Inga tydliga effekter av bolagiseringarna
Folktandvården har bolagiserats på flera håll, men är verksamheten effektivare?

Inga tydliga effekter av bolagiseringarna

5 sep 2013
Dela artikeln
Kortare beslutsvägar och effektivare verksamhet – så skulle det bli när folktandvården gick från förvaltning till bolag. Men vad hände? Tandläkartidningen har granskat läget i de fyra landstingsägda tandvårdsbolagen.

När folktandvården i Stockholm bolagiserades år 2000 öppnades dörren för en mer affärsinriktad syn på hur offentlig tandvård kan bedrivas, och fler har hakat på.
De tre folktandvårdsorganisationer som sedan dess har följt Stockholms exempel är; Gävleborg bolagiserade 2007, Västmanland 2009 och Sörmland 2011. På tur står Skåne, där folktandvården blir bolag den första januari nästa år.

Föga förvånande är det i huvudsak de borgerliga partierna i dessa landsting som drivit frågan om bolagisering. I Skåne fick de borgerliga partierna dock stöd av miljöpartiet, och i Gävleborg var det två vänsterpartister som allierade sig med den borgerliga minoriteten, som därmed fick igenom bolagiseringsbeslutet. I Sörmland var dock alla politiska partier utom vänsterpartiet för en bolagisering.

Effektivt eller inte

Stämmer det då att bolagsformen leder till effektivare tandvård?

Enligt Claes Stenlander, verksamhetsansvarig vid Folktandvården Västmanland AB, har effektiviteten inget med driftsformen att göra.

– Jag upplever att all tandvård är fokuserad på effektivitet, säger han.

Han förklarar att det naturligtvis finns ett intresse av att verksamheten ger ett överskott och en rimlig avkastning till ägarna:

– Vi behöver göra nödvändiga investeringar och kunna kompetensutveckla våra medarbetare och i slutänden ge länsinnevånarna bättre tandhälsa, men det finns inget intresse hos någon av ett överkapitaliserat bolag.

Enligt Ann-Charlotte Frank Lindgren, vd för Folktandvården Stockholms län AB, har bolagsformen varit positiv för folktandvården:

– Vi har kunnat skapa utvecklingsmöjligheter för medarbetarna och större frihet för klinikerna att utforma verksamheten. Som bolag har vi också större frihet att själva styra de medel vi drar in, säger hon.

Ytterligare en fördel är enligt Ann-Charlotte Frank Lindgren att bolaget har en professionell styrelse med bred kompetens. Styrelsen väljs visserligen för ett år i taget, men påverkas inte av förändringarna i landstingets politiska sammansättning.

Driftsformen inte avgörande

Ett mantra som ofta uttalas av bolagsförespråkarna är att bolagiseringen innebär kortare och effektivare beslutsvägar, men det håller hon inte med om.

– Såväl effektivitet i beslutsvägarna och kraven på avkastning är oberoende av driftsform.

Hon påpekar att bolagsformen också innebär konkurrensneutralitet gentemot de helt privata aktörerna på tandvårdsmarknaden.

– Vi kan inte subventionera verksamheten, vilket är möjligt om tandvården drivs som förvaltning.

Vän av ordning kanske hoppar till över det uttalandet; subventioner via skattemedel till tandvården är ju inte tillåtet. Men det visar sig att det är det, om det görs på rätt sätt. Det förklarar Conny Konradsson, tandvårdschef i Dalarna.

– Subventionerna måste redovisas öppet, och det är exempelvis helt okej att subventionera verksamheter vid kliniker i glesbygd om det behövs för att där kunna ge patienterna vård.

Nu tycks diskussionerna om bolagisering ha dämpats bland politikerna, men inte dött ut. Ett exempel är just Dalarna. Där vill den borgerliga minoriteten se en bolagisering, medan det andra blocket vill fortsätta att driva tandvården i förvaltningsform, men under bolagsliknande former. Det skulle bland annat innebära att tandvårdsnämnden får ett tydligare ägaruppdrag och därmed en starkare ställning.

– Min personliga uppfattning är att förvaltningsdriften kan utvecklas och tandvården drivas lika effektivt som i ett bolag. Folktandvården är en offentlig aktör, och bör så förbli. Vid en bolagisering finns risken att landstinget till viss del tappar förmågan att styra folktandvården, säger Conny Konradsson.

