Skattepengar till Tandvårdsskadeförbundet
Tandvårdsskadeförbundet arbetar mycket med information, framför allt om problem som förbundet anser beror på amalgam/kvicksilver, rotfyllningar eller andra metallmaterial. Till exempel värk, enorm trötthet och minnesproblem. Foto: Colourbox

Skattepengar till Tandvårdsskadeförbundet

Statligt bidrag 10 okt 2019
Dela artikeln
Miljoner i skattepengar går till Tandvårdsskadeförbundet i form av statliga bidrag. I år har man satsat över en halv miljon på en konferens om metallavgiftning.

Knappt 189 miljoner kronor delar Socialstyrelsen ut under år 2019 till Sveriges funktionshinderorganisationer. Dit räknas bland andra Tandvårdsskadeförbundet. Pengarna fördelas efter antal medlemmar och går till bland annat Astma- och allergiförbundet, Hörselskadades riksförbund och Reumatikerförbundet.

Tandvårdsskadeförbundet har i år ansökt om och fått 1,5 miljoner för att arbeta för att förbättra livsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. De anger i sin senaste ansökan till Socialstyrelsen att 2 670 av deras 5 634 medlemmar har en funktionsnedsättning.

Ann-Marie Lidmark

Ann-Marie Lidmark

– Det är många som blir sjuka av dentala material, rotfyllningar och annat. Bland våra medlemmar finns de som är funktionshindrade på olika sätt, till exempel saknar tänder och är jättekänsliga för olika material. Vi har också en del som är elöverkänsliga; vi tror att det hänger ihop med metaller i tänderna som blir en form av antenner, säger Ann-Marie Lidmark, förbundsordförande i Tandvårdsskadeförbundet, till Tandläkartidningen.

Hon medger att evidensläget för de tillstånd som hon beskriver är oklart. Till exempel har forskningen inte kunnat visa att elöverkänslighet är en sjukdom, och det är därför inte en me­di­cinsk diagnos. Av de dentala materialen har Tandvårdsskadeförbundet sitt huvudfokus på amalgam. Här finns det visserligen viss nyare forskning som visar att patienter upplever att de mår bättre efter att ha tagit bort amalgamfyllningar, men det går inte att belägga vad det beror på.

Statligt bidrag största intäkt

Att Tandvårdsskadeförbundet får statsbidrag är inget nytt; de har fått denna typ av statligt verksamhetsbidrag under de senaste 20 åren. Detta är deras största intäkt, följt av medlemsintäkter på drygt 570 000 kronor (år 2018).  De största utgifterna under förra året var personalkostnader och utgivning av medlemstidningen, Tf-bladet.

På kansliet i Stockholm arbetar man med att ge råd till det tiotal personer som ringer in varje dag. De har, enligt Ann-Marie Lidmark, väldigt varierande problem: från amalgamsanering och kvicksilverförgiftning, oro för bakterieläckande rotfyllningar, implantat eller broar som inte känns bra i munnen, till att man tycker att man har fått betala för mycket eller vill begära skadestånd.

– Vi är både en patient- och en funktionsrättsorganisation som försöker hjälpa folk som har råkat illa ut i tandvården, säger Ann-Marie Lidmark.

Rotfyllningar och metallmaterial

Förbundet arbetar mycket med information, till exempel på sin webbplats, i medlemstidningen och i pressmeddelanden. Här handlar det framför allt om problem som förbundet anser beror på amalgam/kvicksilver, rotfyllningar eller andra metallmaterial som till exempel guld, titan, platina och krom. Förgiftning är ett återkommande begrepp i förbundets informationsmaterial.

Ann-Marie Lidmark tycker att många tandläkare behöver bättre kunskap kring att vissa personer är genetiskt känsliga för metaller, galvaniska strömmar och riskerna för kvicksilverförgiftning när man tar bort en amalgamfyllning.

Var hämtar ni själva information?

– Vi håller koll på forskningsfronten och försöker hålla oss uppdaterade hela tiden. Kring amalgam finns det mycket forskning, och det kommer alltmer kunskap om att rotfyllningar inte är bra, så det rekommenderar vi inte längre. Det har till exempel också kommit en forskningsrapport som visar att om man har fler än tre olika metaller i munnen blir det större problem med galvaniska strömmar i munnen och för andra biverkningar. Men det krävs mer forskning för att få evidens, säger hon.

Mycket av den amalgamforskning förbundet hänvisar till har sitt ursprung i det kritiserade Metallbiologiskt centrum som var verksamt i mitten av 00-talet och dess föregångare Amalgamenheten vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, som lades ner år 2000.

Metallavgiftning

I år har Tandvårdsskadeförbundet satsat pengar på att ordna en forskningskonferens till en kostnad av 600 000 kronor (enligt budgetförslag för år 2019) och 157 318 kronor (från förra verksamhetsåret). Konferensen, Metdetox, hölls i somras i Berlin och handlade om metallavgiftning. På agendan fanns bland annat metaller i miljön, metallers toxicitet och avgiftningsmetoder för metaller. Ett område där Anne-Marie Lidmark påpekar att det saknas evidens.

Hur hjälper en metallavgiftningskonferens medlemmarna i Tandvårdsskadeförbundet?

– Vi kan se att personer blir bättre efter sanering, men ofta behövs också avgiftning. Det är mycket gener som styr att man har olika svårt att avgifta kroppen och trots att  många terapeuter erbjuder olika avgiftningskurer finns inte tillräckligt med kunskap om vad som är bra för den enskilda individen. Om man kan ta reda på mer om detta skulle vi kunna ge ännu bättre råd kring avgiftning.

På förbundets webbplats hittar man i dag till exempel kontroversiella råd om att stärka immunförsvaret och kroppens avgiftning med vitamin- och mineralterapi i samband med en amalgamsanering. Man rekommenderar också att ta bort rotfyllda tänder, och avråder från alla dentala material av metall.

Fakta

Exempel på information i Tandvårdsskadeförbundets egna kanaler

  • Man kan bli sjuk av kvicksilver från amalgamfyllningar, med symtom som enorm trötthet/utmattning, koncentrations- och minnesproblem, värk, sömnsvårigheter, mag- och tarmbesvär och metallsmak i munnen.
  • Personer med diagnoser som fibromyalgi, psykisk sjukdom, kroniskt trötthetssyndrom/ME, ALS, Parkinsons sjukdom och MS har efter amalgamsanering blivit friska.
  • Galvaniska strömmar mellan olika metaller i munhålan påverkar nerver och muskler.
  • Implantat av titan kan orsaka hälsoproblem som ihållande hosta, extrem trötthet, hudutslag och hjärtproblem. Gula naglar är ett tecken på att titan läcker ut i kroppen.
  • Rotfyllningar är alltid fulla av bakterier som bildar gifter och hela kroppen kan påverkas med kronisk trötthet, muskelvärk, ögonbesvär, tinnitus, tarmproblem och mycket annat.

Socialstyrelsens kriterier för att bevilja statsbidrag till handikapporganisationer

Riksorganisationer som arbetar för att förbättra livsvillkoren för personer med funktionsnedsättning och som bevakar deras intressen. Medlemmarna i organisationen ska vara personer som på grund av varaktig funktionsnedsättning möter stora svårigheter i det dagliga livet

Organisationer ska även:

  • verka för förändringar inom ett flertal samhällsområden av betydelse för personer med funktionsnedsättning,
  • vara demokratiskt uppbyggd,
  • vara partipolitiskt och religiöst obunden,
  • ha en riksomfattande organisation med ett lokalt eller regionalt förankrat föreningsliv i minst tio län,
  • ha bedrivit verksamhet under minst två år samt
  • ha minst 500 medlemmar.

Statsbidraget finns för att stödja handikapporganisationerna i arbetet mot att nå full delaktighet och jämlikhet i samhället för personer med funktionsnedsättning.

Källa: Socialstyrelsens webbplats

En viss summa avsätts varje år och fördelas på de organisationer som har beviljats bidrag. 63 organisationer fick statsbidrag för år 2019. Hela listan finns i dokumentet: “Fördelning av statsbidrag för år 2019 till handikapporganisationer”.

De senaste två åren (2018 och 2019) har följande organisationer fått avslag på sina ansökningar:

Barndiabetesfondens Riksförening

Riksförbundet Ehlers-Danlos Syndrom

RME, Riksförening för ME-patienter

Svenska Ödemförbundet (SÖF)

Riksorganisationen Unga med synnedsättning

FAMY-Norrbotten

Spin-off

Text: Anna Norberg

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in kontakta webbredaktören.: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.
Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch