Brist eller balans?
Om det råder brist eller balans i antalet tandläkare är en ständig fråga.

Brist eller balans?

21 feb 2013
Dela artikeln
Tillgången på tandläkare är relativt god i landet. Det visar den kartläggning som Tandläkartidningen har gjort. »Vi har full bemanning« eller »Vi har i stort sett full bemanning«, lyder kommentarerna från de flesta folktandvårder.

Under åren har tillgången på tandläkare varierat stort i landet; utbildningsorterna och de större städerna har ofta haft många sökande till vakanserna, och så är det fortfarande. Däremot har det varit problem med att besätta tjänster i glesbygden, på vissa håll mycket svårt. Nu tycks dessa problem ha minskat på flera platser, men i några län brottas man med ständiga vakansproblem.

Beredskapen för att möta de pensionsavgångar som börjar bli betydande inom några år tycks också vara överlag god. I Skåne har det som exempel skett en föryngring av tandläkarkåren under de senaste åren.

Enligt ledningsstrateg Georg Persson börjar den allt bättre tandhälsan att slå igenom, vilket nu leder till att en del tandläkartjänster konverteras till tandhygienisttjänster.

Aktivare satsningar

Det är svårt att få en förklaring till att det har blivit lättare att rekrytera tandläkare; ett flertal faktorer kan spela in: Den utökade dimensioneringen vid tandläkarutbildningarna kan vara en förklaring, en annan att folktandvårdsorganisationerna och folktandvårdsbolagen har arbetat mer aktivt för att marknadsföra sig och locka sökanden från utbildningsorterna med bland annat olika utvecklingsprogram.

I exempelvis Västra Götaland har man ett treårigt handlednings- och utvecklingsprogram för nyutbildade tandläkare. På kliniker i landsorten betalar man ut en 13:e månadslön. Man har också en sommarskola med 80 platser för tandläkarstudenter från Sverige och andra EU-länder.

Inom specialisttandvården har regionen fått ökade resurser för fler ST-platser, och erbjuder också utvecklingsmöjligheter genom exempelvis forskning. En särskild lönesatsning har också gjorts för dessa tandläkare.

Enligt personalchef Anneli Bernhardsson kommer man att klara generationsväxlingen bland allmäntandläkarna bra, däremot är det mer problematiskt för specialisterna.

– Pensionsavgångarna är stora och vi har ännu ingen exakt bild av hur behovet kommer att se ut i framtiden, säger hon.

I Östergötland har man under ett flertal år haft nära kontakt med lärosätena och har erbjudit studenterna feriearbete. Man har ett omfattande introduktionsprogram och satsar extra på klinisk handledning för de nyutexaminerade.

– Framtiden ser ljus ut. Rekrytering är viktig, men ännu viktigare är det att behålla duktiga medarbetare och ge dem stimulans och möjlighet till utveckling, säger Monica Pripp,
administrativ chef. Enligt henne kommer det inte att bli några större pro-blem med att ersätta dem som går i pension inom den kommande femårsperioden.

Örebro har också besökt tandläkarhögskolorna, främst Umeå och Göteborg, för att värva blivande tandläkare samt tagit emot studenter för feriepraktik – sommaren 2012 tog man emot 42 stycken.

Även i Västmanland har man besökt tandläkarutbildningarna, och liksom flera andra folktandvårdsorganisationer också besökt den odontologiska riksstämman för att värva tandläkare. Man erbjuder bland annat ett introduktionsprogram för nyutexaminerade.

Västmanland har haft en generationsväxling bland tandläkarna och klarar behovet under de kommande fem åren.

Gynnsamt geografiskt läge

I Halland upplever man en stor skillnad i möjligheten att rekrytera nu jämfört med de tre-fyra föregående åren, speciellt vid kliniker en bit in från kusten. Man har nu full bemanning och ganska många sökande till tjänsterna, dessutom en tendens till att fler erfarna söker de jobb som annonseras ut.

Flera tandläkare har också återvänt från England för att arbeta i Halland, berättar tandvårdschef Gunilla Swanholm, som tillägger att Halland har ett ganska gynnsamt läge mellan utbildningsorterna Göteborg och Malmö.

De senaste åren har det också blivit lättare att rekrytera tandläkare till Kronoberg. Varför är oklart.
– Jag kan inte se någon tydlig förklaring till att läget är bättre, säger HR-strateg Lisen Blomdahl.

Det är dock fortfarande lite problematiskt att besätta tjänster till de små klinikerna på landsbygden, men inte alls lika svårt som tidigare.

Så är det även i Värmland. Enligt tandvårdschef Hans Östholm har man överlag få vakanser, men problemet är att få vill flytta till mindre orter.

Svårt ge handledning

Rekrytering till inlandsklinikerna är även ett problem i Västerbotten. En orsak är svårigheten att skaffa jobb till den medflyttande partnern.

– Ytterligare ett problem är att man inte klarar av att ge handledning till nyutexaminerade tandläkare, som därmed inte kan anställas vid inlandsklinikerna, säger tandvårdschef Per Tidehag.
Däremot har man lyckats med rekrytering till övriga kliniker. Förra året rekryterade man tolv nyutexaminerade tandläkare från tandläkarutbildningen i Umeå, och i år är elva nyutexaminerade värvade.

Enligt Per Tidehag finns flera faktorer som kan förklara det hyfsat gynnsamma läget: Man har blivit bättre på riskbedömning, vilket innebär att vissa patienter inte behöver besöka tandvården så ofta som tidigare, vilket minskar behovet av tandläkare något, den ökade dimensioneringen vid utbildningen kan också vara en bidragande faktor. Till detta kan läggas att det görs mindre protetik, förmodligen på grund av lågkonjunkturen, och att det dämpar behovet av rekrytering.

I Sörmland hade man ett katastrofalt läge för tio år sedan; man saknade 23 tandläkare. Men i dag är man fullbemannade. Man har till och med överrekryterat för att möta det ökande antalet patienter, främst som en följd av frisktandvårdsavtalen. Man har också nått en balans mellan nyrekryterade och erfarna tandläkare.

Också i Uppsala har man överrekryterat, detta för att de unga ska kunna gå parallellt med de äldre och mer erfarna under en period.

Utlandsrekrytering

Stora och kostsamma satsningar har gjorts för att locka tyska, polska och portugisiska tandläkare till främst glesbygden, där inte ens glesbygdstilllägg har lockat svenskutbildade sökanden. Merparten av de utländska tandläkarna har återvänt hem efter ett par år, men några har ändå stannat.

Rekryteringen av utländska tandläkare fortsätter också i Norrbotten, Dalarna och Gävleborg.

– Vi har tyskar som numera är etablerade norrbottningar. Å andra sidan har väldigt många lämnat oss efter några års tjänstgöring. Några av dem har fått tjänster längre söderut i landet, berättar divisionschef Klas Tunbrå. Han tillägger att man nu har full bemanning av tandläkare. Förutom utlandsrekryteringarna kan den utökade dimensioneringen av utbildningsplatser på tandläkarhögskolorna vara en bidragande orsak till den goda bemanningsgraden.

I Dalarna har man under ett stort antal år haft svårt att rekrytera tandläkare, både erfarna och nyutexaminerade trots stora satsningar, främst på de mindre orterna.

De som har varit intresserade har ofta valt tjänster i städerna.

– Ett problem när det gäller att besätta vakanser har varit och är att kunna erbjuda den medföljande familjemedlemmen arbete. Där har vi tyvärr misslyckats i vissa fall, säger tandvårdschef Conny Konradsson.

Samma problem har man på Gotland.
– Ö-läget är komplicerat. Ofta har man en partner och det är inte lätt att hitta arbete åt honom eller henne här. Rekrytering är en ständigt pågående process för oss, och vi har ständigt vakanser, säger tandvårdschef Monica Palmö.

Många stannar

I Gävleborg har man förutom att rekrytera tyska och polska tandläkare också rekryterat från Ungern och Rumänien.
– Det har gett bra resultat. Många har stannat kvar, flera har blivit eller är på väg att bli specialister, och en är klinikchef, berättar personalchef Sara Karlsson. Enligt henne är tillgången på tandläkare god, men hon påpekar att läget snabbt kan förändras.

I Västernorrland har man enligt tandvårdsdirektör Bo-Göran Danielsson alltid några vakanser, 10–15 procent. Man har bland annat satsat på rekrytering av polska tandläkare, några har stannat kvar ganska länge. Ett problem är det stora antalet pensionsavgångar de kommande åren.

Vilken lön arbetsgivaren kan erbjuda är naturligtvis en viktig faktor för den som söker jobb, men inte den viktigaste. Bra arbetsmiljö och goda utvecklingsmöjligheter, mentorsprogram och liknande har enligt alla arbetsgivarrepresentanter som Tandläkartidningen talat med, lika eller till och med större betydelse när det gäller att söka en tjänst. Kan man till detta erbjuda den medflyttande jobb i lämplig bransch är det lätt att rekrytera tandläkare även till mindre orter.

Text: Mats Karlsson

 

”Fortsatt brist på tandläkare”

Tandläkartidningens enkät visar på balans på tillgång och efterfrågan i de flesta landsting, men enligt Socialstyrelsen är efterfrågan på tandläkare fortfarande större än tillgången i landet.

Det framgår av Socialstyrelsens senaste enkät om rekryteringsläget i folktandvården. Enkäten görs i oktober varje år.

Precis som de senaste åren bedöms efterfrågan på tandläkare vara större än tillgången i de flesta landsting, men åtta av de 20 landstingen som svarade på enkäten i oktober 2012 uppgav att det var balans på tillgång och efterfrågan.

Det kan jämföras med 2011, då bara sex landsting av 19 som svarade tyckte att det rådde balans.

– Det är svårt att säga om det är en tendens, säger Magnus Göransson, utredare på Socialstyrelsen och ansvarig för Socialstyrelsens nationella planeringsstöd (NPS) för 2013.

– De flesta landsting upplever fortfarande en brist på tandläkare och uppger att det är svårt att rekrytera.

Några landsting uppger att rekryteringsmöjligheterna beror helt på vilken ort som man behöver rekrytera till.

Efterfrågan överstiger tillgången

Enkäten om rekryteringsläget i folktandvården ingår i Socialstyrelsens rapport Nationella planeringsstödet 2013. NPS-rapporten publicerades den
31 januari i år.

Socialstyrelsens samlade bedömning är att efterfrågan överstiger tillgången på tandläkare.

Arbetslösheten är mycket låg bland tandläkare och nya tandläkare etablerar sig snabbt på arbetsmarknaden. Flera landsting har aktivt rekryterat tandläkare från utlandet under 2012.
Sex av 20 landsting har aktivt rekryterat tandläkare från utlandet under 2012, jämfört med sju av 19 hösten 2011.

Även med den planerade utökningen på tandläkarprogrammet krävs att tandläkare utbildade utomlands flyttar till Sverige, annars fortsätter antalet tandläkare att minska.

Antalet tandläkare som arbetar inom tandvården minskade med tre procent mellan 1995 och 2010. Eftersom befolkningen samtidigt ökade, var minskningen i förhållande till befolkningsmängden åtta procent.

Tandläkarkåren åldras

2010 arbetade 7 528 tandläkare inom tandvården, varav 852 specialisttandläkare. Medianåldern har ökat bland tandläkare under åren 1995 till 2010, från 46 till 52 år. De äldsta tandläkarna, de över 55 år, har fördubblat sin andel av tandläkarkåren mellan 1995 och 2010, från 20 procent till 40 procent.

Andelen yrkesverksamma tandläkare över 65 år ökar också. 2010 var sju procent av de yrkesverksamma tandläkarna inom tandvården över 65 år.

Nästan nio procent av tandläkarna i Sverige hade utländsk tandläkarutbildning 2010.

Hur stor tillgången på tandläkare blir i framtiden beror bland annat på hur många tandläkare med utländsk utbildning som flyttar till Sverige.

Om nettomigrationen är noll minskar tillgången på tandläkare i tandvården med åtta procent till knappt 6 800 tandläkare år 2025, enligt Socialstyrelsens prognos.

Om antalet tandläkare sysselsatta i svensk tandvård däremot fylls på med 50 tandläkare med utländsk utbildning varje år (netto) tror Socialstyrelsen att siffran kommer att vara cirka 7 600 tandläkare år 2025.

Men Magnus Göransson tror inte att det kommer att ha så stor betydelse, eftersom mellanskillnaden mellan antalet tandläkare som flyttar till Sverige och antalet tandläkare som flyttar ifrån, är liten.

Sedan 2008 har rörligheten bland tandläkare inom EU ökat något.

– De som har en eftertraktad utbildning rör sig mer över gränserna, men strömmarna in och ut tar ut varandra, konstaterar Magnus Göransson.

