Tandläkaryrket är statusfyllt och innehåller en rad moment där det krävs gott ledarskap, samarbetsförmåga och god planeringsinsikt för att kunna hantera arbetsvardagen utan att riskera alltför mycket stress.
– Undersökningar visar att tandläkarna själva uppfattar tandläkaryrket som mer stressfyllt än andra yrken. Det som upplevs värst är tidspressen, berättar Hanne Berthelsen som är forskare vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA) vid Malmö högskola men även utbildad tandläkare.

Alla yrkesgrupper drabbas av dagar då arbetsbelastningen och oväntade arbetssituationer kan orsaka höga påfrestningar på individen. För en yrkesgrupp som arbetar med människor, i synnerhet patienter, kan en sådan situation bli nästan övermäktig att hantera.
– Har tandläkaren för många sådana dagar kan de hota välbefinnandet. Det är krävande att hela tiden arbeta med människor, i nya kravsituationer. Det fordrar god uppbackning, assistans och möjlighet att själv påverka hur man lägger upp sitt arbete.
Hanne Berthelsen påpekar att de studier hon har gjort visar att även kravet på att fördela arbetet kan upplevas som belastande, i synnerhet bland manliga tandläkare. Kvinnliga tandläkare upplever att de stressas av att det blir så dyrt för patienterna att betala behandlingen och av att många patienter vill ha information om alternativa behandlingsförslag. Hos manliga tandläkare ses även kraven på att hantera administrativa uppgifter som stressande.

Stress smittar

Anspänning och olust är de parametrar som i dag flitigast används för att definiera graden av stress.
– För en tandläkare kan det vara extra påfrestande att drabbas av stress då den kan sända signaler till omgivningen, kolleger och patienter, som leder till otrivsel. Finns det en hög stressnivå någonstans i omgivningen smittar den lätt av sig.
Stress har blivit ett begrepp som ibland används slarvigt när en individ vill göra intryck på den nära omgivningen genom att ge budskapet att han eller hon är fullt sysselsatt, eftertraktad och svår att nå för kontakt.
– Det kan låta lite häftigt för en del att vara stressad. Men det stadiet har ingenting med ett reellt stresstillstånd att göra. Stress handlar om långvariga oönskade och ofta olustförknippade påfrestningar. Det kan vara ”daily hazards” men också tunga bekymmer i privatlivet som driver en individ mot ett stresstillstånd.
Innan ett stresstillstånd inträffar uppkommer i regel olika signaler som kan var svåra att uppfatta för den drabbade individen men oftast är lättare för omgivningen att upptäcka.
– Man missar möten, är lättretlig, drabbas av sömnstörningar men upplever också förändringar i kroppsliga funktioner som högre blodtryck, muskelspänning och höjd puls som kännetecken på stress.

Svårt att prioritera

En tandläkare kan uppfatta att arbetssituationen innehåller en rad motstridiga krav vilka kan vara svåra att hantera i en stressituation.
– Kommunikation med patienterna är en förutsättning för effektivitet, men kan vara svår att prioritera i en situation med stor arbetspress. Den administrativa bördan ökar samtidigt som tandläkaren har ett ledningsansvar att den dagliga produktionen flyter, säger Hanne Berthelsen.
Många tandläkare uppfattar administrationen som tung. Men det avsätts sällan tillräckligt med tid för administrationen. Över huvud taget är det viktigt att planera arbetsdagen noggrant utifrån patienternas tillstånd, svårighetsgrad i behandlingarna och administrativa uppgifter.

Arbetsklimatet är viktigt

Hur undviker man som tandläkare att hamna i stress?
– Uppmärksamma signaler, skapa nätverk med kolleger för gemenskap och för att återkommande kunna dela funderingar och synpunkter. Inse att yrkesrollen även innehåller krav på ledarskap, kommunikation och samarbetsförmåga. Komplettera med kurser om det finns brister inom dessa områden, säger Hanne Berthelsen.
– Ett gott arbetsklimat lyfter de flesta tandläkare fram som viktigast för att kunna hantera pressade arbetssituationer. Det mest avgörande för tandläkarens trivsel enligt min forskning, är glädjen och tillfredsställelsen i en god patientrelation och i att leverera ett gott hantverk. Tillräckligt inflytande på beslut kring hur den egna arbetsdagen utformas är därför helt centralt för att undvika stress, avslutar Hanne Berthelsen.

Efterfrågan på stresshjälp ökar

Flera tandläkarorganisationer lyfter fram arbetsrelaterad stress som ett växande problem.
Susanna Magnusson, ombudsman hos Tjänstetandläkarna menar att trycket på tandläkarna ökar.
– Tandläkarna har en snärjig arbetssituation och har väl alltid känt en viss stress i uppdraget. I dag kanske mer än tidigare. Det hänger ihop med att uppdraget i dag är väldigt ekonomifokuserat och med krångliga administrativa system. Allting mäts och de har krav på sig att dra in x antal kronor i timmen, menar hon.
Många tandläkare vittnar om att det är ett helt annat arbetstempo i dag och att det finns en allt starkare konflikt mellan ekonomiska krav och kvalitetsutövande.
– Pengarna styr samtidigt som arbetsgivarna vill ha kvalitet i alla moment. Just att det är ett legitimationsyrke gör situationen speciell. Arbetsgivaren styr och leder arbetet, men tidsmässigt rimmar inte alltid kraven med det ansvar som styr tandläkarens arbete. Det kan göra att tandläkarna känner att de kommer i kläm.

Det finns hjälp

För de tandläkare som drabbas av besvärande stress finns hjälp.
– Arbetsanpassning med lokalt stöd, planeringshjälp, ändrade intäktskrav och samtalsstöd är åtgärder som kan sättas in. Vi är alltid måna om att lösa situationen i samförstånd med arbetsgivaren, säger Susanna Magnusson.
Praktikertjänst ger sina tandläkare olika former av stöd för att de ska kunna undvika stress i vardagen. Ann-Christine Larsson Bolle, kvalitetsansvarig för affärsområdet Tandvård, konstaterar dagligen att den här hjälpen behövs och efterfrågas.
– Vi får signaler om att vardagen är tuffare, patienterna ställer högre krav samtidigt som myndighetskraven ökar. Sammantaget blir det mer att leva upp till för tandläkarna.

Fokus på ledarskap

Det här i kombination med önskemål om lönsamhet och klinisk kvalitet kan bli för mycket. Fler myndigheter inspekterar i dag tandvården och kravbilden har tydliggjorts och det har i slutänden gett tandläkarna mer administrativt arbete.
– I dag får jag fler samtal från tandläkare som är oroliga över sin arbetssituation, säger Ann-Christine Larsson Bolle.
Praktikertjänst driver därför bland annat det interna ledarskapsprogrammet Modernt Ledarskap och har kvalitetsledningssystemet Fokus. Fokus ska skapa ordning och reda genom att låta tandvårdsteamet kunna ta del av myndighetskrav, skapa egna rutiner och samla sin dokumentation på ett och samma ställe. Ledarrollen och ledaruppdraget blir också allt viktigare. Ledarskapsprogrammet lockar både nyfikna och de som anmäler sig utifrån egna stressrelaterade upplevelser.
– Jag upplever att efterfrågan på tydligt ledarskap ökar.

Whistleblowerfunktion

Praktikertjänst har även ett verksamhetsutvecklingsprogram, Addera, vars syfte är att skapa mottagningar där hela teamet arbetar i en mer balanserad vardag. Alla Praktikertjänsts tandläkare har även en rådgivare som fungerar som stöd när de känner sig mer belastade.
– Dessutom har vi en whistleblowerfunktion dit medarbetare kan vända sig och signalera om att de upplever att någon inte mår bra, exempelvis har problem med alkohol och andra droger.
Vad tror du om framtiden när det gäller stressrelaterade problem hos tandläkare?
– Tyvärr tror jag att det kommer bli än värre med en ännu tuffare arbetssituation, inte minst genom att myndigheternas krav blir högre, säger Ann-Christine Larsson Bolle.
På Sveriges Tandläkarförbund finns Kamrathjälpen. Det är en stiftelse som är till för att hjälpa tandläkare som på något sätt hamnat i ekonomiskt trångmål, det kan vara att man blivit långtidssjukskriven på grund av stress.
– Vi kommer inte direkt i kontakt med situationer som är sprungna ur en stressig arbetssituation, utan en stress som skapas av hela livssituationen. Den hjälp som vi kan ge handlar om ekonomisk ersättning, berättar Pia Kollin, utredare på Sveriges Tandläkarförbund.

Fotnot:
”Whistleblowing” är begreppet på en alltmer förekommande meddelandekanal dit medarbetare och kolleger anonymt och skyddat kan vända sig för att tipsa om missförhållanden inom en verksamhet.
Begreppet whistleblower kommer från att engelska poliser tidigare använde sig av visselpipor för att påkalla kollegers och allmänhetens uppmärksamhet om pågående brott.