Annons

Annons

Så ska patientens upplevelse mätas

Nu finns ett nytt verktyg på svenska för att mäta munhälsorelaterad livskvalitet hos unga ortodontipatienter.

Bättre kunskap om hur bettavvikelser påverkar livskvaliteten under uppväxten gör det möjligt att utveckla och anpassa tandvården efter barn och ungdomars behov. Det anser Lillemor Dimberg, ortodontist på Eastmaninstitutet i Stockholm. Hon forskar om livskvalitet hos barn med bettavvikelser.
Bland annat har hon arbetat med att översätta och validera livskvalitetsenkäter. En av dessa är PIDAQ (Psychosocial Impact of Dentofacial Aesthetics Questionnaire).
Internationella jämförelser blir möjliga
Nu har den svenska versionen av PIDAQ utvärderats, och det visar sig att det är ett lämpligt mätinstrument som kan användas i studier på svenska ortodontipatienter. Det gör det möjligt att jämföra svenska studier med forskning som görs i andra länder.
Hur munhälsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar påverkas av bettavvikelser, tandreglering, ålder, kön och socioekonomi undersöks i ett samarbetsprojekt mellan Malmö universitet, Folktandvården Region Östergötland och Folktandvården Stockholm.
Belönades med pris
Valideringen beskrivs i en artikel i i tidskriften Acta Odontologica Scandinavica: ”Translation and validation of the Swedish version of the Psychosocial Impact of Dental Aesthetics Questionnaire (PIDAQ) for adolescents”.
Emma Göranson, ortodontist i Norrköping, vann priset för bästa forskningsrapport på Odontologisk Riksstämma 2018 med studien, som nu är publicerad. Emma Göranson är doktorand och Lillemor Dimberg är en av hennes handledare.
Formulär finns sedan tidigare
Sedan tidigare finns det standardiserade bedömningsformuläret DOTQ (Demand for Orthodontic Treatment Questionnaire) med skalor kopplade till självskattad bettavvikelse, självkänsla och behandlingsönskemål. DOTQ är baserad på studier som Jari Taghavi skrev om i en doktorsavhandling 2016. Instrumentet används till forskning på området.

Upptäck mer