Antalet svenska studenter som utbildar sig i andra länder har ökat de senaste åren, men det är för tidigt att säga om de kommer tillbaka till Sverige för att arbeta, anser han.

2010 tog 312 personer hjälp av studiemedel från Centrala studienämnden (CSN) för att studera till tandläkare utomlands, de allra flesta i Rumänien, Polen, Ungern och Danmark.

Arbetsfördelningen förändras

En annan faktor som påverkar behovet av tandläkare är personalsammansättningen ute i tandvården.

– Antalet tandhygienister per tandläkare har nästan fördubblats sedan 1995. Det påverkar hur man arbetar. Arbetsfördelningen förändras, säger Magnus Göransson.

Socialstyrelsens NPS-rapport bygger främst på tre källor. Varje år gör Socialstyrelsen en enkät bland landstingen samt tar fram statistik om legitimationsyrken i Sverige. Dessutom bygger rapporten på befolknings- och sysselsättningsstatistik som kommer från Statistiska centralbyrån (SCB).

Text: Janet Suslick
Läs mer: Socialstyrelsens rapport Nationella planeringsstödet 2013

 

Fler tandläkare utbildas

Universitetskanslersämbetet (som fram till årsskiftet hette Högskoleverket) räknar med tandläkarbrist under de kommande tio åren trots att fler tandläkare utbildas.

Enligt rapporten »Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden – ett planeringsunderlag inför läsåret 2013/14«, som gavs ut av Högskoleverket strax före årsskiftet, beräknar man med tandläkarbrist fram till år 2023.

Om antalet tandläkare med utländsk utbildning som flyttar till Sverige fortsätter att vara högre än antalet tandläkare som flyttar utomlands, minskar tandläkarbristen något.
Drygt 200 tandläkare utexamineras 2012/2013. Antalet ökar fram till 2018/2019, då drygt 300 tandläkare utexamineras. Om antalet nya tandläkare ligger kvar kring 300 per år efter 2018/2019, beräknas det sedan bli överskott från läsåret 2023/24.

Men det är svårt att bedöma behovet av tandläkare, enligt rapporten. Efterfrågan påverkas av statliga subventioner och utvecklingen av behandlingsmetoder, bland annat.

Bättre jämvikt

Tandläkarutbildningarna har byggts ut i etapper sedan 2006. I budgetpropositionen som lades fram i höstas får tandläkarutbildningen tolv nya nybörjarplatser 2013 och 17 platser 2014. Regeringen överväger att utöka tandläkarutbildningen med ytterligare tio nybörjarplatser.

Beslut om utbildningens dimensionering fattas i budgetpropositioner som kommer i september varje år.

– Vi utbildar inte för dagens situation utan för en rätt osäker situation om 10, 20 år, sade Peter Honeth, statssekreterare på utbildningsdepartementet med ansvar för högre utbildning och forskning i en intervju i Tandläkartidningen hösten 2011.

– Det finns ingen absolut matematik i det. Självklart ser efterfrågan på tandvård annorlunda ut om 20 år. Beräkningar brukar slå fel. Problemet är att man inte vet åt vilket håll.

Tecken på brist

Tecken på brist är att det fortfarande är svårt att rekrytera till en del orter, att fler tandläkare flyttar till Sverige än ifrån Sverige och att nyutbildade tandläkare snabbt etablerar sig på arbetsmarknaden.

Samtidigt talar vissa faktorer för ett minskat behov av tandläkare, till exempel att kariesskador har minskat, att det blir fler tandhygienister under kommande år och att tandvården för de flesta kostar mer än för några år sedan.

Text: Janet Suslick

BRIST ELLER BALANS?

Några faktorer som påverkar tillgången och efterfrågan på tandläkare:

  • Antalet tandläkare som utbildas i Sverige
  • Antalet tandläkare utbildade utomlands som arbetar i Sverige
  • Antalet tandläkare som flyttar utomlands
  • Antalet föräldralediga/deltidsarbetande tandläkare
  • Antalet tandläkare som arbetar efter 65
  • Arbetsfördelningen mellan yrkesgrupperna inom tandvården
  • Priset på tandvården
  • Nya behandlingsmetoder
  • Patienternas orala hälsa
  • Antalet äldre patienter
  • Patienternas förväntningar på tandvården

Foton/Illustrationer: Foto: Colourbox

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in kontakta webbredaktören..: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.

Senast publicerat

Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch