Den första större svenska studien av fluoriderat salts effekt på tandhälsan (Tandläkartidningen nummer 6 2009) börjar gå mot sitt slut. Om några månader försvinner de f-markerade saltkaren från matsalsborden på Rosengårdsskolan i Malmö. För projektledaren Inger Wennhall har studien inneburit en del oväntade upptäckter.
– Barnen älskar till exempel att salta sina knäckebrödsmackor, berättar hon.
Språksvårigheter ett hinder
Målet är att studera om fluorsalt utgör en kostnadseffektiv tilläggsmetod för att förebygga karies hos skolbarn i ett område med hög kariesaktivitet. I stället för normalt bordssalt erbjuds eleverna ett salt baserat på kaliumklorid med en tillsats av fluor. Saltet i skolmaten byts alltså inte ut utan eleverna saltar själva. Men de får också ta med sig fluorsalt hem till matlagning och som bordssalt. I skolan har allting fungerat smidigt.
– Men det har varit svårt att få barnen och föräldrarna att ta hem saltet. En mindre del har kommit jätteofta för att hämta salt medan andra inte har kommit alls, säger Inger Wennhall.
Samtidigt är intresset för projektet stort. Av Rosengårdsskolans 376 inbjudna elever har 310 valt att delta. Distributionsproblemen kopplar Inger Wennhall till språksvårigheter och låg läskunnighet hos föräldrarna.
– Även om man informerar och informerar på olika sätt och på olika språk är det svårt att få fram budskapet, konstaterar hon.
Många barn flyttar
Lösningen blev att lärarna i stället en gång i kvartalet går klassvis till folktandvårdens lokaler, där de hämtar för att sen dela ut saltet. Migrationen i området visade sig också vara hög och under ett läsår hinner många av barnen flytta. Därför införlivades även femteklassarna i studien för att säkerställa ett tillräckligt omfattande statistiskt material. Överlag är Inger Wennhall dock nöjd med hur undersökningen har utvecklats och det starka stöd som skolan och invandrarföreningarna givit prov på.
Projektet inleddes under hösten 2008 då samtliga elever (årskurs 5–9) vid två skolor i Rosengård, Rosengårdsskolan (376 elever) och Verner Rydénskolan (346 elever), inbjöds att delta. Genom lottning valdes Rosengårdsskolan till testskola och Verner Rydénskolan till kontrollskola. Det primära utfallsmåttet är incidensen av approximal karies, manifest och initial, som registreras vid start och efter två år med hjälp av bitewing-röntgen. Inte enbart nya angrepp utan även progression och regression av tidigare kariesskador noteras. Projektet avslutas i november 2011 varefter slutregistreringar utförs och behandlas statistiskt. Studiens resultat förväntas bli publicerade under 2012.