Starkare ställning

Ett problem i dag är enligt honom att tandvården jämställs med all annan verksamhet inom landstinget, vilket är ett problem på en marknad där man måste konkurrera med privatföretagare.

– Sedan många år har vi en politisk nämnd för tandvården, men denna bör få en starkare ställning så att den kan fungera som en egen styrelse likt en bolagsstyrelse. Därmed kan den  möta utmaningarna bättre än i dag.

Hur har det då gått ekonomiskt för bolagen?

I Gävleborg fick vd:n sparken med omedelbar verkan efter fyra år på posten på grund av att plussiffrorna vänts till ett minus. Förra året visade där-emot bokslutet på plus igen, drygt 16 miljoner före dispositioner.

– Vinstmarginalen bör årligen vara lägst 1,5 procent, och utdelningen till ägarna ska normalt uppgå till hälften av resultatet efter full beskattning, berättar vd Maria Lönnbark.

Folktandvårdsbolaget i Sörmland protesterade när landstingsstyrelsen knappt ett halvår efter bolagiseringen ville tvinga fram höjd utdelning till ägarna landstinget. Anledningen var landstingets allt sämre ekonomi. Men bolagsstyrelsen protesterade förgäves.

Resultatet före dispositioner för 2012 blev drygt 2,7 miljoner kronor. Till ägarna gick 470 000 kronor.

Bolaget i Stockholm visade förra året en vinst på drygt 78 miljoner kronor före bokslutsdispositioner. 20 miljoner kronor gick till ägarna landstinget.

Folktandvårdsbolaget i Västmanland uppvisade förra året ett minus på 5,6 miljoner kronor. Normalt ska utdelningen till ägarna vara hälften av resultatet efter skatt, men 2012 fanns inget avkastningskrav. I ägardirektivet står dock att bolaget ska drivas med en vinstmarginal som säkerställer bolagets utveckling. Förlusten täcks av tidigare plusresultat.

[slideshow]

 

Facket: För höga lönsamhetskrav

Anders Grankvist, TT-ordförande, Sörmland:

Ute på klinikerna tycker man sig enligt Anders Grankvist inte ha märkt någon skillnad mellan förvaltnings- och bolagsdriven tandvård.
– De ekonomiska kraven upplevs ofta som lika höga som tidigare.
Många känner att lönsamhetskrav hela tiden hotar att gå ut över en god vård.
Tandvårdsledningen såg enligt honom med förväntan fram mot att bli mer självständig gentemot landstinget, men det första som hände var att personalen redan efter ett par månader fick ett ökat avkastningskrav.
– Från ägarnas sida hade man i början lite kunskap om de företagsmässiga principer som styr ett bolag. Man förstod inte att soliditeten behöver ha en viss nivå i ett bolag. Efter hand har man fått större insikt i vad bolagsdrift innebär.
Inför bolagiseringen hävdades det att förändringen skulle leda till kortare och effektivare beslutsvägar, och till en viss del har det enligt honom blivit så; styrelsen har sluppit många
ärendens vandringar upp och ner i landstingshierarkin. Prislistan ska dock vandra hela vägen upp till lands-
tingsfullmäktige och tillbaka. Det medförde att prishöjningarna förra året blev flera månader försenade med ekonomisk förlust som följd.
Genom den fackliga representationen i bolagsstyrelsen är insynen större än den var i den politiska nämnden. Nämnden var mer anonym för de anställda. De fackliga representanterna har ingen beslutanderätt i styrelsen.
– Från de olika fackens sida anser vi att vi bör ha det för att kunna delta i beslutsprocessen på ett tillfredsställande sätt.
Han anser att styrelsen behöver få in mer branschkunnigt folk.
– Jag tror inte att man har klart för sig att man sitter med ett personligt och ekonomiskt ansvar i bolagsstyrelsen jämfört med den politiska nämnden. Man kan bli skadestånds-
skyldig för de misstag som man begått.
Det mest positiva med bolagsformen är enligt honom att de privata tandvårdsaktörerna inte lika lätt kan hävda att den landstingsdrivna tandvården har konkurrensfördelar.
– Från landstingets sida har man gjort klart i ägardirektivet att bolaget inte kan förvänta sig något ekonomiskt tillskott därifrån.

Erik Sjödin, tidigare TT-ordförande, Gävleborg:

När frågan om bolagisering först kom upp var man från fackligt håll positiv till detta, enligt Erik Sjödin. Folktandvårdens ledning
förklarade att man skulle kunna behålla överskottet från verksamheten. Det skulle finnas möjlighet att få bättre utfall i lönerevisionerna om bolaget gick bra. Personalen skulle inte påverkas av landstingets eventuella skrala ekonomi och skulle också få behålla alla förmåner som vi hade som landstingsanställda.
– I teorin stämde allt detta, men inte i praktiken; landstinget förlorade momsavdraget och ville naturligtvis ha kompensation för detta samtidigt som man rätt så snart såg att bolagets vinster kunde innebära en utdelning till ägarna, det vill säga landstinget, pengar som kunde kompensera för landstingets skrala ekonomi.
Kraven på utdelning under de första åren översteg enligt honom flerfaldigt det aktiekapital man satsat i bolaget.
– Eftersom utdelningen först måste föregås av skatt på vinsten innebar det ett kraftigt ökat produktionskrav på medarbetarna. Bolaget måste också dra in kostnaderna för den fördyrade organisationen i form av styrelse och vd. Kontentan är att personalen har fått kraftigt ökade produktionskrav.

Chaim Zlotnik, TT-ordförande, Stockholm:

Han berättar att man från fackets sida var försiktigt positiv till bolagiseringen. Både ledning och fack föreställde sig att
det kunde innebära kortare beslutsvägar mellan styrelsen och personalen ute på klinikerna och att bolaget skulle stå mer fritt från det politiska inflytandet. De olika facken hoppades också på att få ett direkt inflytande i bolagsstyrelsen.
Men av det reella inflytandet har det enligt Chaim Zlotnik inte blivit så mycket av.
– Det kan vara svårt att påverka personer i styrelsen som redan har beslutat sig för ett vägval, förklarar han.
Visserligen har bolaget enligt honom en friare ställning gentemot politikerna, men det är fortfarande landstingsstyrelsen som beslutar om prissättningen.
Enligt aktiebolagslagen ska verksamheten drivas med vinst. I Stockholm är målet åtta procent.
När tandvården drevs i förvaltningsform krävdes däremot ingen resultatmarginal. Å andra sidan kan bolaget fondera pengar, tidigare gick överskottet direkt till landstingshuset.
En följd av en bolagisering är att det är lättare att sälja ut kliniker. Så skedde i Stockholm, där tio kliniker såldes.
– Detta berodde på ägarnas stra-
tegiska beslut. De ville ha fler stora aktörer på marknaden för att skapa en tuffare konkurrenssituation, säger han.

 

Han köpte tio problemkliniker

Bolagsformen innebär att det blir lättare att avyttra verksamhet, det är en uppfattning som ofta framkommer. I Stockholm gjorde man verklighet av detta; 2009 bjöds tio kliniker ut till försäljning. Det var dels ett strategiskt beslut från ägarna; de ville få fler privata alternativ för att skapa större konkurrens, men det var också kliniker där det saknades personal, det fanns personalmotsättningar och stora renoveringsbehov.

Men varför köpa dessa kliniker – det låter som en dålig affär?

För att de kan bli lönsamma, ansåg det privata bolaget Distriktstandvården Sverige AB. Och så slog man till.

– Där folktandvårdsbolaget inte lyckades har vi lyckats. Trots mycket stora ekonomiska insatser på bland annat renoveringar har vi de tre första åren gått på plus. Vi har också satsat på vidareutbildning av personalen, skapat närhet mellan medarbetarna och ledningen och gjort de anställda delaktiga i besluten. Utöver detta har vi nischat medarbetare och anställt specialister, förklarar Ibbe Gnem, vd för företaget.

Läs även intervjun med Göran Stiernstedt på SKL, “Bolag är inte mer effektiva” .

 

Text: Mats Karlsson

Dela artikeln
Taggar:

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in kontakta webbredaktören..: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.

Senast publicerat

Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch