Rapporten ”Vad har IVO sett? 2018” publicerades i mars 2019. Den sammanfattar IVO:s arbete med tillsyn, tillståndsprövning och klagomål enligt patientsäkerhetslagen.
Rapporten baseras i första hand på avvikelser som rapporterades in till myndigheten under förra året.
Ett problem som IVO har sett tidigare och som består är att många journaler är undermåliga. De är ofta mycket kortfattade och det saknas uppgifter.
”Ofullständiga journaler medför en risk för att patienternas fortsatta behandling inte blir säker och av god kvalitet,” skriver IVO.
Brister i journaler
* Frågor som varför patienten har sökt tandvård, vad patienten har för sjukdomshistoria och vilka mediciner patienten tar lämnas ofta obesvarade.
* Det kan saknas registrering av patientens tandhälsa, behandlingsplan och behandlingsalternativ.
* Det framgår sällan om patienten har lämnat sitt samtycke.
* Även uppgifter som ska stå med i journalen i samband med antibiotikabehandling eller rotbehandling kan saknas.
* Dokumentationen är ofta skriven med färdiga textmallar för att motivera ersättning från det statliga tandvårdsstödet istället för att beskriva vården.
Den praktiska konsekvensen av en bristfällig journal kan till exempel vara att en patient med ökad blödningsrisk får en allvarlig blödning under eller efter en behandling eller att en patient med allergi får en livshotande allergisk reaktion.
Protetik på sjuka tänder
Ett annat återkommande problem som IVO har sett under 2018 är fall där patienter har fått kronor, broar och implantat utan att karies och parodontit först har behandlats. Röntgenbilderna avslöjar sjukdom under nya protetiska konstruktioner.
Det innebär att prognosen försämras och att patienterna ofta får stora problem och behöver mer tandvård än de annars hade behövt.
”Obehandlad karies och tandlossning kan leda till stora skador i munnen, som i sin tur kan leda till smärta, infektioner och risk för att tänder går förlorade,” skriver IVO i rapporten.
”Vi ser att barn får diagnoser onödigt sent.”
Barn får diagnosen för sent
Uteblivna kontroller av bettutvecklingen hos barn är ett annat problem som har kommit fram i lex Mariaanmälningar under 2018.
”Vi ser att barn får diagnoser onödigt sent på grund av att vårdgivare inte kontrollerar barnens bettutveckling i tillräcklig utsträckning,” skriver IVO.
Det vanligaste problemet är att tandvården missar att diagnosticera att hörntänderna i överkäken inte har kommit fram vid tandväxlingen. Det kan leda till resorptionsskador hos angränsande tänder och att tänder går förlorade.
Kompetensen måste ökas
En orsak som IVO pekar ut är att tandhygienister och tandsköterskor missar diagnosen eftersom de saknar tillräcklig utbildning i hur bettutvecklingen ska kontrolleras.
”Vårdgivarna behöver därför hitta lösningar på hur de ska säkra sin kompetens när det gäller bettutvecklingskontroller,” skriver IVO.
Klagomål
Under 2018 utredde IVO sammanlagt 270 klagomålsärenden enligt både de tidigare och nu gällande bestämmelserna om klagomål.
IVO framförde kritik i 132 av fallen, vilket motsvarar 49 procent.
Lex Maria
Under 2018 fattade IVO beslut om 64 lex Maria-ärenden och tog emot 56 lex Maria-anmälningar.
I 13 fall inledde IVO fortsatt tillsyn efter att ha tagit emot anmälan.
Läs Tandläkartidningens etikartiklar med bland annat IVO-fall här
Läs rapporten ”Vad har IVO sett? 2018” här.
Janet Suslick
