Stor tandvårdsreform på gång i Finland

I den slitna hälsocentralen i Kyrkslätt några mil väster om Helsingfors funderar Arja Liinavuori över den offentliga tandvårdens framtid. I dag har kommunen ansvaret, men nu vill regeringen föra över det till landskapen.

Samtidigt ska patienternas möjlighet att välja vårdgivare öka. Skillnaderna i ekonomiska villkor är på väg att jämnas ut mellan offentlig och privat tandvård.
– När valfriheten stärks vet vi inte om patienterna stannar hos oss i den offentliga vården eller går till privata tandläkare. Men om de stannar kvar tror jag att våra resurser blir större med reformen. Landskapet är starkare än de enskilda kommunerna, säger Arja Liinavuori, tandläkare och samordnare av den offentliga tandvården i Kyrkslätt.
Från 1 januari 2023 ska patienten med hjälp av en kundsedel kunna välja antingen en offentlig eller privat tandklinik som finansieras av landskapet. Avgiften blir lika stor hos både de offentliga och de privata klinikerna.

Ökad valfrihet

Den stora vård- och landskapsreformen ändrar spelreglerna för tandvården, men planerna skapar osäkerhet in i det sista. Fortfarande återstår några gropar som den borgerliga regeringen kan falla i innan reformen är i hamn. Riksdagen ska ta slutlig ställning till förslaget i maj, men de dominerande regerings­partierna Samlingspartiet och Centern kan inte lita på att alla de egna ledamöterna röstar ja i riksdagen.
Osäkerheten speglar den kompromiss som reformen i stora stycken är. Samlingspartiet är främst ute efter den ökade valfriheten, medan Centern prioriterar den nya regionala nivån. Landskap finns redan i geografisk mening, men nu ska de få egna politiker och en ställning motsvarande de svenska landstingen.
– Vi vet ännu inte hur vårt arbete kommer att påverkas. Avgifts­systemet är inte färdig­utrett och vilka tandläkare som får del av de pengar patienterna tar med sig genom kundvalet är en öppen fråga, säger Arja Liina­vuori.

Påverkar vårdkvalitet

Centrala Kyrkslätt – eller Kirkko­nummi som kommunen heter på finska – domineras av köpcent­rum. Den gamla gråstenskyrkan som gett kommunen dess namn har fått sällskap av butikskedjor och snabbmatställen. Med sina knappt 40 000 invånare är Kyrkslätt en av de mer välbärgade kommunerna strax utanför huvudstadsregionen.
Många får sina tänder lagade av kommunens tandläkare i hälso­centralen, men hur många invånare som fortsätter gå där när valfriheten ökar finns det inget svar på. Det har betydelse för hur många tandläkare, sköterskor och tandhygienister som kommer arbeta där i fortsättningen och kan också påverka vårdkvaliteten.
– Gör man vissa avancerade ingrepp bara en eller två gånger per månad är det inte så bra. Vi tandläkare behöver upprätthålla våra kunskaper, konstaterar Arja Liinavuori.

Tandläkarförbundets verksamhetsledare Matti Pöyry har bråda dagar. In i det sista uppvaktar han politiker och regeringstjänstemän för att öka deras kunskaper om tandvården och påverka reformens utformning. När Tandläkartidningen besöker honom på förbundets kansli i centrala Helsingfors har han nyligen haft ett möte på socialdepartementet, och efter intervjun ska han träffa en riksdagsledamot.
Han hoppas att regeringspartierna kan enas och lägger fram ett förslag som ökar patienternas valfrihet. Det behövs för att skapa en bättre balans mellan den offentliga och den privata tandvården.

4 500 medlemmar

– Vi försöker ta hand om alla tandläkarens intressen. Bland förbundets omkring 4 500 yrkes­aktiva medlemmar finns många olika viljor, men i fråga om valfriheten är vi ganska eniga, säger Matti Pöyry.
Det nuvarande ersättningssystemet är komplicerat. I den kommunala tandvården på hälso­centralerna betalar den enskilda patienten cirka 40 procent av kostnaden, medan kommunen står för 60 procent.
På privata sidan har sjukförsäkringen tidigare betalat cirka 30 procent, men nu är det bara 15 procent i snitt.

Två olika system

Matti Pöyry framhåller att Finland i dag är det enda medlemslandet där staten stöttar tandvården genom två olika system, ett för den offentliga vården och ett annat för den privata. Nu är ambitionen att allt ska skötas genom en och samma kanal.
– Alternativet är att höja ersättningen från sjukförsäkringen men det är inte realistiskt, ­säger han.
Hälsovårdsföretaget Mehiläinen Oy driver ett 30-tal tandkliniker över hela Finland. På Mannerheimsgatan, ett par kvarter från centralstationen i Helsingfors, tar klinikens chefstandläkare Johanna Rouhiainen en paus i luckan mellan ett par patienter.

Hon välkomnar regeringens ambition att utjämna de ekonomiska villkoren för privat och offentlig tandvård, men har också farhågor inför reformen.
– Framtiden känns osäker. För mig är det viktigt att kunna behålla kontinuiteten. Jag har många patienter som följt mig genom åren, säger hon.
Den långsiktiga relationen med patienterna hör till det ­Johanna Rouhiainen framhåller som fördelarna med att jobba i den privata sektorn – hon har till och med en stamkund som bor i Moskva och kommer till Helsingfors när det är dags att gå till tandläkaren. En annan är friheten att välja behandlingsmetoder, som hon anser är större inom privattandvården jämfört med den kommunala.

Teknik kräver ekonomiska muskler

På kliniken i Helsingfors arbetar ett 20-tal tandläkare, var­av knappt hälften är specialister. Tack vare Mehiläinens storskalighet är utrustningen av senaste snitt och möjligheterna till vidareutbildning goda.
Johanna Rouhiainen har arbetat som tandläkare i privata sektorn nästan trettio år och vet att många kolleger på mindre kliniker har svårigheter att investera. Inte minst den digitala tekniken kräver ekonomiska muskler och hon tror att utvecklingen går mot fler större kedjor.
– De unga är inte heller intresserade av att driva eget. De jobbar hellre i en stor kedja, säger hon.