Implantat inte alltid bästa valet
Skräckexemplet. Såhär kan det se ut när en patient med implantat inte sköter munhygienen. Bilden togs ett halvår efter utlämningen, i samband med att patienten fick akuta problem.

Implantat inte alltid bästa valet

24 maj 2012
Dela artikeln
Avtagbar eller fast protetik? Ska konstruktionen stödjas på tänder eller implantat? Ta god tid på dig att diskutera alternativ med äldre patienter.

Det råder Pär Almqvist, specialist i oral protetik på Specialistkliniken för Dentala Implantat i Nacka i Stockholms län.

– Implantat är inte bäst i alla lägen, säger han.

Periimplantit blir vanligare och vi har bara sett en liten del av de problem som kommer, sade Stefan Renvert, professor i oral hälsovetenskap i Kristianstad i Tandläkartidningen nummer 5 2012. Var femte patient som får tandimplantat väntas få periimplantit inom tio år.

Ett sätt att minska problemet är att vara mer sparsam med att sätta implantat och att ha snävare indikationer än man har haft under senare år, anser Pär Almqvist.

– Periimplantit fanns nästan inte för 20 år sedan. Det beror på en blandning av kompetensen bland tandläkarna som utförde behandlingarna och på patientselektionen, enligt Pär Almqvist, som sammanfattar:

Per-Ingvar Brånemark opererade in de första titanskruvarna 1965. Metoden blev allmänt accepterad i början av 1980-talet. De tidiga implantaten gjordes av specialister på välkontrollerade patienter. Många av patienterna var helt tandlösa och hade haft protes i flera år. Man gjorde tvåstegs-kirurgi och implantaten fick läka fast under slemhinnan innan man fäste den protetiska konstruktionen.

– Implantatbehandlingarna har inte blivit bättre med åren, säger Pär Almqvist.

Alltfler tandläkare gör implantat samtidigt som tandlöshet har blivit ovanligare.

– Implantat blir en behandling som sällan förekommer och alla är ovana eller har otillräcklig träning.

En annan skillnad är att de flesta patienter som får implantat i dag har egna tänder kvar. När tandvårdsförsäkringen infördes 1973 var cirka 15 procent av befolkningen, cirka en miljon personer, helt tandlösa. I dag är siffran mindre än en procent, berättar han.

Pär Almqvist tror inte att alla tandläkare alltid sanerar ordentligt innan patienterna får implantat, och då ökar risken för periimplantit. Men det finns i dag ingen bra behandling för periimplantit, konstaterar han.

Resultatet påverkas mer av vem som får implantaten och vem som gör implantatbehandlingen än av vilka material som används – precis som med kompositfyllningar.

Äldre vill vara symtomfria, ha god tuggfunktion och ha ett naturligt utseende. Dessutom vill de att protetiska konstruktioner ska vara lätta att sköta.

Pär Almqvist uppmanar allmäntandläkare att lägga ner god tid på utredningsfasen med äldre patienter. Diskutera olika behandlingsalternativ och ge patienten tid att fundera.

– Det är sällan bråttom.

Implantat är en möjlighet, men det finns alternativ. För en mycket skör patient kan det bästa vara att helt avstå protetisk behandling. Andra alternativ är att välja avtagbar protes eller fast tandstödd protetik. För- och nackdelar ska övervägas.

– Hög ålder i sig är inte kontraindicerande för implantat. Däremot kan dålig allmänhälsa, bristande kooperation och orimliga förväntningar vara det, säger Pär Almqvist.

För- och nackdelar

Avtagbara proteser fungerar bra för en del. Kanske bättre än vad patienten själv tror, och kanske bättre än vad många tandläkare tror. Därför kan det vara klokt att låta patienten pröva ett par månader. En del som från början hade tänkt sig en fast konstruktion blir nöjda med en avtagbar. Och de som lever på socialbidrag får oftast lov att nöja sig med det.

– Socialtjänsten betalar ibland för protetik, men då gäller lägsta godtagbara standard, det vill säga avtagbara proteser.

Därför är det viktigt att betrakta till exempel partialproteser på ett seriöst sätt och inte bara som en temporär lösning.

En fördel med avtagbara proteser är att de är lätta att rengöra. Men man måste väga in risken att en äldre, kanske dement, patient tappar bort protesen och inte använder den.

