Att tillsätta fluorid i dricksvattnet har gjorts i USA sedan 1940-talet, i vissa länder i Sydamerika och Europa sedan 1950-talet (dock inte i Sverige) och i Australien i huvudsak mellan 1964 och 1971. Det var också då effekten av tillsatsen dokumenterades.
De flesta studier av tillsatt fluorid i dricksvatten är därför gjorda före 1975 och börjar nu bli gamla. Mycket har hänt när det gäller kraven på studieupplägg och exponeringen i befolkningen, både av risk- och skyddsfaktorer som konsumtionen av socker och användandet av fluoridtandkräm.
24 664 barn
Nu har forskare i Australien analyserat data från den stora ”Australian National Child Oral Health Study” som genomfördes 2012–2014, där barn mellan 5 och 14 år slumpmässigt valts ut i ett representativt urval av hela landets barnpopulation.
Totalt undersöktes 24 664 barn av tandläkare för förekomst av karies i primära respektive permanenta tänder. Livsexponeringen av dricksvatten med tillsatt fluorid undersöktes genom en enkät till föräldrarna.
Dubbelt så mycket karies
Cirka en tredjedel av barnen hade växt upp utan kontakt med fluoridtillsatt vatten medan knappt hälften hade exponerats hela livet. Både när det gäller barn mellan 5 och 8 år med mjölktänder och barn mellan 9 och 14 år med permanenta tänder, hade de som aldrig exponerats för dricksvatten med tillsatt fluorid cirka dubbelt så mycket erfarenhet av karies som de som exponerats hela livet.
Barnen som exponerats för dricksvatten med fluorid mellan de två ytterligheterna drabbades också på ett dos-respons-liknande sätt, vilket ytterligare stärker sambandet, enligt forskarna.