– Det räcker att du känner oro för ett barn för att du ska göra en anmälan. Det krävs inte mer än magkänslan att något inte står rätt till i en familj, säger Anna Jinghede, tandläkare och polis i Örebro.
Anmälan görs enligt socialtjänstlagen kapitel 14. Anmälan kan göras per telefon, men bör göras skriftligen om det inte är ett akut fall, anser Anna Jinghede. Det krävs ingen särskild blankett. Det viktigaste är att dina kontaktuppgifter och barnets namn och personnummer framgår samt att du beskriver dina iakttagelser. Socialtjänsten avgör om fallet ska utredas och vad som ska göras. Om missförhållandena verkar fortsätta bör du anmäla det flera gånger.
– Din anmälan kan vara den sista pusselbiten som behövs för att socialtjänsten ska kunna agera. Det kanske finns anmälan om samma barn från skolan eller polisen, till exempel.
När ska man anmäla?
När ska man anmäla misstankar om att ett barn far illa? Misstankar om fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp samt fysisk eller psykisk försummelse ska anmälas. Om du misstänker att ett barn har bevittnat sådana händelser ska även det anmälas.
– Det måste inte vara blåmärken på armen som får dig att agera, säger Anna Jinghede.
Det kan handla om att ett barn har skador som inte stämmer med orsaken föräldrarna anger eller att det dröjer innan barnet får vård för sina skador.
– De flesta föräldrar söker snabbt vård om barnet har skadat sig. Om de inte gör det kan det tyda på försummelse eller att de vill dölja något.
Skador i munnen kan ha olika förklaringar. Om ett barn till exempel har slagit ut en tand, finns det tecken på att det kan bero på annat än olycksfall? Finns det blåmärken, brännskador, bitmärken, skador på läppbandet som kan ha orsakats av att någon med våld har tryckt in en sked i munnen på barnet? Lyssna på vad barnet och de vuxna berättar och gör en helhetsbedömning.
– Det kan handla om små fragment, säger Anna Jinghede.
Om ett barns behov försummas ska det också anmälas. Det kan vara uppenbara brister i hygien eller att ett barn uteblir från bokade tandläkarbesök upprepade gånger trots att man har ringt och skickat brev.
Även självdestruktivt beteende, till exempel skärmärken, tecken på ätstörningar och misstänkt drogbruk kan föranleda en anmälan.
Om du är osäker på om en anmälan ska göras, kan du kontakta socialtjänsten.
– Men då ska du inte röja patientens identitet. Gör du det måste socialtjänsten betrakta samtalet som en anmälan.
Nytta eller skada?
Det känns ofta jobbigt att anmäla misstanke om att ett barn far illa. Tanken kan finnas att anmälan gör mer skada än nytta för en familj. Det kan också vara obehagligt att fundera över vad barnets föräldrar tycker, men om man sätter det i förhållande till att ett barn exempelvis blir slaget är det i alla fall ett bättre alternativ, tycker Anna Jinghede.
Det är bra om din klinik har tydliga rutiner och handlingsplaner för när och hur en anmälan ska göras. Att skicka ett brev till vårdnadshavarna och be dem ringa när ett barn har uteblivit flera gånger är en rutin som Anna Jinghede rekommenderar. Där kan man också skriva att tandläkare är skyldiga att kontakta socialtjänsten vid misstanke om att ett barn inte får den vård det behöver.
Vad gäller vuxna som har utsatts för våld finns ingen anmälningsplikt för tandvården.
– Om patienten samtycker är det möjligt att bryta mot sekretessen och göra en polisanmälan. I övrigt får sek-retessen bara brytas om brottet kan ge minst ett års fängelse, eller om det rör sig om ett försök till brott som kan ge två år, berättar Anna Jinghede. Grov misshandel kan vara ett sådant brott.
Om du har en vuxen patient som har utsatts för våld bör du fråga om barn finns med i bilden.
– Barn som bevittnar våld betraktas också som brottsoffer. Då ska du anmäla händelsen till socialtjänsten även om barnet inte är patient hos dig.
Vad gäller för äldre?
En annan utsatt grupp är äldre vars behov försummas, speciellt när det gäller dem som inte kan föra sin egen talan.
Vad gör man om en person som inte själv kan sköta sin munhygien inte får hjälp med tandborstningen?
Handlar det om några dagars försummelse bör man i första hand prata med medföljande personal eller anhöriga. Vid allvarligare missförhållanden eller fortsatt bristande omsorg bör man påtala problemet för ansvarig vårdchef.
Kan man anmäla missförhållanden till socialnämnden om det inte hjälper att prata med personal, anhöriga och vårdchefen?
Det finns stöd för det i offentlighets- och sekretesslag (2009:400), kapitel 25 paragraf 13. Där står det att du kan lämna ut sekretesskyddade uppgifter för att en patient ska kunna få nödvändig vård och omsorg – om patienten på grund av sitt hälsotillstånd inte kan samtycka.
– Men enligt Socialstyrelsen saknas erfarenhet av att pröva fall där munvården inte sköts, berättar Anna Jinghede. Därför efterlyser hon klara direktiv från Socialstyrelsen.