Större lönsamhet är inte något argument för fast protetik med dagens tandvårdsstöd och den fria prissättningen.

– Välgjorda avtagbara proteser är inte billiga.

Föredrar ofta fast protetik

För det mesta tycker Pär Almqvist ändå att fast protetik är att föredra, men frågan är om den ska stödjas på tänder eller implantat.

Behovet av implantat sjunker dramatiskt, trots att det finns alltfler äldre. I dag är nästan 1,8 miljoner personer 65 år eller äldre och en 75-åring har i genomsnitt 24 egna tänder.

– 30- och 40-talisterna har många egna tänder kvar, och det innebär att man kan göra tandstödda kronor och broar med god prognos som samtidigt är kostnadseffektiva för patienterna och samhället. I mitten av 1980-talet var det en kö av tandlösa som ville ha implantat, men så ser det inte ut i dag.

Rekommenderar tvåstegskirurgi

Om valet ändå faller på implantat, rekommenderar Pär Almqvist bestämt tvåstegskirurgi.

– Det finns i dag inget riktigt bra alternativ som går jättefort, anser han.

Det är ett problem att teknikutvecklingen är så snabb att den inte hinner utvärderas innan en teknik har ersatts av en ny.

– En massa produkter har passerat sedan 1980-talet, men folk har inte bara bättre hälsa för det, utan även en massa nya problem. Den ursprungliga Brånemarksmetoden är omodern, men det finns ingen behandling som har högre lyckandefrekvens eller bättre långtidsprognos.

Det är kvalitetsskillnader i behandlingsmetod, genomförande och även i tandteknisk produktion, anser Pär Almqvist.

Pär avråder från att cementera fast stora konstruktioner.

– Målet är att det vi gör ska hålla i 20 år. Det måste gå att ta bort konstruktionen utan att förstöra den ifall det tillstöter tekniska eller biologiska komplikationer, och det gör det förr eller senare.
Janet Suslick
Bildspel:

Tre råd till tandläkare

Protetikern Pär Almqvist har arbetat 27 år på Specialistkliniken för Dentala Implantat. Han ger tre grundläggande råd till tandläkare inför implantatbehandlingar av äldre patienter:

  • Implantat är inte alltid bästa lösningen. Lägg ner tid på ett omfattande utredningsarbete. Överväg noga fasta, tandstödda konstruktioner.
  • Om valet faller på implantat, använd tvåstegskirurgi med långa läkningstider.
  • Cementera aldrig fast stora implantatstödda konstruktioner och var noga med den hygieniska utformningen.

 

Text: Janet Suslick

Dela artikeln
  1. Kommentar från iKalle 7 november 2013:

    Jag känner att jag behöver ett råd av något proffs hur jag skall göra, eftersom jag tar för givet att nästa tandläkararbete blir som det jag gjorde för 25 år sedan som inte åsamkat mig några som helst problem och är nog ett bevis på att jag skött min munhygien som svar på de rysliga bilder jag såg på exempel här i tråden om inplantat.
    För 25 år sedan satte man in 2 porlinsbryggor i överkäken och porslinsbrygga/protes i underkäken.
    För ett år sedan böt man bryggorna i överkäken med lika bra resultat som förra gången. Självklart.
    Efter 25 år behöver jag renovera underkäken. Bryggan är hel utan irritationer men börjar bli nersliten och protesen som är gjord i plast med en titanbygel mellan har ändrat form efter alla 25 år så dom passar dom inte i varandra längre.
    Jag vill att man tar bort bryggan och sätter dit inplantat där protesen nu sitter och sätta dit en hel brygga. Att putsa upp de gamla tandrötterna och cementera dit nya bryggan gör ju att resultatet blir snyggare. Går det att både cementera och ha inplantat. Självklart räknar jag med att arbetet håller den tid jag har kvar här klivet omkring 15 år. Jag är nu 73 år gammal.
    Vad ger ni mig för tips.
    Tack
    iKalle

    • Kommentar från Martin 27 januari 2014:

      Det är för komplicerat för att man ska kunna ge ett svar. Det bästa är att du bokar tid med din tandläkare som får göra en grundlig undersökning. Även munnen är en del i en komplex biologisk varelse som alla är unika, det finns inget bra universalsvar.

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in kontakta webbredaktören. redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.

Senast publicerat

Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch