Hon vill hjälpa de yngsta

Barn som är ett år och har emalj- eller dentinkaries löper mer än femdubblad risk för karies vid tre år. De med tandköttsinflammation löper fyra gånger så hög risk.
Ett starkt samband finns också mellan karies hos små barn och socioekonomiska faktorer som låg utbildning, låg inkomst och annat modersmål än svenska.
Trots att barnen i Stockholmsstudien undersöktes första gången redan vid ett års ålder och därefter fick sedvanlig behandling och relativt täta interventioner, räckte det inte för att vända den dåliga tandhälsan. Drygt 12 procent hade utvecklat karies i dentinet vid tre års ålder.
– Det handlar om beteendefaktorer som kost- och tandborstvanor. Det i sin tur hänger ihop med livssituationen. Resultaten visar att vi behöver fortsätta rikta uppmärksamhet mot den här gruppen och utveckla bättre preventionsmetoder, säger Margaret Grindefjord, specialist i pedodonti vid Eastmaninstitutet inom Folktandvården och projektledare för studien.

Följs tills de är sju

Siffrorna kommer från Stop Caries Stockholm, ett forskningsprojekt på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämnden i Stockholm. Folktandvården, Distriktstandvården och Karolinska institutet deltar. 3 404 barn i de bostadsområden i Stockholm med sämst tandhälsa har studerats sedan 2011 då de var ett år gamla och kommer att följas tills de är sju år.
I projektet testades om fluorlackning en gång i halvåret av barn mellan ett och tre år i riskområden kunde förebygga karies.

Nu har den första delrapporten kommit och resultaten visar ingen signifikant skillnad mellan testgruppen, som fick fluorlackning var sjätte månad, och kontrollgruppen, som fick konventionell rådgivning en gång om året.
– Naturligtvis hade det varit jätteroligt om vi kunnat visa att fluorlackning gav bra resultat, men så enkelt är det inte, säger Margaret Grindefjord.
Vad tror du själv skulle behövas, utöver de insatser som gjordes för barnen?
– Den här gruppen är svår att nå. Många gånger handlar det om personer med en annan kulturell bakgrund som kanske inte har samma tandborstvanor med sig och dessutom kommer till ett land med en helt annan tillgång till godis och läsk. Vi behöver tänka nytt och både förfina och förenkla våra metoder för att nå ut till dem. Säkert skulle vi kunna samverka mer med barnhälsovården för att ta ett större grepp om de familjer som behöver extra stöd.
Det behöver inte vara så att fluorlackning är verkningslöst för att den här studien inte visade det resultat de hoppats på, påpekar hon.
– I andra studier har man fått bättre resultat. Det viktiga med vår studie är dock att den visar att i den vanliga tandvården och i vardagen hos de här familjerna fungerade det inte. Jag tror att det helt enkelt var för många andra negativa faktorer som spelade in, framför allt kosten.

Tidig undersökning bra

En slutsats man kan dra från rapporten är att tidig undersökning ger bra möjligheter att identifiera de barn som löper en ökad risk att utveckla karies. Margaret Grindefjord tycker därför att man borde överväga att införa obligatorisk undersökning av alla ettåringar i högriskområden.
– Ser man att tänderna har små vita eller gulbruna fläckar, plack eller tandköttsinflammation löper barnet hög risk att få karies. Men för att upptäcka detta måste man titta i munnen. Det räcker inte med allmän information.
Att bli bättre på förebyggande arbete i riskområden är ett viktigt uppdrag för allmäntandvården. Generellt sett har svenskarna en bra tandhälsa, men den är ojämlikt fördelad.
– De gäller att fånga upp riskgrupperna för att minska skillnaderna, säger Margaret Grindefjord.
Nu återstår att analysera ytterligare data från studien, bland annat att försöka följa upp de barn som uteblev från besöken trots kallelser.
– Vi vill gärna se hur det har gått även för dem. Dem man inte får tag på är ofta de som har de största behoven, säger Margaret Grindefjord.
Fotnot. Läs rapporten och följ kommande rapporter från projektet på www.stopcariesstockholm.se.
Läs även artikeln ”Kunskapen saknas ofta hos föräldrarna”