Glädje att ge vård till dem som saknar medel

Även om tandvårdsstödet har lett till att fler än tidigare har råd med tandvård, finns det fortfarande de som inte kan få den behandling som är förstavalet på grund av svag ekonomi.
Men det finns också patienter som helt saknar ekonomiska medel och som är hänvisade till socialförvaltningen för att få tandvården betald. Och detta kan ställa till med problem, både för patienten och den tandläkare som ska behandla vederbörande.
Socialförvaltningen ersätter endast nödvändig tandvård, och vad som ingår i detta begrepp avgörs i första ledet av kommunens så kallade bedömningstandläkare och sedan av socialförvaltningens tjänstemän.
En av dem som ofta behandlar patienter på socialförvaltningens bekostnad och som ibland tvingas följa bedömningstandläkarens beslut trots att han egentligen vill ge annan vård är privattandläkaren Ingvar Persson.

Han menar att bedömningstandläkaren ibland gör bedömningar som inte är förenliga med modern tandvård, exempelvis att förorda extraktion i stället för rotbehandling eller en förhandsprövning för en parodpatient, vilket ledde till underkänt för debitering av utfört fickstatus eftersom ”det inte var illa nog”.
– Men hur kan man veta det före mätningarna? frågar han sig.

”Definitionen bör ses över”

Socialförvaltningen ersätter alltså endast kostnaden för nödvändig tandvård för patienter som saknar egna medel för tandvård,  men Ingvar Persson anser att definitionen på nödvändig vård behöver ses över.
– De ekonomiskt missgynnade i samhället har samma fysiologiska krav på sina tuggapparater och sina kroppsfunktioner som alla andra. Definitionen för nödvändig tandvård bör vara: Fri från karies, kroniska infektioner i munhålan och ett balanserat bett, säger han.
I normalfallet innebär god tandvård att patient och tandläkare är överens om att behandlingen ska ge det bästa möjliga slutresultatet utifrån förutsättningarna, och att det sker under kortast möjliga tid och till ett anständigt pris.
– När det gäller tandvård som betalas av skattemedel bör det finnas en officiell definition på vad som menas med god tandvård eftersom vi ibland hamnar i konflikt med vad vi har möjlighet att göra, anser Ingvar Persson.
Han möter patienter från alla samhällsgrupper och från en rad olika delar av världen. Munstatusen hos patienterna speglar den sociala statusen och utbildningsnivån. Munstatusen avspeglar sig också hos de patienter som kommer från kris- och krigsområden. De patienter han tar emot på kliniken i Karlskrona har ofta fått rekommendationer av vänner och bekanta.

Socialförvaltningen ger klartecken

När patienten kommer till kliniken tas alltid röntgen helstatus, ibland med bettutredning som bifogas undersökningsresultatet i något som liknar en förhandsprövning. Detta skickas in till socialförvaltningen.
Efter att alla nödvändiga dokument skickats in till socialförvaltningen ger de klartecken för den föreslagna behandlingen, eller så säger socialförvaltningen nej med hänvisning till bedömningstandläkarens utlåtande.
Det kan då bli en annan och billigare behandling, som enligt Ingvar Persson kan stå i strid med de nationella riktlinjerna för vuxentandvård och också mot hans egna etiska och odontologiska principer.
– För dessa patienter är profylax speciellt viktigt och borde belönas bättre när det gäller ersättningen från kommunen. Likaså har dessa patienter oftare tandförluster än andra. De kan behöva mer hållbara proteser som till exempel CoCr-skelleterade som kan extenderas, i stället för temporära proteser, som dessutom saknar garanti.
Regelverket slår fast att kommunens prövning om behandling och ersättning ska ske inom en till två veckor.
– Det senaste året har hanteringen fördröjts kraftigt. Dessutom försvann förra året var tionde ansökan med kostnadsförslag till kommunen, säger Ingvar Persson.

Anmälde till JO

Detta ledde till att han JO-anmälde socialförvaltningen och JO hänvisade i sin tur saken till IVO, Inspektionen för vård och omsorg, där ärendet nu ligger.
Kommunens bedömning om vården utgår från socialtjänstlagen kapitel 4. Detta innebär också att bedömningarna endast till viss del är öppna. Den ekonomiska prövningen underkastas sekretesslagen och är därför inte öppen alls.
– Större öppenhet skulle leda till att man kan se att rätt bedömning görs. Sekretessen kring patienternas ekonomiska förhållanden borde kunna släppas; oftast vet alla inblandade att personen eller familjerna har det knapert ekonomiskt. Större öppenhet skulle också vara till hjälp för andra som bistår patienterna och som kan medverka till att de får rätt vård.
Enligt Ingvar Persson har bedömningarna från socialtjänsten blivit hårdare under senare år. En följd av detta har blivit att han ibland själv tagit kostnaden för att kunna ge patienter den vård han anser är odontologiskt motiverad och bäst för patienterna.
– Det har exempelvis gällt när jag inte har kunnat medverka till bedömningstandläkarens beslut om extrahering. I stället har jag tagit kostnaden för rotfyllning så att patienten fick bibehållen tuggförmåga. Socialförvaltningens förklaring till att endast ta kostnaden för extraktion var att om patienten själv skulle ha betalat skulle denne säkerligen ha valt extraktion av ekonomiska skäl.
Det han vill förändra är främst ersättningen för profylax och plattprotetik.

Landstinget finansierar

På ett område har han dock vunnit framgång: Landstinget i Blekinge finansierar numera den mertid det innebär när tolk behöver användas i behandlingsrummet.
Det innebär att en så kallad tolkåtgärd finns i journalsystemet och motsvarar 15 minuter av den politiskt beslutade timtaxan på 1 800 kronor, vilket innebär 385 kronor. Både folktandvården och privatklinikerna får denna ersättning.
Ingvar Persson är nöjd med politikernas beslut, men skulle också vilja se att ersättningen utgick i tandvårdsstödet, något som han försöker få riksdagspolitikerna att inse.
– I behandlingsrummet blir patienten glad över tolkhjälpen, tolken efterfrågad och tandläkaren förstådd. En klassisk win-winsituation.
Men trots kampen mot socialtjänsten har han fortfarande arbetsglädjen kvar.
– De senaste åren har jag fått något som ger mig glädje varje dag; de nya utlandsfödda och tacksamma patienterna jag möter har en soligare inställning till livet än vi nedtyngda svenskar. Det ger mig stor glädje både privat och i arbetet.
Läs också kommentaren av övertandläkare Patricia De Palma i artikeln Experten: ”Kan tvingas ge billig vård”