Svavelväte från bakterier påverkar parodontit

Centrifugen snurrar med ett vinande ljud på labbänken. Här separeras de celler som ska undersökas från blodprovet. De pipetteras sedan ut i 96 små brunnar på en så kallad mikrotiterplatta och efter det tillsätts svavelväte. Amina Basic hanterar proverna i dragskåpet för att undvika att andas in ämnet, som är giftigt och luktar starkt av ruttna ägg.

– Vi vill ta reda på hur våra egna celler påverkas när de utsätts för svavelväte. Vi har sett att det sker en ökad produktion av proinflammatoriska cytokiner, det vill säga små proteiner som kan bidra till inflammation, säger Amina Basic, som nyligen disputerade vid institutionen för odontologi vid Sahlgrenska akademin.
I sin forskning har hon tittat på vilken roll bakterierna i tandköttsfickan har för utveckling av parodontit.
– Vi vet att bakterier är viktiga vid tandlossning, och i dag består behandlingen av att få ner bakteriemängden. Det vi har tittat på är vad bakterierna gör och vad det bidrar till. Bakterierna producerar bland annat svavelväte och många andra metaboliter.
Amina Basic har valt just svavelväte eftersom detta även produceras av kroppens egna celler. I ren form är ämnet en giftig gas, men det fungerar även som signalsubstans i kroppen.

Vita blodkroppar ur blodprov

– Vi har gjort en klinisk studie och jämfört prover från personer med parodontit med friska kontroller. Vi renade fram monocyter, de vita blodkroppar som utvecklas till makrofager, ur blodprov. Sedan exponerade vi dessa för svavelväte.
Studien visade att celler från sjuka personer producerade mer proinflammatoriska cytokiner än celler från friska personer.
De har också sett att de bakterier som är associerade med tandlossning sedan tidigare även är bra på att bryta ner aminosyran cystein och producera svavelväte i höga mängder.
– Vi har samarbetat med Tandläkarhögskolan i Malmö och analyserat proteiner för att ta reda på vilka enzymer bakterierna använder sig av för att bilda svavelväte.

Kroppen och bakterierna i balans

Forskargruppen gjorde också en studie på en population i norra Thailand, som lever isolerat och inte borstar tänderna. Eftersom de inte äter så mycket socker utvecklar de inte karies.
– De utvecklar inte heller så mycket mer grav tandlossning än vad som är vanligt i Sverige. De har väldigt mycket plack på tänderna, eftersom de aldrig borstar dem. Men på något vis verkar kroppen och bakterierna ha funnit en ny balans.
Amina Basic tycker att samspelet mellan kroppens celler och bakterierna är intressant, och det är också det som har varit fokus för hennes avhandling.
– Jag tycker om att arbeta med biologiska frågeställningar och ju mer jag arbetar med mikroorganismer desto mer intressant blir det.

Trivs på labbet

Hon kom in på mikrobiologi under tiden som tandläkarstudent när hon hjälpte en annan doktorand med labbarbete. Hon fick sedan en amanuenstjänst och fortsatte inom området.
– Jag trivs på labbet, och det är extra roligt att forska inom parodontit, eftersom det finns så mycket vi inte vet.
Hon tycker att det finns många saker som har varit kul under doktorandtiden: Att hitta nya lösningar, att utgå från en frågeställning och hitta vägar att besvara den, att driva projekt och att labba.
– Allt har varit jätteroligt och jag har fått göra många olika studier. Den största utmaningen var att få in prover i tid under den kliniska studien, och all logistik kring blodproverna.

Blodcellerna reagerar på svavelväte

Ett syfte med Amina Basics forskning är att hitta biomarkörer för att identifiera de personer som har större risk att utveckla parodontit.
– I dag är det svårt att veta vilka personer som kommer att utveckla sjukdomen, eftersom vi inte har någon bra metod för detta. Man kan tänka sig att man skulle kunna titta på hur våra blodceller reagerar på svavelväte eller andra produkter som bakterierna producerar.
Amina Basic poängterar att man behöver titta på fler metaboliter från bakterierna och fler celltyper för att eventuellt kunna förutsäga om någon har risk för att utveckla parodontit.

Vismuttest på plack

– Ett vismuttest av ett plackprov kan mäta förmågan hos bakterierna att producera svavelväte. Vi har sett i en av våra studier att plackprov från friska patienter producerar lägre mängd svavelväte jämfört med sjuka. Det testet skulle därför kunna vara ett alternativ till de mer traditionella bakterieproverna som ibland tas efter behandling.
Den närmaste framtiden för Amina Basic är att fortsätta att forska inom oral mikrobiologi och börja på en ST-tjänst i parodontologi i januari.
– Jag hoppas att det ska gå att kombinera forskning med kliniskt arbete även i framtiden.