Arbetsmiljön påverkar stress

Arbetsmiljön påverkar stress

Arbetsmiljö 6 jun 2011
Dela artikeln
Den psykosociala arbetsmiljön på tandläkarhögskolorna avgör om kvinnliga studenter känner sig stressade, enligt Ingrid Schéle, nybliven doktor i psykologi.

Ingrid Schéle har studerat kopplingen mellan stress, nöjdhet och arbetsmiljö hos studenter som går den kliniska delen av tandläkarutbildningen. Under våren har hon lagt fram en doktorsavhandling vid Umeå universitet.

Ingrid Schéle har ställt frågor om olika faktorer som ingår i den psykosociala arbetsmiljön: socialt stöd, graden av infl ytande, intellektuell stimulans, krav och utmaningar samt om man upplever utbildningen som välorganiserad.

Det handlar exempelvis om vilket stöd studenterna får från lärare och kurskamrater, hur mycket de upplever att de kan påverka och om studierna känns givande. Svaren på en webbenkät visar att den psykosociala arbetsmiljön påverkar i stor utsträckning hur nöjda eller stressade tandläkarstuderande känner sig.

De studenter som anser att de har sämst arbetsmiljö känner sig också mest stressade och minst nöjda.

– Den psykosociala arbetsmiljön förklarar upp till 70 procent av hur nöjda studenterna är med sin utbildning, och runt 40 procent av hur stressade de känner sig, berättar Ingrid Schéle.

Förklaringsgraden för stress är relativt hög. Hon tror att det delvis beror på att tandläkarutbildningen är en intensiv utbildning som i stor utsträckning påverkar studenternas liv. Studenterna är ganska nöjda med sitt val av utbildning, men eftersom tidigare forskning visar att nöjdhet påverkar studenternas akademiska prestation, anser Ingrid Schéle att skolorna borde vara intresserade av att göra arbetsmiljön ännu bättre – för att öka prestationen.

Kvinnor och stress
Den psykosociala arbetsmiljön är den enda faktor av dem som har undersökts som tydligt påverkar de kvinnliga studenternas självrapporterade stress. Tidigare forskning visar att kvinnor kan uppleva att de har ett ansvar för den psykosociala arbetsmiljön.

– Gruppen ska må bra, det ska fungera socialt. Om den psykosociala arbetsmiljön inte funkar bidrar det till kvinnors stress, säger Ingrid Schéle. I hennes forskning har det framkommit att kvinnliga tandläkarstuderande görs medansvariga för arbetsmiljön på ett annat sätt än männen.

– I intervjuer framträder också en bild av att tjejerna förväntas vara duktigare och ordentligare än killarna. De förväntas till exempel plocka undan efter sig när de är färdiga med en patient, medan killarna oftare kan låta tandsköterskorna plocka undan.
När lärarna ställer frågor förväntas tjejerna kunna svara, medan killarna kanske skämtar bort sin okunskap.

Oklara krav påverkar killar
Studien förklarar lika mycket av männens stress som kvinnornas, men då får man räkna in faktorn tolerans för ambiguitet.
– Arbetsmiljön är inte nödvändigtvis mindre viktig för killarna, men det verkar som om motstridiga eller oklara krav i arbetsmiljön påverkar killarna annorlunda.

– Det finns olika sätt att förhålla sig till krav som kan tolkas på flera sätt. Oklara krav kan kännas som en utmaning och en möjlighet att själv kunna påverka – eller som något okontrollerbart och hotfullt. Hur man upplever ambiguitet tycks spela roll för männens stress, men inte för kvinnornas, förklarar Ingrid Schéle.

När manliga studenter möter oklara krav bidrar det alltså till att de känner sig stressade – om de upplever oklarheterna som ett hot snarare än en möjlighet.

– Om en man kopplar sin identitet till att ha kontroll och samtidigt har låg tolerans för ambiguitet, känner han sig stressad om han möter oklara krav, säger Ingrid Schéle.

Ingen tidigare studie har dock visat något liknande, och därför anser hon att mer forskning behövs innan sambandet kan fastställas. Resultaten får man ta med en nypa salt. Av de 805 tandläkarstuderande i klinisk träning som ingick i studien, svarade bara 40 procent. Svarsfrekvensen varierade mellan studieorterna. Bara 27 procent av studenterna på Karolinska institutet och 32 procent av dem i Göteborg svarade.

I Malmö var siffran 43 procent. Andel svarande var störst i Umeå – 72 procent.
Janet Suslick

Text: Janet Suslick

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in kontakta webbredaktören.: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.

Senast publicerat

Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch