Makthavaren som vill ge patienten mer inflytande

När Bengt Germundsson fick frågan om han ville leda arbetet med tandvårdsutredningen var det inte självklart att han skulle åta sig uppdraget. Han funderade en hel del kring direktiven och vad konsekvenserna skulle bli för honom med ännu ett utredningsuppdrag vid sidan av de kommunala förtroendeposterna som ordförande i kommunstyrelsen och fullmäktigeledamot för Kristdemokraterna i Markaryd.
Han visste att arbetsbördan skulle bli stor.
– Jag hade ju tidigare varit ordförande i den nästan tre år långa skatteutjämningsutredningen och visste vad som krävs. Samtidigt är den här sortens uppdrag oerhört spännande och givande, förklarar han.
Arbetskamraterna på kommunen var positiva till att han tänkte ta på sig uppdraget.
– De tyckte väl att det var bra att någon utanför storstan fick chansen.

När tandvårdsstödet infördes 2008 hade han året innan lämnat det praktiska arbetet som privattandläkare. Men han stängde inte dörren helt till tandvården utan fortsatte som ekonomiansvarig och sköter bokföringen på den klinik som han sedan dess är delägare i.

Bra att stödet infördes

Bengt Germundsson tycker att det var bra att tandvårdsstödet infördes; patienterna behövde ett skydd mot höga kostnader och fler skulle få möjlighet att gå till tandläkaren. Samtidigt gick det alldeles för fort mellan beslut och införande, precis som vid den tidigare 65-plus-reformen.
– Det ledde till stora problem eftersom journalsystemen inte hann utvecklas i tid. Dessutom blev det ont om tid för tandläkarna att hinna sätta sig in i regelverket.
Men efter allt strul har stödet enligt honom blivit allt bättre, bland annat genom att TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, har förtydligat och utvecklat regelverket.
Men bra kan bli bättre, tyckte den förra borgerliga regeringen, och för drygt ett och ett halvt år sedan beslöt man att tillsätta en utredning för att se över stödet.
I direktiven ingick bland annat att:

• Se om det går att arbeta effektivare för att nå tandvårdsstödets mål om bättre tandhälsa i befolkningen och samtidigt ha kontroll över kostnaderna.
• Analysera besöksfrekvensen i olika grupper.
• Föreslå vem eller vilka myndigheter som ska ha det övergripande ansvaret för information om stödet.
• Se om Försäkringskassans kontroll kan utvecklas för att motverka felaktiga utbetalningar.

Utredarna fick drygt ett år på sig för att lägga fram utredningen, och gav den namnet ”Ett tandvårdsstöd för alla – fler och starkare patienter”.
Att leda ett utredningsuppdrag är inget man gör med ena handen; det är ett komplicerat logistiskt grupparbete.
– I alla mina uppdrag har jag som princip att försöka anta ett underifrånperspektiv. För mig innebär det att inte ha förutfattade meningar utan lyssna in synpunkter från dem som kan och vet bättre än jag själv, berättar han.
För att ro utredningsuppdraget i hamn fick Bengt Germundsson ett sekretariat med huvudsekreterare, utredare och jurist. Till dessa knöts en rad experter från bland annat TLV, Sveriges Folktandvårdsförening, Socialstyrelsen, Privattandläkarna, social- och finansdepartementet.

Planering A och O

God planering är A och O för att lyckas med ett utredningsarbete, och Bengt Germundsson tycker att han haft förmånen att få ha en mycket kompetent grupp kring sig.
Planeringen sattes igång dag ett. Då gjordes en schematisk skiss för arbetet utifrån direktiven och man fastställer en turordning och en tidsplan för de olika delmomenten.
– Min uppgift som ensamutredare handlade om att se till så att arbetet fokuserades på direktiven, att ha koll på om vi behövde gå djupare in på något område eller någon fråga, se till att tidsplanen följdes, och naturligtvis att besluta om vilka förslag vi slutligen skulle lägga fram. Dessutom skulle förslagen rymmas inom det anslag som gäller för stödet, förklarar han.
Även om arbetet förflöt utan större problem fanns det naturligtvis svårigheter.
– Det handlade exempelvis om problem att få fram tillförlitlig och jämförbar statistik över besöksfrekvenserna, där uppgifterna divergerar mellan myndigheterna. Det var också problem med att komma vidare och finna en lösning på prisjämförelsetjänsten 1177.se.
– Det har varit omöjligt för patienterna att jämföra klinikers pris och patientbedömd kvalitet. Nu föreslår vi en obligatorisk anslutning till tjänsten där de priser redovisas som vårdgivarna faktiskt begär ersättning för.
I stort sett har utredarna följt regeringens direktiv, men inte till hundra procent.
– I några delar har vi vidgat perspektivet, bland annat för att påpeka att det finns risk för att patienter hamnar mellan stolarna i stödet och inte får den vård som de är berättigade till.
Förutom de socioekonomiskt utsatta grupperna handlar det om patienter som lider av sjukdomar och funktionsnedsättningar, patienter med specifika diagnoser och som kan ha svårigheter att sköta tandhälsan, samt patienter som behöver tandvård som ett led vid sjukdomsbehandling.
– Här behöver mer göras eftersom kunskapen hos patienterna, hälso- och sjukvården och tandvården ibland är bristfällig. Ett av våra förslag är därför att Försäkringskassan ska bli dörren in till mer information för patienterna.

Dubblering av ATB

Några andra förslag är att ATB ska dubbleras för personer i åldersgruppen 65–74.
– Det är personer som i dag har de största tandvårdsbehoven, de högsta kostnaderna och den lägsta subventionen.
Försäkringskassans arbete med att motverka felaktiga utbetalningar av stödet ska förbättras.
– Inriktningen på kontrollerna bör styras för att öka träffsäkerheten, men också för att undvika att överkontrollera det stora flertalet som gör rätt.
Skatteverket föreslås bli skyldiga att underrätta Försäkringskassan vid misstanke om felaktiga utbetalningar av tandvårdsstödet.
– I dag finns det inget lagligt stöd för Skatteverket att informera Försäkringskassan för de eventuella oegentligheter man uppmärksammar.
Socialstyrelsen, TLV och Försäkringskassan får det gemensamma uppdraget att göra en analys av hur stödet kan bidra till bättre tandhälsa.
– Vårt förslag innebär att man bättre ska ta tillvara den kunskap som finns på de tre myndigheterna. Socialstyrelsen får uppdraget att se över hur samverkan kan bli bättre mellan tandvården och hälso- och sjukvården så att patienterna får ett ändamålsenligt och effektivt omhändertagande, säger han.

Punktlig och nöjd

Bengt Germundsson överlämnade utredningen på exakt angivet datum till sjukvårdsminister Gabriel Wikström.
Och Germundsson är nöjd:
– Våra förslag leder förhoppningsvis till att ett redan bra tandvårdsstöd blir ännu bättre. Jag är dessutom nöjd med att alla experter och sakkunniga ställer sig bakom såväl analysen, våra slutsatser och de förslag vi lagt fram.
Nu ligger utredningen på regeringens bord i väntan på en proposition till riksdagen, enligt Bengt Germundsson förhoppningsvis med alla utredningens förslag. Går allt enligt plan ska förändringarna träda i kraft 2017.
Det senaste året har som sagt varit fyllt av utredningsarbete och många Stockholmsresor. Ofta har han också varit tvungen att ta till kvällar och helger för att läsa in material. Till detta de kommunala uppdragen i Markaryds kommun.
– När jag hade lämnat över utredningen kändes det lite som att sluta skolan; en skön känsla av att arbetet var avslutat, men samtidigt ett visst tomrum, säger han.

Men på hemmaplan finns också viktiga frågor att ta itu med:
– Vi satsar inför framtiden. Markaryds kommun är en tillväxtkommun med ett starkt näringsliv och företag som behöver mer mark för att växa. Vi satsar också på utbyggnaden av bredband och att stimulera byggandet av fler bostäder.

”Ser mig som kommunpolitiker”

Även om Bengt Germundsson har några nationella uppdrag på SKL, Sveriges Kommuner och landsting, och är ledamot av Kristdemokraternas partistyrelse, är riksdagen inget som lockar.
– Jag ser mig främst som kommunpolitiker, säger han. Det behövs fler, starka kommunföreträdare som balans till alla rikspolitiker, inte minst för att göra det tydligt att förutsättningarna ser väldigt olika ut i olika delar av landet.
Medan Kristdemokraterna på riksplanet balanserar farligt nära riksdagsspärren, fick partiet i Markaryd i senaste valet 45 procent av rösterna. Hur ska KD nå samma höga procent väljare på riksplanet som i Markaryd?
– Jag tror att partiet har goda förutsättningar med en ny partiledare att visa upp en tydligare profil. I majoritet måste man kompromissa en hel del, men nu finns en möjlighet att vara tydlig och lägga förslag i frågor som integration, näringslivs- och försvarspolitik samtidigt som man slår vakt om redan starka kristdemokratiska frågor som familj, äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Och så naturligtvis tandvård!