 9.30–10.30.
Anna Westerlund. Johan Wingborg/Göteborgs universitet
– I senare forskning har man tittat mer på livskvalitet och psykosociala faktorer kopplade till bettavvikelser, som är viktiga att ta hänsyn till. Trångställningar kanske inte innebär att man får mer karies, men kan vara psykosocialt jobbiga.
En ny kunskapssammanställning skulle enligt Anna Westerlund även kunna ligga till grund för ett nationellt index.
– Alla kan ju inte få behandling, så gränsen måste dras någonstans och med ett nationellt index skulle bedömningarna bli mer jämlika över landet.
Anna Westerlund menar att diskussionen berör både den som remitterar och den som gör urvalet till behandling.
– Alla som jobbar i tandvården, särskilt med tandreglering och urval, ställs inför de här frågorna och alla vill att det ska bli rättvist.
Medverkar gör också Fredrik Lundh Sammeli, (S), vice ordförande i socialutskottet.
