Svår utmaning att hitta nya antibiotika

– Att ta fram nya antibiotika med nya verknings­mekanismer är en svår utmaning och tar många år, ­säger Charlotta Edlund, tandläkare, professor och sakkunnig inom antibiotika och anti­biotika­resistens vid Folkhälsomyndigheten.
De nya antibiotika som har godkänts de senaste åren är varianter på preparat som redan finns, vilket ger en risk för att resistens utvecklas även mot dessa.
– Det är svårt att hitta antibiotika som angriper bakterie­cellerna utan att angripa våra egna celler. Dess­utom är det inte så lönsamt för industrin att utveckla ett läke­medel som ska användas sparsamt och i kortare behandlingar, jämfört med läkemedel som används livslångt.

”Det är önskvärt att hitta substanser riktade mot nya angreppspunkter, som bakterierna inte har lärt sig att försvara sig mot.”

De nya antibiotika som kommit längst är varianter av beta­laktamer, som hämmar syntes av cellväggen, i kombination med olika enzymhämmare som motverkar bakteriens resistensmekanismer. Det kommer även varianter på tetracykliner, som stör bakteriernas proteinsyntes, och på fluorokinoloner, som angriper bakteriernas DNA.
– Helt nya substanser finns endast i tidig utveckling. Det är önskvärt att hitta substanser riktade mot nya angreppspunkter, som bakterierna inte har lärt sig att försvara sig mot.

Virus som angriper bakterier

Hon nämner även forskning på alternativ till traditionella antibiotika. Till exempel tittar man i Umeå på så kallade viru­lens­hämmare, alltså att man förhindrar att bakterierna kan fästa i kroppen. Det finns även projekt där man undersöker bakteriofager, alltså virus som angriper bakterier.
– Detta har diskuterats i decennier, men det finns ingenting som är nära klinik.
Folkhälsomyndigheten har en samordningsfunktion för antibiotikaarbetet inom olika myndigheter. Det handlar om antibiotikaresistens inom samtliga sektorer: djur, människor och miljö, så kallad ”One health perspective”.

Begränsa användningen

Myndigheten har också specifika regeringsuppdrag inom området, till exempel att titta på hur viktiga antibiotika ska finnas tillgängliga för den som behöver, och hur vi kan använda befintliga preparat på ett bättre sätt. Folkhälsomyndigheten driver två stora kliniska multicenter-studier, men ger också stöd och rådgivning till flera projekt.

– Inom odontologi har vi gett stöd till projekt som tittar på nyttan av antibiotika som tillägg för behandling av periimplantit, och som profylax mot endokardit. Vi kan inte bara sitta och vänta på nya substanser, utan behöver ny kunskap om de antibiotika vi har och hur vi begränsar användningen till där de gör nytta.

Måltavlor för nya substanser

Hon påpekar att i många fall kan förebyggande tandvård och egenvård som förebygger infektioner, i kombination med mekanisk och kirurgisk lokal­behandling, minska behovet av antibiotika.
Patriq Fagerstedt på Vetenskapsrådet är programansvarig för de nationella forskningsprogrammen inom antibiotika­resistens. Programmet finansierar forskning kring utveckling av nya läke­medel, bättre diag­nostik samt åtgärder för att förhindra och förebygga smittspridning mellan män­niskor, djur och miljön.

”Dagens antibiotika härstammar ofta från molekyler som utvecklats av bakterier och svampar under miljontals år.”

Man stödjer därför både forskning om grundläggande mikrobiologiska mekanismer och måltavlor för nya substanser som kan vara antibakteriella, och beteende­veten­skaplig forskning kring hur man ökar medvetenheten hos personal och allmänhet om vikten av hygien och rätt användning av antibiotika.
– Det är svårt att uppfinna antibiotika. Dagens antibiotika härstammar ofta från molekyler som utvecklats av bakterier och svampar under miljontals år. De senaste åren har mycket få nya klasser av antibiotika upptäckts eller uppfunnits. Vi har letat i naturen, isolerat ämnen eller kopierat dem. Nu letar man i extrema miljöer som världshavens botten, i Arktis och i gruvor djupt ner i marken, och hoppas hitta klasser av molekyler som man inte har testat än.

Gamla biobanker

Han berättar om teknikutveckling som gör att man bättre kan efterlikna till exempel jordbakteriers naturliga miljö. Och att även gamla biobanker av bakterier blir intressanta igen och tas fram för testning.
– Men det kan bli problem med patenträttigheter som gör att det inte blir kommersiellt lönsamt.

Svåra biverkningar

En utmaning inom antibiotikaforskningen är att man vill komma åt levande organismer som växer snabbt, vilket gör att läke­medlets toxicitet blir en viktig faktor.
Infektionen man vill komma åt sprider sig i kroppen och därför behöver man ha läkemedlet i hela kroppen.
– Det går att hitta jättebra läke­medel som dödar bakterier, men som ger svåra biverkningar. Det kanske man upptäcker först i den kliniska prövningen.

Förändra ekonomiska incitament

Det är här läkemedels­före­tagen behöver satsa forskningstid och pengar för att få nya substanser till marknaden. Läke­medels­industri­föreningen beskriver i en kommentar till Folkhälsomyndigheten att de ekonomiska incitamenten måste förändras för att det ska vara lönsamt att satsa på kliniska prövningar för att få nya substanser godkända.
De pekar även på forskningsutmaningarna med aggressiva bakteriestammar som snabbt utvecklar resistens.