Individuella bedömningar extra viktigt för äldre

Kronor och broar har en medellivslängd på kanske tio, femton år. Mycket kan hända med en pigg pensionär under de åren. Det är viktigt att tänka på när man planerar protetiska konstruktioner för äldre.
– Samtidigt har en äldre person rätt till samma behandling som en yngre om hälsan och orken tillåter det, säger Angelika Lantto, biträdande övertandläkare inom sjukhustandvård i Luleå.
Hon är också doktorand vid Karolinska institutets avdelning för gerodonti, där hon forskar om oral rehabilitering på individer med funktionsnedsättningar och omsorgsbehov. Projektet har anknytning till Akademiskt centrum för äldretandvård (ACT).

Åldrandet innebär fysiologiska, psykologiska, medicinska och sociala förändringar. Muskler, slemhinnor, alveolarben, leder, nerver och blodkärl i munnen påverkas, liksom tal, tuggning och oral uppfattningsförmåga. Ökande ålder påverkar även estetiken – och orken.

Anpassa insatserna

Det är viktigt att anpassa insatserna efter det patienten orkar med och har glädje av. Börja med att skaffa dig en helhetssyn på patienten. I det ingår allmänmedicinskt tillstånd, psykisk hälsa och omvårdnadsfrågor.
– En bra kontakt med patient, anhöriga och vårdpersonal är grunden för en bra behandling, säger Angelika.
Tänk på att tandvårdsbesöket i sig kan stressa en äldre person. Se till att patienten får ett lugnt och vänligt bemötande.
– Att ge äldre god tandvård handlar mycket om att kunna anpassa sig till enskilda patienter med olika förutsättningar och förväntningar, säger hon.
För att kunna informera patienten om alla möjligheter är det viktigt att vara insatt i regelverket för de olika tandvårdsstöden. Oroar sig patienten för ekonomin? Förklara noga vad de aktuella behandlingsalternativen kan kosta och vilka tandvårdsstöd som gäller.
Eftersom äldre i Sverige allt oftare har egna tänder kvar, är det mindre vanligt nu med helprotes. Vid partiell tandlöshet kan fasta och avtagbara tandersättningar fungera lika bra. Utgå från det individuella fallet.

Går att justera

Fördelar med en avtagbar delprotes är att det oftast är en reversibel behandling, att det är relativt billigt och att protesen går att justera, men tänk noga på hur protesen utformas. Vilka stabiliserande och retinerande element är nödvändiga?
Nackdelar är att den sitter löst, behöver justeras relativt ofta och att det samlas plack på stödtänderna.
– Avtagbar protetik kan vara svår att bära, speciellt vid vissa funktionsnedsättningar. Dessutom är det inte lika accepterat som tidigare.
Nackdelar med fast protetik är att behandlingsproceduren är mer krävande och att det är svårare att hålla konstruktionen ren.
Vid helt tandlösa käkar är implantatstödd täckprotes ett alternativ som tål att övervägas.
– Det är svårare att anpassa sig till helprotes i hög ålder. Jämfört med en avtagbar helprotes kan en implantatstödd täckprotes ge patienten bättre förutsättningar att anpassa sig eftersom den sitter fast. Fördelarna jämfört med en fast implantatbro är att den är enkel att hantera och göra ren samt att den lätt kan repareras, säger Angelika Lantto.

Estetiken ofta viktig

Om alternativet fast implantatbro väljs är en skruvförankrad konstruktion att föredra framför en cementerad.
– Det måste gå att förändra suprakonstruktionerna om patientens förutsättningar förändras.
Estetiken är ofta viktig för äldre patienter vid protetisk behandling.
– Fråga alltid om patienten är nöjd med utseendet på tänderna.
Ska du göra en komplicerad behandling? Konsultera i så fall en protetiker på ett tidigt stadium för att få råd om tekniska lösningar. Remittera patienten eller be om hjälp om du inte själv känner dig trygg i att kunna utföra behandlingen. Patienten kan sedan komma tillbaka till dig för profylax och revision.
Oavsett vilka konstruktioner patienten har i munnen, är det viktigt med regelbunden tandvårdskontakt.
– Även helproteser behöver kontinuerligt underhåll. Det är inte alltid så att vård- och omsorgspersonal eller anhöriga är medvetna om det.
Janet Suslick
 

Två av Angelika Lanttos patientfall:

Patientfall 1: Tandlös i underkäken
Nittioårig lätt dement kvinna vid gott allmäntillstånd. Bor på särskilt boende. Besväras av att inte ha några tänder i underkäken. Har svårt att äta och att tala. Påverkas socialt.
Patienten tappade kontakt med tandvården när hon bodde i eget hem. Hon fick så småningom akuta problem som resulterade i totalextraktion i underkäken. En hel underkäksprotes framställdes, men den kunde hon inte använda. Trots att patienten sökte hjälp vidtogs ingen åtgärd.
Patienten har rätt till det särskilda tandvårdsstödet kategori N01. Hon är positiv till tandbehandling och hälsan är inget hinder trots lätt demens. Eftersom behandling med avtagbar protes i underkäken misslyckades, bör specialist i protetik konsulteras. Möjligen kan en ny avtagbar helprotes göras, men eventuellt kan ett par implantat och en täckprotes vara ett alternativ.
Terapiförslaget ska förankras hos patient och anhöriga och om implantat ska sättas in ska det ske i samråd med patientens läkare.
Att tänka på: Patienten har rätt till det särskilda tandvårdsstödet. Avtagbar protes ingår i tandvårdsstödet. Insättande av implantat till täckprotes kan ingå i vissa landsting. Om det inte gör det, bör patienten få erbjudande om behandling i alla fall om det finns indikation för behandling. Möjligheten finns att patienten vill betala enligt det allmänna tandvårdsstödet.
Att patienten är gammal behöver inte betyda att behandling med implantat inte kan genomföras. Viktigt i sammanhanget är om det finns tillräckligt med ben och vilken konstruktion som väljs.
En fråga att reflektera över: Hade tandförlusterna kunnat undvikas om regelbundna tandvårdskontakter hade upprätthållits?

 
Patientfall 2: Singelimplantat
Åttioårig kvinna har förlorat 14. Hon önskar fast tandersättning, men kan inte tänka sig att slipa på granntänderna. Äter läkemedel mot högt blodtryck, men är i övrigt frisk. Då patienten varken kan tänka sig en avtagbar tandersättning eller en tandstödd bro återstår endast alternativet implantat.
Patienten är frisk och klarar sig själv i eget hem. Hennes tandvård ersätts enligt reglerna i det allmänna tandvårdsstödet. Patienten efterfrågar implantat regio 14.
Det som talar emot implantat är att granntänderna redan är kronförsedda, vilket gör att ingen tandsubstans behöver offras om tandstödd bro väljs. Patientens höga ålder kan innebära att hennes livssituation snabbt kan ändras och införandet av fasta konstruktioner kan försvåra munhygienen.
Fördelarna är att insättning av implantat inte gör någon åverkan på granntändernas keramiska kronor som är i mycket gott skick. Om man slipar bort dem kan oväntade händelser inträffa.
Eftersom patienten är frisk och det finns tillräcklig benmängd av god kvalitet, innebär ingreppet inte alltför stora påfrestningar för patienten.
Patientens önskan bedömdes som rimlig och behandling med ett singelimplantat med helkeramisk krona utfördes.