Annons

Annons

Tandvården blir dyrare för strålbehandlade

Tandvården kan bli mycket dyrare för patienter med Sjögrens syndrom samt strålbehandlade patienter sedan ett nytt särskilt tandvårdsbidrag infördes vid nyår.

Särskilt tandvårdsbidrag (STB) ger vissa grupper som har ett stort behov av förebyggande tandvård på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning rätt till upp till 600 kronor per halvår.
Bidraget kan användas till förebyggande åtgärder eller till frisktandvård, men kan inte sparas. Tandvård som betalas med STB räknas inte in i högkostnadsskyddet.
Två av grupperna som nu kan få STB är patienter med Sjögrens syndrom och patienter med muntorrhet på grund av strålbehandling i öron-, näs-, mun- eller halsregionen. Det innebär samtidigt att de inte längre får tandvård som ett led i sjukdomsbehandling (Lis).
Det är en klar försämring för dessa patientgrupper, konstaterar Mariel Unger Karlström, adjunkt vid Karolinska institutet som även arbetar på en privatpraktik i Stockholm. Hon har tagit emot patienter på remiss från Södersjukhuset i Stockholm när patienterna är färdiga med strålbehandlingen.
Patienter med Sjögrens syndrom och de som har strålbehandlats har ofta nästan ingen vilosaliv. Tandvården de behöver är oftast omfattande och krävande, berättar hon.
– De får karies snabbare än man hinner laga. De känner inte smak och har problem med sveda och med att prata.
Under behandlingsåret har patienterna själva fått betala en undersökning, de första två lagningarna samt de första två besöken hos tandhygienist. Sedan har de gått på den vanliga sjukvårdstaxan och betalat 200 kronor per gång tills de fått frikort.
Tandvård som ett led i sjukdomsbehandling har omfattat protetik som har förhandsbedömts, men det gör inte STB.
– Oftast vill man göra bra protetiska konstruktioner som ligger under tandköttskanten för att minimera kariesrisken. Men alla har inte råd.
– Nu kommer det att bli stora ohållbara kompositer som får frakturer och patienterna kommer att drabbas av sekundärkaries, befarar hon.
Mariel Unger Karlström tycker att dessa patientgrupper borde få behålla det stödet de har haft inom Lis.
– Det är inte en så stor grupp människor i Sverige. Jag har svårt att se att det skulle vara en kostnadsfråga, säger hon.

Upptäck mer