Annons

Annons

Vaccinet tar all hans tid

Matti Sällberg är laboratorieforskaren som ville komma närmare patienterna genom att bli tand­läkare. Under flera år kombinerade han tandläkar­arbetet med forskning. I dag tar jakten på ett coronavaccin all hans tid.

Matti Sällberg tar emot på sitt kontor på Karolinska Institutet och bjuder på en liten kopp starkt kaffe från egen espresso­maskin. Här kommer han vara av och till hela sommaren, när han inte är på Mälaröns lantställe.

Matti Sällberg
Ålder: 59.
Utbildning: Laboratorieassistent/biomedicinsk analytiker 1984, tandläkarexamen 1992, doktorsexamen virologisk immunologi 1992, professor i laboratoriemedicin 2000.
Yrke: Leder forskargrupp inom virusvaccin och hepatit på Karolinska Institutet.
Bor i: Hammarby sjöstad.
Familj: Gift och har en son.
Fritid: Vänner, mat och vin.
Film och tv-serier, exempelvis ”What we do in the shadows”, en mockumentär om fyra vampyrer som bor ihop – ”helt hysterisk och underbar”.
Senaste tandläkarbesöket: Slipade en tand i våras.
Senaste bok: ”Fallet Thomas Quick: att skapa en seriemördare” – ”intressant för att den handlar om faktaresistens”.


– Semestern får kombineras med jobb. Ledighet får det bli när det funkar.
Han har varit på jobbet varje dag hela våren, forska går inte att göra på distans.
– Jag märker inte av corona så mycket, utan gör samma sak som de senaste femton åren. Det enda konstiga är du och alla andra journalister – inte en kotte brydde sig innan, säger han skämtsamt.
Det är ovant att få så mycket fokus på sig som person tycker han och pratar hellre om sin forskning och om vaccin.
I januari släppte Kina den genetiska koden för SARS-CoV-2, det nya coronaviruset, och det blev startskottet för forskarna att hitta angreppspunkter för ett vaccin. Den globala pandemin ledde till raketfart för många forskningsprojekt, inklusive det kring DNA-vaccin som Matti Sällbergs grupp jobbar med.
– Just nu har vi börjat med stora försök då vi testar tolv vaccinkandidater på möss. Om allt går som vi tänkt, börjar vi studier på människa ­nästa år.
År 2022 kan deras vaccin vara klart, om allt går bra och de får de stora finansiella anslag som behövs, inte minst för kliniska studier.

“All medicin hör ihop. Tandläkare, liksom läkare, passar att bli forskare.”

Det kan verka som ett långt steg mellan vaccin och tandläkaryrket, men det håller Matti Sällberg inte med om:
– All medicin hör ihop. Tandläkare, liksom läkare, passar att bli forskare.
Tandläkarutbildningens två år med grundläggande anatomi och fysiologi var också anledningen till att han sökte sig dit. Han var då labora­torie­assistent och hade arbetat några år på Statens bakteriologiska laboratorium, som i dag är en del av Folkhälsomyndighetens smittskydd.
– Jag pluggade till tandläkare på dagarna och var på labbet på kvällarna. Labbade på somrar och helger, jag tyckte det var kul.

Fängelsetandläkare i Tranås

Under hans AT-tjänstgöring kombinerades de två spåren. Hans forskning på vaccin mot ­hepatit C ledde till att han blev fängelsetandläkare i Tranås, eftersom blodsmitta är vanligt bland missbrukare.
– Jag körde igång forskning där med. Det är bra att träffa de patienter som berörs av det man forskar på.
Det blev åtta års tandläkararbete med avbrott för en vistelse som postdoktor i USA. Efter att ha fått en professur i laboratoriemedicin blev det slut på praktiken.
– Jag hade gärna gjort en dag i veckan, för att hålla fingrarna vid liv, men det gick inte. I samma veva fick vi EU-anslag för att utveckla vaccin för hepatit C.

Tandläkarforskning

– Jag har ofta fått höra ”du håller inte på med tandläkarforskning”. Nähä, men vad är tand­läkarforskning då? Allting är läran om sjukdomar, allt är relevant när man tar hand om pati­enter. Om vi tar fram ett vaccin kommer det att påverka all vård, inklusive tandvården.
Ett sådant exempel är vaccinet för hepatit B. Blodsmitta var tidigare ett problem för tandläkare på grund av de vassa instrumenten.
– Innan vaccinet kom på 90-talet så var det ett linjärt förhållande mellan antal år i yrket och sannolikheten att ha haft hepatit B.

“All vårdpersonal är utsatt och kommer behöva vaccin när det kommer. Tandläkare också.”

Den aktuella coronasmittan medför nya smittrisker.
– All vårdpersonal är utsatt och kommer behöva vaccin när det kommer. Tandläkare också. All form av vårdpersonal bör vaccineras, då jobbar man mycket lugnare.
Det är just mängden möten som gör tandläkare till riskgrupp, inte situationen, menar Matti.
– Patienten ligger ned, har salivsug. Jag har inte sett något som tyder på att tandläkare är mer riskgrupp än annan vårdpersonal.

Hygienrutiner räcker långt

Tills det finns vaccin tror han att vanliga hygienrutiner räcker långt.
– Det är viktigt att man jobbar lugnt, har visir och kanske dessutom munskydd. Bra om man undviker aerosolbildning, men det är svårt att undvika om man borrar med vattenkylning.
Vaccinet han nu arbetar med är ett genetiskt vaccin, en form av vaccin som än så länge inte använts på marknaden. I dagens vaccin injiceras virusprotein eller avdödat virus för att stimulera immunförsvaret. I genetiska vaccin förs i stället virusets DNA eller RNA in i muskel- eller hudceller som tillverkar virusproteinet och då retar immunförsvaret.

Genetiska vaccin

Vanligen tar det uppåt tio år att ta fram ett vaccin, men pandemin gör det omöjligt att vänta så länge. Genetiska vaccin är enklare att utveckla och relativt lätta att massproducera och ligger därför i frontlinjen.
– Vi talar om massvaccination av sjukvårdspersonal och alla som tillhör en riskgrupp för allvarlig sjukdom i covid-19, vilket gör att alla som har nya tekniker vill visa vad de går för.
Mycket är osäkert kring corona. Fördelen för forskare är öppenheten, alla delar sina resultat snabbt, menar han. Men nackdelen är att vanliga kontroller, som normal referentgranskning inte hinns med.
– Nu läser alla det som publiceras i öppna arkiv i stället för PubMed. Man kanske ibland glömmer att det inte är granskat.

Masstillverkning av vaccin

De fyra vaccin som nu börjar bli färdiga för användning har äntligen blivit öppet dokumenterade och inte bara i pressmeddelanden.
– Till nyligen var det pressmeddelanden som publicerades, inte studier.
Fyra läkemedelsföretag är först: Moderna, AstraZeneca, Cansino, alla med genetiska vaccin, och Sinovac som gör ett avdödat helvirusvaccin. Vad är det som gör att dessa företag är så mycket snabbare än andra? Matti berättar att de bygger på vaccin som redan utvecklats mot sars, och började masstillverkningen av vaccinet redan innan djurförsök och kliniska tester var ­klara. Något som man aldrig gör annars under läkemedelsutveckling.
– De chansade på att det skulle funka, och det är ingen dålig chansning.

“I vanliga fall skulle man designat om. Men nu är allt så bråttom.”

Resultaten verkar dock inte vara optimala.
– Cansinos vaccin gav halvdant anti­kropps­svar. Astras vaccin förhindrade sjukdom i apa, men vaccinerade apor utsöndrar lika mycket virus i näsan som icke-vaccinerade. Nyligen har fas 1-studier från både Moderna och Astra publicerats, som är försiktigt lovande.
Risken för biverkningar är en central farhåga och för att möta det så sänker en del företag dosen för att minska risken för biverkningar. Då ökar samtidigt risken för att en större andel av de som vaccineras inte får tillräckligt skydd av vaccinet.
– I vanliga fall skulle man designat om. Men nu är allt så bråttom.

DNA är stabilt

För två av vaccinen, de från Astra och Can­sino, är det problematiskt med sänkt dos och effekt. Dessa två bygger på att föra in det genetiska materialet i kroppens celler med hjälp av ett adeno­virus. Det leder till att kroppen utvecklar antikroppar mot adenoviruset, och det leder i sin tur till mindre effekt av vaccinering för varje gång man vaccinerar om. Matti Sällberg ser då fördelar med vaccination med rent RNA eller DNA, som hans egen grupp satsar på.
– DNA är stabilt, och det går att vaccinera flera gånger.
I nuläget tror Matti Sällberg mest på ett traditionellt vaccin gjort på avdödat virus.
– Man har sett att det helt skyddar mot infektion och kan ges hur många gånger du vill. Det ger även ett bredare svar än de tre genetiska vaccinerna. Om jag skulle köpa vaccin till Sverige i dag, skulle jag välja det som ett av alternativen som köps in.

Spike-protein på ytan

Anledningen till det är risken för mutation. Samtliga tre genetiska vaccin som nu ligger i frontlinjen är baserade på att skapa antikroppssvar mot ett enda protein: spike-proteinet på virusets yta.
– Det kommer definitivt komma ett corona­virus där spike-proteinet förändrats, frågan är bara hur mycket det ändras, säger Matti Sällberg.
Han tar fram bilder på datorskärmen och beskriver hur man kan se att spike-proteinets gensekvens skiljer sig från de virus som orsakade sars och mers, två virussjukdomar som cirkulerat hos människor en tid. Astras vaccin är också framför allt inriktat på antikroppar, men även på T-celler.

Aktivera T-celler

Matti Sällbergs vaccinprojekt satsar på andra protein.
– Nio av tio vaccinprojekt satsar på att vaccinet ger neutraliserande antikroppar, som hindrar att virus binder cellen. Vi satsar även på att aktivera T-celler mot flera virusproteiner. T-cellerna slår ihjäl virusinfekterade celler och det innebär att även om man inte hindrar infektionen, blir den troligen mycket begränsad och inte särskilt besvärlig.
Coronaviruset uppstod när minst två virus från djur, kanske fladdermus eller myrkotte, infekterade samma cell och bytte arvsmassa med varandra. Det som kommer ut är ett nytt virus med en mosaik av de bådas arvsmassa, som kan infektera människor.
– När virus hoppar över från djur till människa så är det farligt, för det är nytt och ingen män­ni­ska har immunförsvar.

Mutationer till mildare variant

Därför är det sannolikt att viruset med tiden kommer att anpassas till människa genom mutationer till en mildare variant.
– Det ligger så att säga inte i virusets intresse att döda sin värd. Eller, virus tänker ju inte. Det bara sprids.
En bit av coronavirusets arvsmassa han intresserar sig för liknar både virus från fladdermus och myrkott, och är ett protein i virusets kärna.
– Det är ett inre protein, och det hålls mer konserverat, med mindre risk för att det muterar.

Långsiktigt skydd

Är det då någon mening för honom och andra forskare att göra ett vaccin när andra ändå hunnit före?
– Vi kommer att behöva alla sorter. Vi vet ju faktiskt inte ännu vad som kan ge ett långsiktigt skydd och vilka delar av immunsvaret som är viktigast. Vi kommer lära oss mycket av dem som är i klinisk fas nu, och vi kommer kanske lära oss ännu mer av dem som är lite långsamma.
Han ser risker med brådskan.
– Det finns en orsak till att det brukar ta fem–tio år att ta fram ett vaccin. Risken finns att man springer åt fel håll, särskilt när alla springer åt samma håll.

Inget är riskfritt

– Så innan man använder sina två miljarder för att köpa vaccin ska man titta på vad som finns, och vad som kommer att finnas tillgängligt i framtiden.
Han pekar också på att i kliniska studier vaccinerar man unga friska personer, inte äldre, de som blir allra sjukast i covid-19.
Han har förståelse för rädslan för allvarliga biverkningar, efter erfarenheterna från svin­influensa­vaccinet. Men han understryker att svininfluensan i sig kan ge narkolepsi och att det är oklart om det var vaccinet som låg bakom alla narkolepsifallen, samtidigt som det säkerligen räddade liv. Men inget är riskfritt.

“Vi måste göra rätt för att inte förlora förtroendet. Hela världen tittar.”

– Sitter man och säger att ”vaccin har inga biverkningar”, så är det det dummaste man kan säga. Samtidigt har vaccin räddat flest människo­­liv av alla läkemedel.
– Man måste lyfta blicken: är risken acceptabel och vi räddar många liv, då är det en ”no-­brainer”.
Han hoppas på mognad hos ansvariga myndigheter och tror att de kommer att titta på de nya vaccinerna, ställa dem mot varandra och se på fördelar och nackdelar.
– Vi måste göra rätt för att inte förlora förtroendet. Hela världen tittar.

Upptäck mer