När lex Maria infördes inom tandvården 1992 var ett syfte att identifiera risker och skador och därefter förbättra rutinerna för att höja patientsäkerheten, ett annat att patienterna skulle få klarhet i vad som hänt, varför och vad som har gjorts för att förhindra liknande händelser. De anmälningar som gjorts har också lett till förbättringar av patientsäkerheten, men betydligt mer kan göras för att nå målen. Fortfarande finns enligt Socialstyrelsen sannolikt ett stort mörkertal i anmälningarna från tandvården. Studier som myndigheten tidigare genomfört inom hela hälso- och sjukvården visar att endast omkring tio procent av incidenterna eller skadorna rapporteras in, och det finns anledning att tro att den siffran också gäller för tandvården.
Flera förklaringar
Man kan fråga sig varför det förhåller sig så; lex Maria har ju funnits i ett stort antal år och borde vara välbekant för alla vårdgivare. Enligt Tommy Johnson, sektionschef vid Socialstyrelsens tillsynsavdelning i Örebro och MajLis Morhed Hultvall, inspektör vid samma enhet, finns sannolikt flera förklaringar: Det kan finnas en osäkerhet hos enskilda yrkesutövare och vårdgivare om vad som ska anmälas, vissa vårdgivare kan uppleva det som genant att visa på fel och brister i verksamheten och rättar till rutinerna i efterhand utan att anmäla det inträffade, och andra vill undvika att inrapporteringen av incidenterna eller skadorna når media.
Inte leta syndabockar
Både Tommy Johnson och MajLis Morhed Hultvall påpekar att Socialstyrelsen inte är ute efter att leta syndabockar. Den nya patientsäkerhetslagen trycker främst på att lex Maria ska vara ett system för identifiering av risker och skador och i slutänden leda till förbättrade rutiner och därmed högre säkerhet i vården, och inte minst viktigt är att sprida denna information till andra vårdgivare, det vill säga lex Maria ska vara ett system för lärande. Socialstyrelsen planerar att publicera utredningarna och slutsatserna i någon form för att sprida kunskapen ut till hela tandvården. De olika folktandvårdsorganisationerna delger också varandra viktiga avvikelsehändelser och lex Marior internt för att detta sedan ska kunna föras vidare ut till klinikerna.
– Ett annat sätt att sprida erfarenheterna och de eventuella förändringar i rutinerna som dessa lett till vore att folktandvårdsorganisationerna publicerade resultaten av sina och Socialstyrelsens utredningsresultat på exempelvis sina hemsidor, säger Tommy Johnson och MajLis Morhed Hultvall.
I föreskrifterna för lex Maria slås det fast vad som ska rapporteras in och vem som ska göra det, se separat artikel. Rutinerna för detta varierar mellan olika folktandvårdsorganisationer i landet, likaså benägenheten att rapportera händelser. Alla folk tandvårdsorganisationer, men också exempelvis Praktikertjänst, har system för avvikelsehantering. Däremot kan synen på vad som ska rapporteras skilja sig åt, trots att patientsäkerhetslagen slår fast att alla allvarliga händelser ska rapporteras in till Socialstyrelsen. Vad som räknas som allvarligt måste bedömas av den som är ansvarig för lex Mariahanteringen.
Vill undersöka
Ytterst få anmälningar rapporteras in från enskilda privata vårdgivare, förutom från Praktikertjänst. Från de privata tandvårdskedjor som startats under senare år har det inte kommit in mer än ett fåtal anmälningar. När Tandläkartidningen ställer frågan till Privattandläkarna svarar de skriftligt via generalsekreterare Eva Andersson att frågan är komplex och angelägen. Därför kommer organisationen att diskutera detta med Socialstyrelsen för att se hur man i samverkan ska kunna få mer underlag för hur det ser ut och sedan kunna förbättra lex Mariahanteringen.
»En samverkan mellan berörda företrädare för vårdgivare och profession i tandvården är mycket viktig för att nå en förbättring och uppnå nollvisionen för vårdskador«, skriver Eva Andersson.
Få infektioner
Tommy Johnson och MajLis Morhed Hultvall kan tänka sig fler inspektioner från Socialstyrelsens sida gent-emot exempelvis de tandvårdsföretag som är obenägna att göra lex Maria-anmälningar.
– Att allvarliga händelser endast sker i folktandvården och inom Praktikertjänst är det ingen som tror på.
De anmälningar som görs handlar främst om försenad diagnos, tappade eller inhalerade föremål, samt förväxling av patient. Däremot är anmälningar om vårdrelaterade infektioner relativt få, trots att Socialstyrelsen vet att antalet är stort. En förklaring kan enligt Socialstyrelsen vara att de patienter som drabbas har lämnat tandvården och besökt vårdcentral för behandling och därför inte blir föremål för utredning inom tandvården.
Nollvision
Antalet lex Marianmälningar inom tandvården ökade 2010 och var 73, en liten ökning jämfört med åren innan.
– Vi har hela tiden försökt propagera för att kvalitetssäkringssystemen ska utvecklas och tror att ökningen kan bero på förbättrade rutiner ute hos vårdgivarna, säger MajLis Morhed Hultvall och Tommy Johnson, som hoppas att anmälningsrutinerna förbättras:
– Det skulle få som följd att vårdskadorna minskar, säger de.
