Studien har genomförts av Karin Ekblom under hennes specialistutbildning på S:t Eriks sjukhus i Stockholm. 21 patienter deltog. De var alla i behov av kronor eller broar. Dubbla avtryck togs på tänderna och motstående käkar, dessutom dubbla index. Två uppsättningar kronor eller broar gjordes på varje patient och skickades sedan till några svenska labb samt till ett kinesiskt. Vid denna tid fanns endast ett mindre antal kinesiska labb som tog emot beställningar. Det labb som fick göra arbetena var det som folktandvården i Stockholm hade upphandlat tjänster från.
Karin Ekblom visste under studiens gång inte vilka arbeten som skickades till svenska eller kinesiska labb. Det var först när analysen av resultaten var gjorda som hon själv fick veta varifrån de kom. Inget av labben visste heller att de tandtekniska beställningarna ingick i en studie. Det fick de veta först efteråt. Inte heller patienterna fick veta vem som tillverkat arbetena förrän analysen av resultaten var klar. När arbetena kom tillbaka från labben analyserades de. Det gällde kantanslutning, anatomisk utformning, färg-,approximal- och ocklusionskontakt, tidsåtgång för justeringar samt dimensionering, med mera.
Smidigare och nättare
När detta var gjort fick patienterna, förutsatt att både det kinesiska och svenska arbetet höll våra kvalitetskrav, själva välja vilket arbete han/hon ville ha. Resultatet? I fem fall av tjugoen valde de kinesiskt.
– Den spontana reaktionen från de patienter som valde kinesiska konstruktioner var att de kändes smidigare i munnen och upplevdes som nättare än de svensktillverkade.
Annan legering användes
Vad visade då analysen av de tandtekniska arbetena? Var de svenska bättre än de kinesiska? Svaret är inte helt entydigt.
Det var inga kvalitetsskillnader när det gällde kantanslutning, anatomisk utformning, färg-, approximal- och ocklusalkontakter. Det var inte heller någon skillnad i justeringstider för kronorna och broarna. Däremot var de Kinatillverkade broarna, både de i guld och koboltkrom, tunnare och lättare än de svenska. Tre av elva av de kinesiska broarna uppvisade elastisk deformation vid provning och bedömdes vara för tunna för kliniskt bruk.
I elva av fjorton beställningar av guldlegeringar tillverkades arbetena i en annan legering än den som hade beställts, och koboltkromlegeringarna innehöll små mängder nickel, 0,19 procent.
Rätt kriterier
Totalkostnaden för de kinesiska kronorna och broarna i guld var 47 procent av den svenska, för koboltkromlegeringen 44 procent av den svenska totalkostnaden. Alla svensktillverkade konstruktioner uppfyllde kraven i beställningarna.
Både bra och dåligt för de kinesiska arbetena alltså.
Finns det då något vetenskapligt skäl att inte lita på studiens resultat? Där är Karin Ekblom bestämd: den har genomförts enligt alla vetenskapliga kriterier. Svagheten är att antalet patienter var begränsat, 21 personer, och att endast ett kinesiskt labb fick beställningen, detta på grund av att folktandvården upphandlade tjänster från detta labb.
När man läser studiens resultat dyker naturligtvis ett flertal frågor upp: Varför höll inte guldhalten måttet? Varför tillverkades några arbeten som var beställda i en annan legering? Varför fanns det spår av nickel? Och vad är optimal tjocklek och tyngd på broar?
Karin Ekblom vet inte varför guldhalten i beställningarna inte höll måttet, inte heller varför andra legeringar användes. Eftersom det var en blindstudie kontaktades inte tillverkarna för omgörning, vilket enligt henne hade varit naturligt att göra i en vanlig klinisk situation.
Journalisterna slog som sagt på stora trumman när det gällde förekomsten av nickel. Denna tungmetall får enligt svensk lagstiftning inte förekomma. Huruvida en sådan halt är skadlig eller inte finns inga studier som visar, men enligt Karin Ekblom ska nickel inte finnas om detta anges i beställningen.
– Hur en bro ska dimensioneras beror ju helt och hållet på vilken patient vi har i behandlingsstolen. Biter patienten hårt? Vilken typ av bett är det fråga om? Hur många hängande led finns? Hur kraftigt kan vi dimensionera bron? Det finns många variabler att ta hänsyn till.
Innebär resultaten att tandläkare ska vara extra försiktiga vid beställning av tandtekniska arbeten från Kina?
Karin Ekblom understryker att studien gjordes 2007 och att mycket kan ha hänt på marknaden sedan dess.
– Naturligtvis måste man hålla hårt på patientsäkerheten och vid beställning av arbeten vara mycket noggrann med anvisningen till sin tandtekniker, och sedan se till så att man verkligen får det man beställt.
Problem med kronor
Det har också gjorts en annan studie där svensk- och kinesisktillverkade arbeten granskats, då endast på kronor. Den genomfördes av Anders Berglund vid Kunskapscentrum för Dentala Material, Socialstyrelsen, och på uppdrag av Läkemedelsverket.
I studien skickades beställningar på kronor till 13 svenska och 13 kinesiska labb. I sju av tio kronor visade det sig att de kinesiska labben valt en annan legering än den som hade beställts, något som Anders Berglund tycker är oacceptabelt. Varför man bytte legering vet han inte.
Anders Berglunds studie finns publicerad på Läkemedelsverkets hemsida: www.lakemedelsverket.se. Karin Ekbloms undersökning har publicerats i det senaste numret av Swedish Dental Journal, som också finns som nätversion på www.tandlakarforbundet.se.
Ska man då lita på kinesiska labb?
Karin Ekblom förklarar att hon inte tar ställning i den frågan. Däremot framhåller hon att det gäller att noggrant kontrollera att man verkligen får det man beställt.
”Kolla aldrig en nyhet – då spricker den”
Finns det kvalitetsskillnader mellan tandtekniska arbeten som tillverkats i Kina och de som tillverkats i Sverige? Vetenskapligt underbyggda fakta har saknats, däremot inte debattörer i ämnet. Och inte minst: journalister som fått saker om bakfoten.
Hösten 2010 gick det danska nyhetsmagasinet »21 Söndag« ut med nyheten att de Kinatillverkade kronor som Oversea Labs Sweden beställt från kinesiska tandteknikerlabb innehöll lägre guldhalt än vad som var avsett, dessutom fanns rester av bly och nickel i kronorna. Nyheten slogs upp stort, och det danska Läkemedelsverket gick ut och förklarade att man övervägde en polisanmälan.
Svenska medier nappade direkt på uppgifterna och braskade på med krigsrubriker.
Sedan blev det tyst, väldigt tyst.
När Tandläkartidningen granskade det danska nyhetsmagasinets uppgifter framkom en helt annan bild: Efter larmet skickade Oversea Labs Sweden samma kronor som nyhetsmagasinet ”21 Söndag” haft tillgång till till samma labb som hade gjort analysen för nyhetsmagasinet, dessutom till ett annat labb.
En andra analys av samma material borde rimligen ha visat samma resultat, men icke; det fanns inte någon avvikelse i guldhalt utifrån beställningarna, inte heller fanns det några spår av vare sig bly eller nickel.
Oversea Labs Sweden kontaktade det danska nyhetsmagasinet för att få ta del av den analys som de byggt sina uppgifter på, men fick nej.
Tystnad råder
Efter detta talade inte längre det danska Läkemedelsverket om polisanmälan, man utredde, och det blev tyst igen. Och är fortfarande tyst.
Tyst också i medierna. ”Kolla aldrig en nyhet – då spricker den”, är ett välbekant uttryck inom journalistkåren.
Nu är i alla fall en världsunik studie om inhemskt tillverkade och importerade broar och kronor publicerad, också en som gjorts om inhemska och importerade kronor, se separat artikel.
