Tandläkarens budskap att begränsa sötsaker bör även omfatta sådana som »bara« innehåller sötningsmedel, tycker hon. Att undvika att äta mellan måltiderna är ett gott råd som hon ställer sig bakom. Småätandet är inte bra för tänderna, och inte för resten av kroppen heller. Socker i samband med en måltid har däremot inte så stora metabola effekter. Charlotte Erlanson-Albertsson rekommenderar tre måltider om dagen för alla.
Optimalt är att äta ungefär klockan sex, tolv och sex, anser hon. Då behöver vuxna i regel inga mellanmål. Barn och ungdomar kan däremot behöva lägga till något mellanmål, gärna frukt. Konstgjorda sötningsmedel som aspartam och sukralos ska man undvika, anser Charlotte Erlanson-Albertsson.
– Sötningsmedel aktiverar inte hjärnan på rätt sätt. Kroppen säger inte stopp. Man blir inte nöjd, utan vill ha mer.
Tungan har sockerreceptorer av samma typ som finns i tarmen och bukspottkörteln och kommunicerar med matsmältningssystemet. Behöver du mat, upplevs sötma starkare. Är du mätt är upplevelsen svagare. Då lockar inte söt mat lika mycket. Men konstgjorda sötningsmedel innehåller inte mycket energi, och dämpar därför inte begäret.
– Sötningsmedel triggar ett behov, speciellt hos unga människor. Präglas man på sött från unga år, vänjer man systemet vid att äta mycket socker eller sötningsmedel. Man bygger upp en bana för det, och det blir starkare Belöningssystemet säger »ta mer«. signaler, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.
En drivkraft är att man känner sig mindre stressad. Godis och läsk är ångestbefriande för stunden, på samma sätt som exempelvis tobak, alkohol, droger och spel kan vara det.
Kan ge cancer
Speciellt unga människor dricker gärna lightprodukter, men de blir aldrig av med sockersuget. En del kan dricka flera liter om dagen. Det blir stora mängder sockerersättningsmedel och även aromämnen som kan fräta tänderna, konstaterar Charlotte Erlanson-Albertsson.
Läsk är lyx, inte vardagsdryck. Därför föreslår hon en rejäl skatt på läsken och uppmanar tandläkare att agera för det. En flaska läsk bör kosta lika mycket som en flaska vin. Det hade varit kul om läsk såldes i särskilda butiker också, som alkohol, tycker hon. Charlotte Erlanson-Albertsson tycker att det är konstigt att Livsmedelsverket godkänner sukralos i mat.
Sukralos bryts inte ner i kroppen. Det lägger sig någonstans.
– Risken är att det orsakar en kronisk, låggradig inflammation. En massa reparationsmekanismer sätts igång, även om man inte känner smärta. På lång sikt kan det leda till cancer, säger hon.
Ska det vara sockerersättning är xylitol (E 967), som är ett naturligt sötningsmedel, bättre än aspartam (E 951) och sukralos (E 955). Xylitol skadar inte tänderna, men innehåller mer energi än konstgjorda sötningsmedel och mättar därför på samma sätt som socker.
Tandläkare kan rädda unga
Den som har vant sig vid att äta eller dricka skadliga mängder socker eller sötningsmedel kan ha svårt att förändra sitt beteende.
– Många behöver hjälp med att komma över tröskeln, och tandvården kan spela en viktig roll, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.
– Det är ni som kommer att rädda ungdomarna.
Det är svårt att »säga till« en som är beroende. Att lämna över en lista med förbjudna saker är inte tillräckligt kraftfullt, utan det är viktigt att ta en diskussion, tycker hon.
Ett sätt kan vara att resonera om saken. Vilka funderingar har patienten »En flaska läsk bör kosta lika mycket som en flaska vin. Det hade varit kul om läsk såldes i särskilda butiker också, som alkohol.« kring sina vanor? Finns det något som han eller hon själv skulle vilja ändra på?
Charlotte Erlanson-Albertsson tycker att tandläkare bör lära sig en teknik att ändra beteende under grundutbildningen.
Frukt till frukost är en bra start på dagen, eftersom sockerförrådet har tagit slut under natten. Men man ska inte äta sött på kvällen, anser Charlotte Erlanson-Albertsson. Hormoner som reglerar hur man uppfattar smaken på det söta stiger under dagen och man behöver äta mycket mer på kvällen för att bli tillfredsställd.
Om socker och sötningsmedel är dåliga val, varför är det svårt att avstå? Människohjärnan är stor och kräver mycket energi. Frukt ger mer än dubbelt så mycket energi som blad. Människans svaghet för sötsaker utvecklades för 35 miljoner år sedan. Då var det söta bästa valet, om det fanns.
Men i dag väljer vi inte mellan en frukt och ett blad. Vi väljer mellan frukt, kanske, och något ännu sötare. Biologiskt är vi inte anpassade efter mat som innehåller rent socker eller sötningsmedel. Vi går på extrema signaler. Belöningssystemet säger »ta mer«.
Ska man råda patienterna att äta mer fett i stället för socker?
Nej, tycker Charlotte Erlanson-Albertsson. Fettrik kost leder till minskad nervcellsnybildning i hippocampus, där minnesfunktionen finns. Hjärnan påverkas negativt av för mycket fett.
Dessutom blir man sömnig på dagen av fett, och sover sämre på natten. Det blir en ond cirkel.
Långsamma kolhydrater som frukt, grönsaker, baljväxter och fullkornsprodukter är bättre, tycker hon.
