För varje år hämtar färre personer i Sverige ut recept på antibiotika. Trenden med en minskad förskrivning av antibiotika fortsätter även inom tandvården. Tandläkarna skriver ut ungefär 7 procent av all antibiotika som hämtas ut. År 2017 motsvarade det drygt 20 recept per tusen invånare.
Kvinnor får fortsatt fler recept på antibiotika inom tandvården än vad män får. Skillnaden är drygt fyra recept per tusen invånare, men man kan inte se att det handlar om olika diagnoser. Personer mellan 65 och 75 år får mest antibiotika utskriven från tandvården.
Det är vanligast att tandläkare skriver ut penicillin V, följt av amoxicillin och klindamycin, vilket speglar rekommendationerna väl.
Antibiotika i olika regioner
Förskrivningen av antibiotika skiljer sig åt mellan landets regioner. Samma mönster återkommer. I Stockholm och Skåne skrivs mest antibiotika ut: 25,7 respektive 25,3 recept per tusen invånare år 2017, och i Västerbotten minst: 11,2 recept per tusen invånare.
I Västerbotten har man inte gjort någon särskild satsning när det gäller antibiotikaförskrivning, men man är medveten om att sifforna fortsätter att vara låga år efter år. Även inom sjukvården i Västerbotten syns samma mönster.
– Vi ser att vi verkar nå ut bra med information när det kommer nya rekommendationer. Det fortsätter att vara låg förskrivning hos oss, men man ska inte vara rädd för att använda antibiotika när det behövs, säger Karin Danielsson, tandläkare, lektor i oral hälsa vid Tandläkarhögskolan vid Umeå universitet, och medlem i Tandvårds-Strama.
”Vi har gjort en rejäl satsning för att minska onödig antibiotikaanvändning.”
I region Skåne jobbar folktandvården med att minska antibiotikaförskrivningen på klinikerna, och har fått ned antalet recept med 42 procent på sex år. De utbildar kontinuerligt personalen i förskrivningsrätt och följer antibiotikaanvändningen i regionen.
– Vi har gjort en rejäl satsning för att minska onödig antibiotikaanvändning. Vi vet att användning av antibiotika är starkt korrelerat med antibiotikaresistens och därför ska antibiotika bara förskrivas när det förväntas göra verklig nytta för patienten, säger Pernilla Juréus, kvalitetschef i Folktandvården Skåne.
Beteendemönster
Även i region Stockholm arbetar folktandvården med både externa och interna utbildningar, och samarbetar till exempel med Strama. Man har även tagit fram informationsmaterial riktat till patienter för att öka deras medvetenheten.
– Förskrivningen av antibiotika har legat högt historiskt, och det är samma sak inom vården i regionen. Kanske är det ett beteendemönster i storstaden där man har hög tillgång till vård, högt tempo och ställer krav, säger Frida Ström, tandläkare vid tandvårds- och utvecklingsavdelningen vid Folktandvården Stockholm.
Förutom att arbeta för att minska förskrivningen totalt följer man upp det som skrivs ut för att se att det är på rätt indikation, rätt preparat och med rätt dosering.
Riktad utbildning
Hon berättar att den mest effektiva insatsen för dem är att göra riktade utbildningsinsatser för att komma åt gamla förskrivningsmönster. Både på verksamhets- och individnivå.
– Det kan vara känsligt, men det är viktigt att jobba med kvalitet, och eftersom det är ganska få recept totalt gör varje felaktigt recept skillnad.
Stramas rekommendationer
Också inom Praktikertjänst satsar man på att ge kurser för att medlemmarna ska ha bra kunskap, och information om Stramas aktuella rekommendationer finns i ledningssystemet.
– Ordinationerna förändras hela tiden, så det gäller att hänga med. Trenden går mot kortare behandlingstid och högre doser, säger Anders Jonsson, blivande kvalitetschef vid Praktikertjänst.
De gör dock inga uppföljningar av vad tandläkarna inom organisationen skriver ut.
