Ny ordförande vill se större engagemang

Chaim Zlotnik, nyvald ordförande för Tjänstetandläkarna, vill att förbundet ska bli bättre på att förklara för de unga varför det är viktigt att vara med i facket. För även om TT har en anslutningsgrad på nära 90 procent finns det problem i storstäderna. I Stockholm har exempelvis anslutningsgraden varierat mellan 55 och 67 procent de senaste åren.
– Låg anslutningsgrad är ett problem inom alla branscher. Det finns kanske en annan inställning till att ansluta sig fackligt hos dem som arbetar i storstäderna, speciellt hos de unga. Här måste vi bli tydligare med att förklara varför det är viktigt med fackligt arbete, vilken trygghet det innebär med goda kollektivavtal, och inte minst att det kan bli dyrt för den som inte är ansluten att driva en process gentemot sin arbetsgivare, säger han.
Chaim Zlotnik är också suppleant i Tandläkarförbundets styrelse:
– Vi måste också bli bättre på att beskriva varför Tandläkarförbundet behövs och vad som skiljer och förenar Tjänstetandläkarna och förbundet. Tillsammans blir vi en stark röst i Tandvårdssverige.
Chaim Zlotnik fick sin legitimation 1990, och efter tjänster på kliniker i Upplands Bro, Sollentuna och Karlaplan anställdes han på Eastman allmäntandvård 2009. Där arbetar han kvar på 25 procent.
Kliniken flyttade senare och bytte namn till Folktandvården Vasastan.

Fackligt intresse

Intresset hos honom för fackliga frågor har funnits länge, men det var ett fackligt möte som blev språngbrädan in i det mer aktiva engagemanget:
– På mötet ställde jag en rad frågor, och förmodligen tyckte några i valberedningen att jag verkade engagerad. De frågade om jag ville ställa upp som kandidat till valet som ledamot i den lokala TT-styrelsen i Stockholm, berättar han.

Lite senare blev han invald i styrelsen, och 2006 dess ordförande, ett uppdrag som han fortfarande har vid sidan av tjänsten som distriktstandläkare vid Folktandvården Vasastan. Sedan nio år tillbaka är han också ledamot i den centrala TT-styrelsen.
I samband med att han vid årsskiftet blir ny ordförande i Tjänstetandläkarna kommer han att avsäga sig det lokala ordförandeuppdraget i Stockholm, och förhoppningsvis kunna gå upp i tid i sitt kliniska arbete.
– Visserligen kommer ordförandeskapet i TT att kräva mycket tid, men det lokala fackliga uppdraget innebär å andra sidan engagemang i många enskilda medlemsärenden, vilket kan vara nog så tidskrävande.
– Samtidigt är det både stimulerande och roligt att få vara med och stötta och hjälpa medlemmar som har olika problem eller befinner sig i konflikt med arbetsgivaren, förklarar han.
När valberedningen frågade Chaim Zlotnik om han ville ställa upp som kandidat till ordförandeposten i Tjänstetandläkarna centralt väckte det naturligtvis en hel del tankar hos honom.
– Initialt kändes det läskigt. Det är ett uppdrag där man blir granskad och ibland ifrågasatt. Jag hoppas att jag har lärt mig hur viktigt det är att ta till mig nödvändig information under åren som ordförande i Stockholms TT-avdelning och som ledamot i TT-styrelsen centralt. Samtidigt är uppdraget en stor utmaning; det gäller att infria förväntningar.
– En stor del av styrelsen sitter dock kvar, vilket innebär en trygghet för mig framöver. Vi fungerar bra som lag. Kenth Nilsson, som suttit som ordförande i 15 år, har skapat ett gott arbetsklimat med högt i tak och ett fruktbart samarbete med lokalavdelningarna.

Öppnade upp avdelningar

Chaim Zlotnik påpekar att Tjänstetandläkarna centralt har varit framgångsrika i flera frågor, inte minst gjorde man en insats i samband med turbulensen kring Privattandläkarnas agerande som ledde till att de lämnade förbundet:
– Vi ägnade mycket tid och arbete åt att rädda Tandläkarförbundet genom att öppna upp avdelningar för de privattandläkare som vill vara anslutna till förbundet.
Han pekar också på att Tjänstetandläkarna har engagerat sig i utformningen av tandvårdsstödet.
– Regelverket blev visserligen krångligt och omständligt, men hade vi inte varit med och påverkat hade det blivit ännu värre. Men mer finns att göra, främst att få bort det lägre karensbeloppet så att tandvården blir billigare för fler.
Tandvårdsmarknaden har förändrats under senare år i och med att allt fler privata aktörer har startat kliniker. Det har också inneburit att Tjänstetandläkarna har många medlemmar som är anställda i dessa företag.
– Utmaningen för oss centralt är att teckna kollektivavtal med alla nya privata aktörer som har anställda tandläkare.
Detta är dock ett problem i dag eftersom Vårdföretagarnas stadgar inte tillåter det.
– Finns det inte kollektivavtal är risken att de anställda tandläkarna inte får den rätt de bör ha vad gäller exempelvis pensioner, försäkringar och liknande.

Brister i tryggheten

Tjänstetandläkarna har ingen exakt uppgift om hur många tandläkare som är anställda inom privatföretagen. Däremot vet man av kontakter med medlemmar att det finns brister i anställningstryggheten i vissa av dessa nya tandvårdsföretag.
– Det är tragiskt att det finns arbetsgivare som inte känner till de lagar och regler som styr.
Även om det finns företag där de anställda inte har de anställningsförhållanden som Tjänstetandläkarna önskar har organisationen inga invändningar mot att nya tandvårdsföretag bildas.
– Vi värnar alla företag som har tjänstetandläkare som anställda. Vi föredrar dock stora och stabila företag eller förvaltningar som har muskler för att kunna utveckla verksamheten och klara av de utmaningar som ställs.
Men Chaim Zlotnik vill också se att alla arbetsgivare skaffar sig en helhetssyn på medarbetarna, att de är, som han uttrycker det ”inkluderande”. För så är det enligt honom inte alltid:
– Företagen och förvaltningarna måste sörja för de behov som varje enskild anställd har i olika skeden i livet, exempelvis när det gäller föräldraledighet, sjukdom, rehabilitering, fortbildning eller att bejaka individers behov av att under en period gå ner i arbetstid. Man ska orka arbeta tills det är dags att gå i pension. Här finns det brister som måste rättas till.
Ytterligare en utmaning, både för honom själv och Tjänstetandläkarna, är att inordna tandvården i hälso- och sjukvårdens subventionssystem, det vill säga att konkretisera uttrycket ”munnen är en del av kroppen”.
– För att tandvården ska ha fortsatt god kvalitet måste stat och landsting i så fall ge en ersättning som täcker kostnaderna för vården, påpekar han.