Foto: Colourbox
I snart ett år har Socialstyrelsen kartlagt och analyserat kommuners och regioners arbete mot välfärdsbrottslighet i hälso- och sjukvården och tandvården. I den slutrapport som nu presenteras konstaterar myndigheten att inom tandvården är det den regionalt finansierade tandvården som är särskilt utsatt.
De största bristerna, och utmaningarna, finns inom N-tandvården och F-tandvården, enligt kartläggningen. Det handlar bland annat om att fakturerad tandvård inte överensstämmer med journalförd vård, eller att den vård som utförts inte är lämplig utifrån patientens behov eller regionens riktlinjer.
I arbetet med kartläggningen har Socialstyrelsen i en registerstudie analyserat de regionfinansierade tandvårdsstöden för N- och F-tandvård och det statliga tandvårdsstödet. Myndigheten skriver att resultaten visar indikationer på att tandvårdsstöden för N- och F-tandvård kan ”vara utsatta föröveranvändning”.
Bland annat visar analysen att personer som helt saknar tänder ändå har fått åtgärdskoden för utförd tandextraktion inrapporterad till tandhälsoregistret. Analysen visar också att tandvårdsåtgärder utförts långt efter det att en patient avlidit.
Det finns även ”relativt stora” skillnader i antal åtgärder per tidsenhet, samt vilka åtgärder och kombinationer som används, mellan olika regioner och mellan Folktandvård och privattandvård.
Skillnaderna kan ha rimliga förklaringar, men också ge vägledning till regioner om vilken vård som kan vara utsatt för välfärdsbrottslighet, skriver Socialstyrelsen.
I rapporten konstateras att de flesta regioner som granskats bedriver någon form av arbete mot välfärdsbrottslighet. I storstadsregionerna är arbetet i regel mer aktivt och strukturerat och har pågått under längre tid, medan det i enstaka regioner inte påbörjats alls.
För att stärka arbetet mot välfärdsbrottslighet i hälso- och sjukvården och tandvården föreslår Socialstyrelsen att regeringen ger myndigheten i uppdrag att bilda ett kunskapsforum. Där ska kommuner och regioner kunna samverka nationellt och kompetens inom olika områden och från olika myndigheter samlas och delas.
Forumet föreslås inrättas som ett tvåårigt pilotprojekt och beräknas kosta cirka 5,2 miljoner kronor.
